Den här artikeln publicerades ursprungligen på VICE Frankrike.OBS! Den här artikeln innehåller naket.Alexandre Dupouy är en sex-arkeolog. Den franska samlaren som ser lite ut som en druid har spenderat större delen av sitt liv med att samla på vad han definierar som "erotiskt och pornografiskt skrot". Hans butik, The Tears of Eros – som nu endast är öppen enligt överenskommelse – har sålt fotografier, målningar och sexrelaterade föremål i snart femtio år. Det är lite som ett museum som visar Frankrikes sexhistoria.
Annons
1975 blev han uppringd av en vän till honom som var bokförsäljare som berättade att han hade en äldre herre hos sig med "något speciellt att visa honom". Det visade sig vara en lyxbil med ett bagageutrymme fullt av svartvita fotografier på nakna och leende prostituerade från 30-talet. Han förklarade att han tagit de flesta av bilderna på en bordell på Rue Pigalle under mellankrigstiden. I och med att han själv kände att hans tid här på jorden var på väg att komma till ett slut gick mannen med på att skiljas från sina bilder – så länge som han kunde förbli anonym. Mannen blev kallades Monsieur X.Nästan fyrtio år senare bestämde sig Alexandre Dupouy för att publicera en del av sin imponerande samling i en bok kallad Bad Girls (La Manufacture books, 2014). Bokens författare var både Alexandre och X. I och med att själva fotografen inte längre lever valde jag att prata lite med Alexandre om boken.
VICE: Kan du försöka beskriva en typisk parisisk prostituerad från början av 1900-talet?
Alexandre Dupouy: Den typiska profilen var en ung kvinna som kom till Paris för att tjäna pengar för att hennes familj skulle ha råd med mat på nån bondgård någonstans på landsbygden. Hungrig och arbetslös kom hon ofta i kontakt med en madame som lovade att ge henne mat och husrum. Man hamnade ofta tillsammans med 10 eller 15 andra tjejer i samma situation. På den tiden tjänade en prostituerad cirka tio gånger mer än en vanlig arbetare. År 1900 tjänade en arbetare två francs om dagen, medan en prostituerad på gatan tjänade fem francs per jobb – 20 francs om hon var på en bordell.
Alexandre Dupouy: Den typiska profilen var en ung kvinna som kom till Paris för att tjäna pengar för att hennes familj skulle ha råd med mat på nån bondgård någonstans på landsbygden. Hungrig och arbetslös kom hon ofta i kontakt med en madame som lovade att ge henne mat och husrum. Man hamnade ofta tillsammans med 10 eller 15 andra tjejer i samma situation. På den tiden tjänade en prostituerad cirka tio gånger mer än en vanlig arbetare. År 1900 tjänade en arbetare två francs om dagen, medan en prostituerad på gatan tjänade fem francs per jobb – 20 francs om hon var på en bordell.
Annons
Hur såg arbetsvillkoren ut för en prostituerad på den tiden?
På sätt och vis liknade deras villkor en idrottares. Man kunde syssla med jobbet i två eller tre år innan man blev helt utbränd. Sjukdomar var vanliga och tillgången på skydd var dålig. Kondomer existerade men var inte obligatoriska. Tjejerna gjorde rent sig själva med vad man kallade "hygieniska svampar". Svamparna hade, såklart, absolut ingen effekt alls.Vissa säger att Paris brukade vara världens huvudstad för prostitution?
På 1920-talet hade det lugnat ner sig lite. Men under de hundra år som ledde upp till det var staden verkligen det. Från Madeleine till Bastiljen – det fanns red-light districts över hela Paris.I början av 1900-talet var staden en hotspot för prostitution. På den tiden hade inte män speciellt spännande sexliv med sina fruar. Var du en medelklassman gifte du dig när du var 35. Det fanns alltid nån skojfrisk morbror som skulle visa dig nöjet med bordeller när du kom in i puberteten.
