Anledningar till att Stockholm suger
Foto: Felix Swensson (från Stockholm är ett paradis)

FYI.

This story is over 5 years old.

Stockholm

Anledningar till att Stockholm suger

Stockholm, jag älskar dig, men ibland är du riktigt jävla deppig.

Det var längesen du hörde något om att Sveriges huvudstad är riktigt bra, eller hur? Det beror på att Stockholm suger. När Stockholms stad laddade upp en pr-video för några år sedan i vilken man skulle visa hur bra staden är, dröjde det inte länge förrän den togs ner. Varför? Jag spekulerar bara här, men antagligen på grund av att Stockholm är en skitstad. Tror du mig inte? Här är några av många anledningar till varför Stockholm är hemskt.

Annons

Stockholmska

Finns det någon fulare dialekt än stockholmska? Nej, det gör ju inte det. Det faktum att alla också lever i självförnekelse och vägrar acceptera att de pratar en dialekt överhuvudtaget gör inte saken bättre. "Jag har ingen dialekt, här i Stockholm pratar man rikssvenska." Nej gubben, det är inte rikssvenska att nasalisera 85 procent av alla vokaler och lägga på "-is" och "-an" som suffix på alla ord. "Vi ses på Medis." Varför inte bara säga Medborgarplatsen? Det tar bokstavligen inte mer än 0,2 sekunder längre att uttala. Vi har bevisligen den tredje fulaste dialekten i hela Sverige, så det är dags att vi slutar tro att vi snackar "rätt" när vi egentligen bara låter så jävla bajsnödiga.

Miljöhycklarnas högkvarter

Vi vägrar äta kött men flyger flygplan sex gånger om året utan problem. Vi är så himla woke men ändå suger vi i oss litervis med lustgas på fest och slänger fimpar åt höger och vänster så fort vi druckit ett och ett halvt glas bubbel (som fraktats tre varv runt jorden innan det kom hit). Stockholms stad snackar om hur duktiga stockholmarna är på att återvinna, men samtidens unga vuxna pallar inte ens skölja ur ett mjölkpaket.

Skärgården

Varför är stockholmare så jävla besatta av skärgården? Kvällsdopp i solnedgången, Ted Gärdestad från en iPhone, ett mysigt litet myggbett på benet och lite färskpotatis plockad direkt från trädgården. Fuck det. Det där är bara en illusion. Skärgården är inte en Pripps Blå-reklam. Skärgården är kallt jävla sjögräsvatten som i nio fall av tio slutar med urinvägsinfektion efter ett femsekundersdopp. Skärgården är röda stugor som övre medelklassen approprierat och försöker sälja in som "mysiga" och "avkopplande", men som i själva verket invaderas av vidriga insekter så fort solen har gått ner. Skärgårdslivet är ett överreklamerat lantlivslajv.

Sergels torg

Hur kackigt än Klarakvarteren ansågs vara kan inget förfallet utedass i världen vara sämre än stämningen på Sergels torg.

Annons

Slussen

Vad ska man säga? Sveriges största urinoar har en hundraårig debatt i ryggen om ställets rätt att finnas eller inte. För att förtydliga: slussen är ett gäng viadukter och lite vatten som har förvandlats till en byggarbetsplats och arkeologisk utgrävningsplats. Mitt. I. Stan. Och så här kommer det vara i hundra år till. Här brukade skivbutiker, konsertklubbar, nattklubbar, frisörer och andra egenföretagare och kulturfrämjare samlas, men de fick ge vika för att Sverige ska behålla sin plats som landet med "flest kvadratmeter köpcenter per capita" i Europa. Jag vaknade faktiskt i morse och tänkte att fan, det saknas verkligen ett H&M på Södermalmstorg. Skönt att vi åtminstone har shopping på det torra.

Stockholmarnas arrogans

Alla irriterar sig på att det sitter folk i en ö-stad på östkusten och bestämmer över alla landsändar. Vad vet Stockholm om Norrlands gruvindustri eller Öresundsbrons betydelse i Skåne? Inget! Men att en sluss ska byggas om, att snöröjningen inte funkar och att Stockholms borgarråd styr kommunen med samma effektivitet som ett gäng pundare som försöker konstruera en gigantisk borr för att undersöka om Kungsholmen ligger på en berggrund av tjack måste hela Sverige ta del av. Till vårt försvar: när varenda tv-kanal har sitt huvudkontor i staden och landets största lokaltidning, Dagens Nyheter, betraktas som rikstäckande är det kanske inte så konstigt att man tror att allt som händer i Stockholm är nationella angelägenheter.


Annons

Mer från Sveriges huvudstad: MUNCHIES Guide to Stockholm



Allt är dyrt

I huvudstaden har folk inget begrepp om pengar och betalar mer än gärna 149 spänn för en liten öl på en takterass. "Man betalar ju för utsikten." Resten av gänget vid ståbordet på takterassen nickar instämmande. Antagligen är det samma princip som gör att man gladeligen betalar 55 kronor för en kopp kaffe innanför tullarna – man betalar extra för att kaffehaket ligger centralt och har höga hyror. Det är som att betala extra för öl i Spanien för att det är varmt och soligt.

