Konstnären som leker med mörker med hjälp av laser

Du har antagligen stått i skenet av Timothy Wilsons ljus om du exempelvis sett Silvana Imam live. Som ljustekniker är hans roll att med ljus som verktyg lyfta något annat. Som konstnär däremot står ljuset i centrum. Med hjälp av laser skapar Timothy gigantiska skulpturer som penetrerar omgivningen.

I går öppnade Timothys utställning Söderdepån 2041 på – du gissade rätt – Söderdepån i Stockholm. Fyra gigantiska laserskulpturer fyller en ännu större övergiven industrilokal som en gång i tiden var kroppspulsådern för Stockholms lokaltrafik, men som nu ska rivas för att ge plats åt bostäder. Skulpturerna, som leker med ett gäng kontraster som exempelvis natur/industri, ljus/mörker, skärpa/dimma, har maxats tack vare ljud som han skapat tillsammans med Efraim Kent.

Jag ringde upp Timothy för att snacka lite om utställningen som öppnade i går och slutar i natt, och om hur det känns att göra något som inte varar för alltid.

VICE: Berätta om ditt samarbete med Efraim Kent.
Timothy Wilson: Vi är kompisar som har gemensamma vänner och hänger på samma fester. Han kontaktade mig och frågade om jag ville ha hjälp. Så vi satte oss ner en dag och hamrade ihop ordentligt laserljud och försökte sätta stämningen som jag hade i åtanke. Och det blev skitbra. Båda hade exakt samma tänk på hur det skulle låta och kännas, så det var asgrymt.

Utgick du från Söderdepån eller fick skulpturerna "leda" lokalen?
Skulpturerna är väldigt anpassade till lokalerna. Jag gick runt där och tänkte på hur jag skulle kunna anpassa allt efter utrymmet. Jag har en stil och vet vad jag tycker är snyggt. Det är mycket geometriska former som jag har anpassat till rummet. Jag tror att jag kommer ställa ut andra saker längre fram. Men just nu är det den grejen som känns tilltalande, att göra konst som är ganska lätt för alla att ta in. Man behöver inte ha koll för att tycka att saker är nice. Man kan bara titta på det och känna känslan direkt.

Var det på Island som det började?
Jag började turnera lite med laser och använde det på ett lite annorlunda sätt. Vi skulle till Island för att göra en Silvana Imam-film. Vi stannade några dagar extra för att kolla in naturen och då tog jag med två lasrar som jag satte upp och filmade. Det var så det kom till – två nätter på Island.

Din konst finns ju inte i samma form för alltid. Känns det deppigt när du riggar ner?
Ja, verkligen. Fast det är härligt på något vis att sätta punkt för skiten.

Hur läskigt är det att ställa ut?
Jag var ett nervrak i går. Jag var otrevlig [mot folk] eftersom jag var så jävla stressad. Jag är ganska van att göra saker under press och att ha tidspress på mig när jag kör liveljus, men i går hade jag verkligen nerverna på utsidan. Man ska ju stå för det på ett annat sätt när det är ens egen pryl. Men det är kul. Speciellt när man hör att någon verkligen fattar det – som pratar om det som jag tänker om det. Då blir man ju tacksam att det har gått bra.

Har du en favoritskulptur eller behöver de varandra för att fungera?
Man börjar ju i en avskalad och lätt grej och sen blir det vräkigare och vräkigare ju längre in man kommer i utställningen. Men jag tycker att mittendelen, moderskeppet eller vad man ska kalla den, den är riktigt nice.

Hur ser du på att du får vara en del av slutet av Söderdepån nu när det ska rivas?
Det är ju deppigt att det ska rivas. Min farsa jobbade där när det var igång och var ett bussgarage. Sen har man ju varit på Technobastun längre ner i byggnaden. Jag har gjort massa saker med Eventopia [som ligger där] och RMH har haft kontor där. Men det kanske blir som en bra avslutning. Det är skitsynd att det ska rivas eftersom det hade kunnat bli ett kulturcentrum om man hade fixat till det. Men det är Stockholm. Jag tycker verkligen att lokalen passar för känslan som jag vill uppnå.

Ångrar du nånting?
Faktiskt. Jag ångrar inte så mycket i livet men en sak som jag ångrar är att jag missade James Turrells utställning [Crossing Jordan] i Järna för sex år sedan. Det är en ljuskonstnär som är så jävla tung. Det är typ det enda jag ångrar i livet.

Söderdepån 2041 ställs ut i kväll, den 15 september, mellan 19:00 och 23:00 på Söderdepån i Stockholm, Tegelviksgatan 14. Mer info finns här. Timothy Wilson har en hemsida.