Hur två hemlösa män hittade ett hem på eBay

_Den här artikeln publicerades ursprungligen på [VICE Tyskland ](https://www.vice.com/de)_I november postade Dirk och Stephan, två hemlösa vänner från Berlin, en annons på eBay i jakt efter "en hyresvärd med ett hjärta" för att hjälpa dem komma bort från gatan. "Vi är två trevliga, förnuftiga hemlösa män som försöker få ordning på våra liv," löd annonsen. "Vi är båda i början av 50-årsåldern, drogfria och vi är inte alkoholister."

Att betala hyra var inget problem för dem. Båda två har nämligen flera olika deltidsjobb: de levererar ölfat, hjälper människor handla mat och tar husdjur till veterinären. "Varje månad tjänar vi mellan 1800 och 2000 euro [18 000 till 20 000 kronor]," sa Dirk. "Det räcker för att ha råd med en lägenhet.

Men hyresvärdar i Berlin ville ändå inte hyra ut något till dem eftersom de inte hade kredit, de kunde inte uppvisa lönespecifikationer och de kunde inte bevisa att de inte var skuldbelagda. De kunde inte heller få ihop till den handpenning som de flesta hyresvärdar i den tyska huvudstaden kräver av hyresgäster.

Efter att deras lägenhetsjakt blivit allmän kännedom fick Dirk flera telefonsamtal från tv-kanaler som bad dem vara med på tysk tv, men Dirk och Stephan tackade nej till alla förslag. De ville inte ha uppmärksamhet – de ville bara ha en lägenhet.

Till slut, en månad efter annonsen publicerats på eBay, fick de ett erbjudande om en lägenhet. Jag pratade med Dirk om själva processen, deras nya hem och varför de tackade nej till att bli kända.

VICE: Hej Dirk, hur fick ni tag på en lägenhet till slut?
Dirk: En italiensk affärsman kontaktade oss. Han hade sett vår annons och hade en lägenhet som var tillgänglig för uthyrning. Jag trodde inte på det tills vi faktiskt skrev på kontraktet förra veckan. Otroligt nog är det i obegränsad tid också.

Lägenheten ligger i en gammal byggnad och har två rum, ett kök och ett badrum – jag betalar 630 euro [6300 kronor] totalt. Den ligger i Moabit i centrala Berlin, vilket är ett jättebra område.

Vet du varför han bestämde sig för att hyra ut den till er?
Han berättade för oss att när han först la ut en annons för lägenheten fick han över hundra förfrågningar. Men han är djupt troende, och han sa att hans inre röst, eller Gud, uppmanade honom att vänta lite till innan han bestämde sig för vem han skulle hyra ut den till.

Han såg vår annons några dagar senare och kontaktade mig direkt. Jag förklarade för honom att vi inte hade någon kreditvärdighet eller lönespecifikationer, men han sa att det var okej och att han skulle ge oss en chans. Senare fick vi reda på att för 20 år sen kastades han ut från sitt hem av en ex-flickvän och tillbringade en vecka som hemlös – så han kände empati för oss och vår situation.

VIDEO: VICE Life Hacks med Oobah Butler – Hur man fixar gratis mat

Var det många som kontaktade dig när din annons började delas och skrivas om så mycket?
Det var så många förfrågningar från journalister, och otroligt många människor på Facebook erbjöd att skänka oss saker, till exempel möbler. Utöver det samlade vi ihop knappt 2000 euro med hjälp av en crowdfunding-kampanj som kunde läggas som handpenning.

Vi behöver dock fortfarande en toppmatad tvättmaskin. Skulle du kunna ha med det i artikeln? Toppmatad, inte frontmatad.

En del började erbjuda er jobb, eller hur?
Bara att ta hand om alla förfrågningar har tagit upp större delen av vår tid de senaste två veckorna, men vi fortsatte båda med våra deltidsjobb. I framtiden vill jag starta mitt eget företag online.

Har folk börjat känna igen er?
Mina vänner visste att det skrevs om vår story i media men som tur är har främlingar inte kommit fram och börjat prata med mig om det – ingen har känt igen oss från fotot i annonsen heller. Jag skulle inte vilja bli känd, vilket är en av anledningarna till varför vi inte ville vara med på tv. Till och med när de erbjöd oss pengar – upp till 500 euro per program – tackade vi nej, eftersom vi inte gjorde det här för att bli kända. Vi ville bara hitta någonstans att bo. Jag skulle inte ha kunnat vara med på tv en lördagsmorgon och sen dagen efter sitta på gatan. Alla skulle titta på mig och skratta åt mig.