Är det verkligen okej att ha ett delfinarium i Sverige 2018?

Förra helgen visade TV4:s Nyhetsmorgon ett inslag från Kolmården eftersom en delfinkalv kommit till världen. Kolmården har satsat på ny teknologi på delfinariet för att förhindra att kalvarna dör, vilket tydligen är ett ganska vanligt problem på flera delfinarier runtom i världen.

Om man tittar på TV4:s inslag är det svårt att missa att reportaget hade en positiv prägel, något som det även kritiserades för. Den enda gången reportern Maria Forsblom försiktigt försökte problematisera konceptet delfiner i fångenskap, var när hon frågade djurdriftschef Filip Johansson om han som älskar djur inte hellre skulle se att delfinkalven föddes i det fria. Johansson svarade vagt att "djurparker behövs mer i dag än kanske någon gång tidigare" på grund av att deras habitat förstörs i det fria. "[Delfinerna] här jobbar som ambassadörer för sina vilda släktingar," fortsatte han.

Forsblom frågade sedan om delfinerna på delfinariet skulle ha det bättre i det vilda, men det skulle de såklart inte, eftersom de är födda och har levt hela sina liv i fångenskap. Därefter började Forsblom snacka om att delfiner är smarta som har sex för njutnings skull. Därmed var problematiseringen över.

Flera svenska medier rapporterade om delfinkalvens födsel som ett "glädjebesked". Djurens Rätt var dock snabba att poängtera att det minsann inte alls är ett glädjebesked. Djurrättsorganisationen har uppmanat Kolmården att upphöra med avel av delfiner, att sluta med sina delfinshower, och i stället stötta bildandet av så kallade delfinfristäder – inhägnade platser i havet där delfiner får möjlighet att leva i en naturlig miljö.

Jag kontaktade Mats Amundin, forskningschef på Kolmården, för att se hur han och Kolmården ställer sig till Djurens Rätts förslag. "Delfiner är en sån art där vi samarbetar med alla djurparker och akvarier som har delfiner i Europa, så vi ser till att genetiken blir bra, att demografin blir bra och att djuren mår bra," berättade han för mig över telefon. "Och ofta är det väldigt viktigt för djur att få producera ungar. Det berikar både morsan och resten av flocken. Så det är en väldigt viktig trivselfaktor."

Varför skulle då avel vara dåligt om delfinerna mår bra av att reproducera sig? Enligt Moa Richter Hagert, kommunikationsansvarig på Djurens Rätt, är det egentligen inte aveln i sig som är fel, utan specifikt att kalvarna avlas in i fångenskap. “Vi tycker inte att den här verksamheten hör hemma i Sverige längre, och då ska man inte utöka den genom att låta djuren avla,” sa hon till mig över telefon.

När det kommer till delfinshowerna menar Amundin att man på Kolmården ser det mer som "presentationer" vars syfte är att uppmärksamma hur vi hanterar våra världshav, och att delfinerna "sprudlar av entusiasm" under sina träningssessioner. "Tanken är att delfinerna ska hjälpa oss att bli en röst åt havet. [Vilket det] är väldigt svårt att få folk att begripa och engagera sig i. Och vi tror på det konceptet, att vi är tillräckligt trovärdiga och att vi kan övertyga och hjälpa folk att uppföra sig bra och att medverka till att beslutsfattare inför nödvändiga skyddsåtgärder," förklarade Amundin.

VIDEO: Världens mest smugglade däggdjur

Djurens Rätt tycker dock inte att Kolmårdens syn på showerna som presentationer rättfärdigar dem. “Showerna är i första hand till för att dra in pengar på de här djuren som man håller i fångenskap i bassänger,” säger Richter Hagert. "Sen stämmer det givetvis att de behöver stimulans, i det vilda simmar ju delfiner flera kilometer varje dag, och instängd i en bassäng blir det väldigt begränsat. På ett sätt är det bra att de stimuleras, men jag skulle inte säga att det rättfärdigar att ha shower och tjäna pengar på delfinernas behov på det sättet. Är det så att man vill upplysa om världshaven och inte kan komma på ett bättre sätt att visa det än genom en delfinshow, tycker jag det visar på dålig fantasi."

Fristäderna då? Är det inte värt att sträva efter att djur, delfiner i det här fallet, som lever i fångenskap får leva i en miljö som liknar den naturliga så mycket som möjligt? Enligt Amundin är det dock ingen större skillnad mellan en delfinfristad och ett delfinarium. Han säger att yttre faktorer i haven kan ha en negativ inverkan på djuren. "Det här området ska vara fritt från det som är problem i havet, nämligen föroreningar, buller och sabotage, och det är hyfsat svårt att försäkra sig om att man har ett sånt område som får förbli ostört. Det finns nästan inga tysta områden kvar i havet. Det måste vara något sådär nära land, och nära land är det mycket båttrafik." I nuläget har Kolmården inga planer på att sträva efter bildandet av dessa fristäder.

