Hur det känns när ens stad måste flyttas
livet

Hur det känns när ens stad måste flyttas

I Kiruna planerar man att riva 3000 bostäder för att marken riskerar att rasa där järnmalmsgruvan fläker ut sig.
18.4.17

Av Camilla Mustikka berättat för Theo Hagman Rogowski; Foto: Theo Hagman Rogowski. 

Jag kom tillbaka till Kiruna i slutet av 2014 efter att ha varit borta mer än åtta år. Jag är 30 år. Jag och min sambo köpte en lägenhet för mindre än ett år sedan och då visste vi att vi skulle behöva flytta igen. Gruvbolaget LKAB säger att det dröjer mellan fem till sju år innan vårt område ska rivas.

Jag ville inte riktigt komma hem till Kiruna igen faktiskt. Jag hade flyttat för att göra något helt annorlunda, men när vi väl var här kändes det lite som att vara hemma igen. Jag hade flackat omkring i flera år – bott i Umeå och pendlat till Lannavaara där jag utbildade mig till guldsmed under fem år – så det kändes tryggt att komma tillbaka och skönt att vara på ett ställe. Det är faktiskt många som flyttar tillbaka, de flesta när de börjar tänka på familj och vill vara nära sina föräldrar.

Camilla Mustikka

Camilla Mustikka

Det pratas inte längre så mycket om stadsflytten bland Kirunabor. De flesta väntar bara på att det ska hända. Vi fick veta det här för så himla längesen och processen har varit väldigt lång. Man har liksom vant sig vid det. Men det är nog först när grejer börjar rivas som det kommer kännas jobbigt. Det var väldigt starka reaktioner när det första bostadskvarteret revs, men nu har det inte hänt så mycket på ett tag.

Det jag kommer sakna mest är vyerna, när man knallar på stan och så öppnar sig gatorna och man ser fjällen. Det har jag gjort sedan jag var liten och det är en jättestor grej som gör att man trivs med att bo i Kiruna. Det är ju tråkigt att det inte kommer att finnas kvar men vi hade inte varit den stad vi är utan gruvan. De går hand i hand. Flytten är ett måste om man vill att staden ska vara så "stor" som den är i dag.

Vi kommer behöva flytta vår butik och verkstad också. Det känns spännande och det ska bli kul, vi vill bara inte bli bortglömda. Vi hyr av en privat hyresvärd och har inte samma förutsättningar som de som hyr av kommunen eller LKAB. Mycket är osäkert fortfarande, både hur det blir och när det blir. Centrum ska flyttas 2019 är det sagt, men det ändras hela tiden.

Vi vill ha ett centralt läge i nya centrum och utöka butiksdelen från det vi har nu, men det kommer vi inte kunna för hyrorna kommer att vara mycket högre. Klaffar allt och det blir som de säger att det ska bli, då känns det som att vi får en ny chans för vårt företag att etablera sig. Men jag tror inte att det kommer vara enkelt. Vi förbereder oss för en jobbig period här hemma och satsar på webbshoppen för att nå utanför Kiruna.

Planen är att vara kvar här, leva och driva företag – gräva där jag står. Men man vet ju aldrig. Familjer jag aldrig trodde skulle flytta har flyttat. Eftersom man vet att man måste flytta måste vi planera var och hur vi ska bo. Ska vi bo i hus eller i lägenhet och var ska den ligga? De områdena som ligger långt ut nu kommer ju hamna nära centrum. Men man vet ju inte heller vad som kommer finnas i nya centrum.

Jag tror att flytten blir ett lyft för Kiruna, men det kommer nog en ganska svår period när det är jättesvårt att definiera var stan är: Är den här eller är den där borta eller mittemellan?