På sätt och vis liknade deras villkor en idrottares. Man kunde syssla med jobbet i två eller tre år innan man blev helt utbränd. Sjukdomar var vanliga och tillgången på skydd var dålig. Kondomer existerade men var inte obligatoriska. Tjejerna gjorde rent sig själva med vad man kallade "hygieniska svampar". Svamparna hade, såklart, absolut ingen effekt alls.Vissa säger att Paris brukade vara världens huvudstad för prostitution?
På 1920-talet hade det lugnat ner sig lite. Men under de hundra år som ledde upp till det var staden verkligen det. Från Madeleine till Bastiljen – det fanns red-light districts över hela Paris.I början av 1900-talet var staden en hotspot för prostitution. På den tiden hade inte män speciellt spännande sexliv med sina fruar. Var du en medelklassman gifte du dig när du var 35. Det fanns alltid nån skojfrisk morbror som skulle visa dig nöjet med bordeller när du kom in i puberteten.
Hur reagerade du på Monsieur X samling?
Det var genast tydligt att den var unik gällande både kvalitet och kvantitet. Det var hundratals fotografier. De var tagna en och en, och de gav en inblick i helvetet av livet på Rue Pigalle.Hur arbetade du med fotografierna utan att kunna verifiera datum, tider, eller egentligen någon riktig information?
Med tanke på hur många foton det var antog jag att de sträcker sig över loppet av ett årtionde. Om man tittade på några av bilmodellerna man kan se i fotografierna uppskattade jag att de togs någon gång mellan 1925 och 1935. Och slutligen, eftersom några av bilderna togs på en särskild balkong kunde jag sluta mig till att bordellen låg på rue Jean Baptiste Pigalle 75.
Det var genast tydligt att den var unik gällande både kvalitet och kvantitet. Det var hundratals fotografier. De var tagna en och en, och de gav en inblick i helvetet av livet på Rue Pigalle.Hur arbetade du med fotografierna utan att kunna verifiera datum, tider, eller egentligen någon riktig information?
Med tanke på hur många foton det var antog jag att de sträcker sig över loppet av ett årtionde. Om man tittade på några av bilmodellerna man kan se i fotografierna uppskattade jag att de togs någon gång mellan 1925 och 1935. Och slutligen, eftersom några av bilderna togs på en särskild balkong kunde jag sluta mig till att bordellen låg på rue Jean Baptiste Pigalle 75.
Annons
Var det svårt att ta reda på mer?
Nej, vi hittade några av hans foton som inte var erotiska alls. Foton på överklasskvinnor i sina vackra hem. Idag när hans verk säljs på Rue Drouot-auktionen är de märkta som "Monsieur X". Han har verkligen blivit en ansedd fotograf efter sin död.
Nej, vi hittade några av hans foton som inte var erotiska alls. Foton på överklasskvinnor i sina vackra hem. Idag när hans verk säljs på Rue Drouot-auktionen är de märkta som "Monsieur X". Han har verkligen blivit en ansedd fotograf efter sin död.
På baksidan av fotografierna skrev Monsieur X namnen på varje tjej: Mado, Suzette, Gypsi, Mimi, Nono, Pepe, etcetera.
Monsieur X måste ha varit nära, vänlig och generös med damerna. Det som är otroligt är att kvinnorna verkar vara väldigt avslappnade i bilderna – de har faktiskt roligt. Det finns till och med utomhusbilder tagna på stranden bredvid floden Marne. Han regisserade även två kortfilmer som var tio minuter långa som spelades in både utomhus och inomhus. Dessa två verk avslöjade verkligen hans största fantasi: att ha två tjejer tillsammans. En som spelade den pryda medan den andra försökte vara strippa.Det finns också många likheter till Gustave Courbets The Origin of the World. Han gillade också vackra exhibitionister. Eller EJ Bellocq – fotografen från New Orleans som var stamgäst på en bordell och i slutändan blev vän med kvinnorna där så att han kunde ta vilka bilder han ville.Var dessa bordeller lagliga?