Stockholmssyndromet

Vi är fast här i en kall, ängslig skitstad med värdelösa öppettider men gång på gång ska man bli ilurad något annat. Stockholmare kan inte acceptera att staden de nu har jobb, lägenhet och vänner i egentligen är en fälla som höjer hyran och levererar kallare vintrar varje år. Nej. Gång på gång släpps det någon film, en trevlig fotobok eller en artikel i the Guardian som pratar om hur bra den här kidnapparen till stad är. Och man tänker att ja, Stockholm kanske är lite snällt och kul ändå? Hör sig själv mumla slogans man hört men själv inte ens kan relatera till: "Det är ju en så himla grön stad", "Skandinaviens Venedig", "The Capital of Scandinavia", för att övertyga sig själv och andra att det är någorlunda drägligt här.

Skansen

Vi kastar in ett gäng djur som hör hemma på savannen (typ surikater) och tropiska öar (lemurer) och tvingar dem bo i en stad där det är kallt hela jävla tiden. Det blir kul, lite frostskador dör väl ingen av. Oavsett hur man vrider och vänder på det är zoo Djävulens påfund och att vi fortfarande ser djur som "underhållning" är rent dystopiskt. Älgarna kanske frodas på Skansens grönskande ängar, men vem tar sig ända ut till Skansen för att se en jävla älg? Det är deprimerade babianer och trötta anakondor folk vill åka och glo på. Och Allsång på Skansen är – oavsett vad Majvor, 66, tycker – ett rysligt obehagligt program. Ingen vill höra varken Majvor eller Elias, 9, falsksjunga med Benjamin Wahlgren om att Dagny ska komma hit och spilla.

Gröna Lund. Foto: Theo Hagman Rogowski

Annons

Segregering

Kanske är det stadens geografiska utformning med innerstad och kranskommuner som gjort att många innerstadsbor aldrig åkt längre än till Solna, förutom när de tagit tåg/buss till Arlanda. En välbemedlad minoritet behöver inte ens åka så långt. På framsidan av Danderyds lokaltidning berättar en Djursholmsbo om hur lätt det är att ha en egen helikopter – medan en del boende i förorterna måste vara selektiva med sina resor till stadskärnan för att lokaltrafiken är för dyr. Låginkomsttagare måste kämpa för att klara sig i den här orimligt dyra staden. En konstig paradox är att otroligt många rikemanskids verkar älska att lajva arbetarklass. Trots att de växt upp i en våning i innerstaden, har högutbildade föräldrar, enormt kulturellt och socialt kapital, hus på Gotland, köpefrisyr och en sommartradition att resa utomlands gillar de att ge ett sken av att ha dåligt med pengar. Vad ska man säga? Det suger.

Gröna Lund

"Skoj med nöjesfält," tänker du som aldrig satt fot på Gröna Lund, även känt som Grönan, även känt som Helvetets bortglömda tionde krets. Gröna Lund är kul tills man fyllt 15, absolut, men så fort man fyllt 16 drabbas man av obotlig huvudvärk sekunden man traskar in i parken. Grönan är även en traumatisk upplevelse för din plånbok: Vem vill betala flera femhunkor för ett stycke migrän och såsig mjukglass? Ungefär tre miljoner besökte parken förra året, men alla gick därifrån med tvivel om vad ett människoliv är värt. Och just det, tänkte du att du kanske äntligen skulle få se din favoritartist spela där på stora scenen? Synd. Det kan du fetglömma. Kommer inte hända.

Kulturfientligheten

Senast i vintras hamnade Södermalm i Stockholm på plats fem av Europas 20 hippaste stadsdelar. Det enda en sån lista gör är att få stockholmare att tro att någon utanför tullarna bryr sig om dem och deras i stort sett kulturfria liv. I flera år har både Stockholms stad och alla privatpersoner som bosatt sig på Söder motarbetat livemusik, barmusik, klubbar och allt annat som anses vara kul. Sånt som hippa turister tycker är kul. Barer tvingas stänga på grund av att människor som inte står ut med folk eller musik väljer att bosätta sig på platser där just folk och musik är ett måste för att få igång en, du vet, "storstadspuls", något som är en förutsättning för att en stad ska kvalificeras som huvudstad överhuvudtaget. Andra upplyftande saker som exempelvis graffiti har Stockholms stad en 24-timmars "klotterpolicy" på – trots att nolltoleransen mot graffiti avskaffades 2014 – eftersom staden menar att färg skadar ytor och fasader. "Sprejfärg på mer eller mindre porösa ytor, som till exempel betong, innebär att materialets porer täpps till," skriver Stockholms stad. Tänk att betong och hud är så lika ändå.

Bostadsmarknaden

Det är i sig ingen nyhet att man är rätt fucked som ung om man försöker ta sig runt i Stockholms bostadsträsk. I förorterna bor folk hemma tills de är 30 och innanför tullarna osamsas tusentals ungar om ett fåtal sekelskifteslägenheter. De som inte får förstahandskontrakt kan alltid hyra ett rum för 5000 kronor i månaden, eller kanske en etta i andra hand för 13 000. Samtidigt sitter tanter ensamma i centralt belägna våningar med åtta rum och njuter av desperationen i de lägre samhällsklasserna. Varför inte urbanisera skiten ur Stockholm och sluta kokettera med att vara världens mest glesbyggda storstad?

Ingrid, Theo, Benjamin och Caisa finns på Twitter.

Annons