När jag frågar honom om delfinarium verkligen är etiskt svarar han att det inte är någon större skillnad för en delfin att födas i fångenskap, jämfört med i det fria. "Det som är viktigt för alla delfiner är den sociala sfären. Den är den samma hos oss som den är ute i havet. Jag kan inte sätta mig in i en delfins huvud, men jag tror inte att de upplever att de är i ett fängelse, utan jag tror de har det ett ganska rikt liv hos oss. Det jag baserar det uttalandet på är att vi ser hur delfinerna beter sig mot oss och mot varandra när de är ostörda."

Djurens Rätt är dock tydliga med att en fristad är att föredra över ett delfinarium. “Det bästa är naturligtvis havet som är den naturliga miljön. Men det näst bästa är att skapa en fristad som är ordentligt stor och liknar den naturliga miljön så mycket som möjligt. Givetvis kommer det aldrig bli lika bra som havet.” När jag nämner Kolmårdens argument om yttre potentiellt negativa faktorer som buller, kontrar Richter Hagert med att det är "lite spännande att från Kolmårdens sida prata om buller när man har delfiner på samma yta som berg- och dalbanor".

Uppenbarligen finns det två helt skilda läger med helt olika syn på vad som i grund och botten tycks vara en etisk fråga: Är djur i fångenskap och användandet av djur i underhållningssyfte etiskt försvarbart? För att försöka nyansera det hela kontaktade jag Helena Röcklinsberg, docent i etik och universitetslektor i djuretik på Sveriges lantbruksuniversitet, och frågade vad man som djuretiker kan säga om delfiner i fångenskap.

"Det jag tänker man kan säga övergripande är att det beror på vilken djuretisk position man har," förklarade Röcklinsberg. "Om man har grunduppfattningen att man ska sträva efter att åstadkomma något så bra som möjligt för så många djur och människor som möjligt, då blir det en vågskål mellan delfinerna i det här fallet, och vad man genererar genom att hålla delfinerna: både det positiva och det negativa får då viktas mot varandra."

Från en etikers perspektiv kan det positiva till exempel vara att delfinshower sprider information om djuret och deras habitat, men även att människor kan må bra av att titta på dem. Exempel på det negativa kan vara att delfinerna bor begränsat jämfört med i sitt naturliga habitat, och att vissa av dess naturliga beteenden, som att jaga efter föda, omöjliggörs.

"Detta sätt att tänka handlar alltså om att maximera nyttan eller intressena – om man tycker att man får ut mer nytta än vad djuren lider, då blir det etiskt berättigat," sa Röcklinsberg. "Men, med samma etiska modell kan man landa i att det som folk tycker är kul för stunden, en rolig show, det kan inte väga upp det lidandet eller stressen som djuren upplever. Så det beror på hur man bedömer de olika faktorerna."

I ett öppet brev från 2014 från Kolmården, signerat Mats Amundin, berättade han om verksamheten och förklarade bland annat varför det tidigare dött en hel del delfinkalvar på djurparken. En av kalvarna, Mio, ska ha dött i en olycka. Jag frågade Amundin om det inte är tillräckligt skäl för att det ska vara oetiskt med delfiner i fångenskap, i och med att den olyckan inte hade skett om delfinen hade levt i det fria. Han tyckte inte det. “[I så fall] är det väldigt mycket i vår omgivning som skulle vara fullständigt omöjligt. Vi har trafikolyckor, båtolyckor, vi har drunkningsolyckor – det lever vi med. Vissa olyckor måste man nog bara leva med och acceptera. Sen att vi [på Kolmården] gör allt vad vi kan för att det inte ska hända, det är en självklarhet.”

Men är det inte skillnad på olyckor som sker i naturen och olyckor som sker i fångenskap? “Den åsikten får man gärna ha, och vi har kanske inte den synen,” sa Amundin. “Vi har i alla fall hyfsat många besökare som kommer hit och tycker uppenbarligen att vår verksamhet är okej, och att de gärna vill komma tillbaka. Vi har många som kommer tillbaka år efter år.”

Det finns även en annan etisk modell som kan tillämpas i frågan som landar i att det inte skulle vara etiskt berättigad. “[Den utgår från] idén att varje individ har ett egenvärde som ska respekteras, och att djuret inte får bli ett instrument för andras ändamål,” berättar Röcklinsberg. “Här brukar man tala om att respekt visas genom att djuret ges ett bra liv, och skulle då kunna argumentera för att det inte kan uppnås för delfiner i bassänger, hur mycket stimulans och lek de än får.”

Hur man än vrider och vänder på det går det inte att komma runt det faktum att delfinerna har tvingats in i ett fångenskap på Kolmården där de måste delta i shower. Men oavsett vad man tycker om frågan kan det vara värt att åtminstone försöka problematisera delfiner i fångenskap – för om det är så att några delfiner måste uppträda i shower för att rädda alla andra delfiner i det fria är det riktigt jävla deppigt.

Benjamin Wirström finns på Twitter