De som hämtar ut ett naloxonkit får en praktisk och kort utbildning hur läkemedlet fungerar och ska användas. Foto: Hampus Andersson

Nu finns ett motgift till överdoser i Sverige – men unga brukare blir utan

Nu får allt fler svenskar som brukar opioider tillgång till naloxon – läkemedlet som räddar livet på de som tagit en överdos. Men vården når fortfarande inte ut till de som kanske behöver motgiftet allra mest.

|
jun 13 2018, 3:31pm

De som hämtar ut ett naloxonkit får en praktisk och kort utbildning hur läkemedlet fungerar och ska användas. Foto: Hampus Andersson

En liten röd necessär. I den en andningsmask, skyddshandskar, kompress och en nässpray med naloxon – ett motgift som tillfälligt häver en överdos på opioider som heroin, fentanyl och morfin.

Naloxon har använts inom den svenska vården i decennier. Först nu delas den ut till de som behöver den: brukarna.

"Vi vill få ut naloxon till miljöer där överdoser sker. Det handlar om att öka möjligheten att få hjälp snabbt. Hjälp som kommer att rädda liv och minska skador, säger Pernilla Isendahl", projektledare för Naloxonprojektet i Region Skåne.

Det är nya riktlinjer från Läkemedelsverket som gör det möjligt att skriva ut Naloxon till patienter. Från och med denna vecka delas ett kit med naloxonspray ut i Skåne, på sprututbyten och mottagningar där man kan få utskrivet metadon. Under tre år beräknas cirka 2500 brukare få tillgång till motgiftet.

Det senaste året har fentanyl och fentanylanaloger blivit allt vanligare i Sverige. Enligt rättsmedicinalverket har 350 personer dött av fentanylöverdoser de tre senaste åren. Under 2017 låg fentanyl bakom fler dödsfall än heroin. Och de som dör är ofta unga – en målgrupp som sällan är inskrivna på ett sprututbyte.

Niklas Eklund är ordförande på Brukarföreningen i Stockholm. "Genomsnittsåldern på de som besöker ett sprututbyte för första gången är 28 år. Men de som brukar fentanyler är ofta unga vuxna som köper det på nätet", säger han.

Naloxon ordineras fortfarande av en läkare och skrivs inte ut till anhöriga. Tredjehandsutskrivning är olagligt enligt svensk lag. Ett uppenbart problem: det är svårt att rädda sig själv om man är medvetslös.

Fördelen med nässpray är abstinensen blir mildare än vid injicering. Foto: Hampus Andersson

Brukarföreningarna i Sverige önskar att även tjänstemän som jobbar bland människor får tillgång till naloxon. "Blåljuspersonal. Vakter och personal i tunnelbanan, städare. Alla som har möjlighet att vara den som är först på plats vid en överdos bör givetvis få utbilda sig. Det bör krävas i upphandlingar, på samma sätt som man kräver hjärtstartare och utbildning för hjärt- och lungräddning", säger Niklas Eklund.

Tillsammans med aktivister har Brukarföreningen i Stockholm redan lyckats delat ut drygt 1300 doser de två senaste åren. Något Niklas Eklund själv riskerat att bli åtalad för. "Ett tag var jag misstänkt för varusmuggling. Men åtalet ogillades eftersom naloxon är helt ofarligt. Åklagaren kom till slut fram att det var som att dela ut Alvedon", berättar han.

Brukarföreningens egna inofficiella statistik visar hur läkemedlet räddat liv. "Vi vet 16 fall där man hade varit stendöd när ambulans kommit utan den naloxon som vi delat ut. Och så känner vi till ett 40-tal allvarliga fall som kunnat ge hjärnskador på grund av syrebrist", säger Niklas Eklund.

Naloxon är alltså ofarligt, går inte att överdosera eller missbruka. Ändå finns det läkare inom beroendevården som inte vill att motgiftet kommer ut på gatan, berättar Niklas Eklund. "De menar att naloxon skulle göra att ingen var rädd för att dö. Det visar tyvärr vilken nivå beroendevården i Sverige befinner sig på idag".

Gör naloxon verkligen en vårdslös? Det är ett argument som både forskare och brukare förkastar helt. Pernilla Isendahl på Region Skåne igen: "Tvärtom säger forskning att naloxon ökar medvetenheten om överdoser och ger större försiktighet vid dosering. Ingen utsätter sig frivilligt för abstinensen som uppstår direkt efteråt. Ruset är borta, pengarna är borta och man mår absolut värst".

Sveriges narkotikapolitik har länge byggt på nolltolerans och är fortfarande restriktiv i jämförelse med våra grannländer. VICE har tidigare berättat om Sveriges heroinpendlare, som känner sig säkrare i grannlandet och föredrar att bo på gatan i Köpenhamn framför ett hem i Sverige. Både Danmark och Norge har sedan flera år tillbaka kunnat dela ut naloxon.

"Vi vet att naloxon kan vara skillnaden mellan liv och död vid en överdos. Det blev extra tydligt för oss när vi såg hur bra det fungerar i Köpenhamn", säger Anna-Lena Hogerud (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne.

Skåne ansökte om att få dela ut naloxon redan 2015. Då sa läkemedelsverket nej. I mars tillsatte regeringen en snabbutredning hur svenska brukare ska få tillgång till naloxon. I juni kom de nya riktlinjerna, som gör det möjligt att dela ut naloxon genom vården. "Det är synd att det tagit så lång tid, men vi är glad att vi äntligen kan börja", säger Anna-Lena Hogerud (S).

Projektet kommer utvärderas i samarbete med forskare på Lunds universitet. Men det finns fortfarande stora utmaningar i Sverige. Pernilla Isendahl igen: "Vi vet att det finns personer som inte vågar komma till oss. Det är ju kriminellt att ha droger i kroppen. Man undviker att söka vård för att man riskerar böter och straff".

Hur Naloxonprojektet i Skåne ska nå yngre brukare som inte injicerar är än så länge oklart. Sprututbytet måste förhålla sig till lagen som säger att de bara får hjälpa personer över 18 år och injicerar sina droger.

"Samtidigt har vi idag en ny situation med unga personer som experimenterar med fentanyl utan att injicera. Unga som vanligtvis inte skriver in sig på ett sprututbyte. De riskerar att falla mellan stolarna", säger Pernilla Isendahl och fortsätter: "Personer som inte injicerar och vill få tag på naloxon måste vända sig till en ungdomsmottagning, Maria-mottagning eller vårdcentral”.

Niklas Eklund tycker att skademinimeringen i Sverige går framåt, om än väldigt långsamt. "Att ens liv är värt att rädda är ett första steg till att förbättra vår syn på oss själva. Kanske tycker samhället att man inte är fullt jävla värdelös ändå", säger han.

Jonas Grönvik finns på Twitter

Mer VICE
Vice kanaler