Sprit gör att man blir sugen på kokain, enligt ny studie

Har du en försmak för krossad Panodil utspätt med kokain? Lägger du typ halva din lön på ladd? Det visar sig att den kan vara din livsstil som fungerande alkoholist som faktiskt håller igång din dyra kokainvana, åtminstone enligt en ny studie man gjort med råttor.

En grupp forskare på Columbia University Medical Center har kommit fram till att ett tio dagar långt spann av alkoholbruk räcker för att råttor ska löpa större risk för att börja ta kokain tvångsmässigt, även om de måste utsätta sig för en mild elstöt för att få tag på det läckra vita pulvret. Forskningen visade att alkohol bryter ner protein i en del av hjärnan som ansvarar för hjärnans belöningssystem (den så kallade accumbenskärnan), vilket leder till ökad risk för beroendeproblem.

För att undersöka hur alkohol påverkar kokainberoende undersökte forskaren Edmund Griffin och hans kollegor en grupp råttor som försågs med alkohol i sina burar två timmar per dag, i jämförelse med en kontrollgrupp som endast fick vatten. Tio dagar senare fick båda grupperna tillgång till kokain, som de kunde få när som helst genom att trycka på en knapp. Om en råtta tryckte fem gånger i rad belönades den med kokain, efter att ha fått en mild elstöt på fjärde trycket.

Forskarna anmärkte att råttorna i gruppen som tidigare fått tillgång till alkohol sökte sig mer envist till kokain, jämfört med de nyktra råttorna. När man upphörde att förse dem med droger tryckte råttorna som fått alkohol på knappen i hopp om en lite ladd i snitt 58 gånger, medan nyktra råttor tryckte 18 gånger.

LÄS OCKSÅ:

"De flesta som brukar en illegal drog utvecklar inte ett beroende," menar Griffin, som tror att deras forskning kan hjälpa oss bättre förstå huruvida drickande i tidig ålder skulle kunna öka en persons risk för att utveckla ett beroende.

Får du flashbacks från när dina föräldrar predikade för dig om att alkohol är en inkörsport till andra droger?

Du kanske himlar med ögonen, men undersökningar på ungas droganvändning skulle kunna tyda på att vi provar vissa droger – "inkörsportsdroger" som alkohol – innan vi testar andra. Den stora frågan här är om, och i så fall hur, de här drogerna skulle kunna öka risken för att man testar en annan typ av droger.

Studien menar att alkohol skulle kunna bryta ner de "molekylära bromsarna" i hjärnan belöningssystem, mer specifikt histondeacetylas 4 och 5, på samma sätt som tidigare forskning har visat att nikotin möjligen har en molekylär effekt på hjärnan.

Griffin hoppas att dessa resultat kommer leda till fortsatta studier om olika drogers samband, samt att man utvecklar mer effektiva metoder för att hjälpa människor med beroendeproblem. Han hoppas att deras forskning kan vara ett verktyg som i längden kommer leda till att man kan ingripa i tid för någon som behöver hjälp.