Bordeller i Paris förblev helt lagliga till 1946. De flesta av de större bordellerna hade dock stängt redan 1925. Le Sphinx var en typisk bordell för 1930-talet: det fanns en bar, en restaurang och även kvinnor var välkomna. Det här var lite annorlunda från de tidigare bordellerna. De nya mindre bordellerna kallades "möteshus" eller "toleransens hus". Politiker – både gaullister och kommunister – anklagade vissa bordellägare för att ha jobbat med tyskarna under ockupationen.
Monsieur X måste ha varit nära, vänlig och generös med damerna. Det som är otroligt är att kvinnorna verkar vara väldigt avslappnade i bilderna – de har faktiskt roligt. Det finns till och med utomhusbilder tagna på stranden bredvid floden Marne. Han regisserade även två kortfilmer som var tio minuter långa som spelades in både utomhus och inomhus. Dessa två verk avslöjade verkligen hans största fantasi: att ha två tjejer tillsammans. En som spelade den pryda medan den andra försökte vara strippa.Det finns också många likheter till Gustave Courbets The Origin of the World. Han gillade också vackra exhibitionister. Eller EJ Bellocq – fotografen från New Orleans som var stamgäst på en bordell och i slutändan blev vän med kvinnorna där så att han kunde ta vilka bilder han ville.Var dessa bordeller lagliga?
Bordeller i Paris förblev helt lagliga till 1946. De flesta av de större bordellerna hade dock stängt redan 1925. Le Sphinx var en typisk bordell för 1930-talet: det fanns en bar, en restaurang och även kvinnor var välkomna. Det här var lite annorlunda från de tidigare bordellerna. De nya mindre bordellerna kallades "möteshus" eller "toleransens hus". Politiker – både gaullister och kommunister – anklagade vissa bordellägare för att ha jobbat med tyskarna under ockupationen.
Annons
Var det så?
Det beror på. One-Two-Two (på rue de Provence 122) användes faktiskt av tyskarna. Le Sphinx var enligt dess madames memoarer mycket mer kopplade till motståndsrörelsens nätverk. Det som de flesta ansåg var mest allvarligt var att tyskarna försåg många bordeller med champagne och god mat. Om en tjej blev större medan andra svälte visste du att hon inte var så intresserad av landets frigörelse.Hur ser du på prostitution i nutida Frankrike?
Det jag ser är att prostitutionen har minskat kraftigt – det finns inte så många prostituerade längre. Jag tror att det här har att göra med hur gifta förhållanden ser ut. Om en från medelklassen på 1800-talet bad om att få oralsex blev det ofta nekat. Och när det väl accepterades utfördes det inte korrekt – ofta kunde kvinnor råka skada sin män. Fram tills 1970-talet såg pars sexualitet väldigt annorlunda ut.Det är därför som prostitutionens roll dör ut. Idag är de stamkunderna även de mest deprimerande: folk som inte haft sex på åratal, män som älskar att vara otrogna mot sina fruar eller erotomaniska miljonärer – lite som Dominique Strauss-Kahn.
Det beror på. One-Two-Two (på rue de Provence 122) användes faktiskt av tyskarna. Le Sphinx var enligt dess madames memoarer mycket mer kopplade till motståndsrörelsens nätverk. Det som de flesta ansåg var mest allvarligt var att tyskarna försåg många bordeller med champagne och god mat. Om en tjej blev större medan andra svälte visste du att hon inte var så intresserad av landets frigörelse.Hur ser du på prostitution i nutida Frankrike?
Det jag ser är att prostitutionen har minskat kraftigt – det finns inte så många prostituerade längre. Jag tror att det här har att göra med hur gifta förhållanden ser ut. Om en från medelklassen på 1800-talet bad om att få oralsex blev det ofta nekat. Och när det väl accepterades utfördes det inte korrekt – ofta kunde kvinnor råka skada sin män. Fram tills 1970-talet såg pars sexualitet väldigt annorlunda ut.Det är därför som prostitutionens roll dör ut. Idag är de stamkunderna även de mest deprimerande: folk som inte haft sex på åratal, män som älskar att vara otrogna mot sina fruar eller erotomaniska miljonärer – lite som Dominique Strauss-Kahn.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på franska i februari 2015.Geoffrey Le Guilcher finns på Twitter.