Att odla weed är rätt dåligt för miljön

Den här artikeln publicerades ursprungligen på VICE Kanada.

Att sträcktitta på Netflix. Att använda engångsätpinnar. Att tvätta dina kläder efter att ha drällt nudlar på dig själv efter att ha sträcktittat på Netflix.

Just det, också att röka den där jointen som satte igång skiten.

Visserligen har vi känt till marijuanaodlingars inverkan på miljön sedan länge. Nu har politikerna i Kanada äntligen beslutat att uppfylla ett av sina vallöften och legalisera weed. Det betyder dock att man allvarligt måste se över hur man kan minimisera cannabis negativa miljöpåverkan.

"Att låta politiker och allmänheten se det här som en jordbruksgröda är egentligen nyckeln," berättar Jake Brenner i en intervju med VICE. Jake är professor i miljövetenskap på Ithaca College och forskar om hur cannabisodlingar påverkar miljön.

"Vi ser det som en medicin, vi ser det som en drog och vi ser det för vad det egentligen är, det vill säga en vanlig gammal jordbruksgröda som kommer med en rad implikationer för miljön."

För det första är cannabisplantan törstig. En rapport från 2016 visar att en enda mogen planta kan dricka nästan 23 liter vatten per dag, jämfört med 13 liter för en vinranka. Detta är av stor betydelse i torra regioner och under torrperioder, vilka förmodligen kommer bli vanligare inom en snar framtid på grund av klimatförändringar.

Vad som är bra är i alla fall att genom att reglera nuvarande olagliga odlingar skulle det kunna hjälpa så att floder och fisk inte blir skadade när vattnet härleds för konstbevattning, vilket är ett stort problem i Kalifornien.

Men problemen är mycket allvarligare än mängden vatten.

Vi börjar med artificiella inomhusodlingar, vilka är perfekta i många områden i Kanada på grund av landets frostiga vintrar. Inomhusodlingar drar dock extremt mycket elektricitet.

Man förstår varför om man tänker på allt som krävs: högintensitetslampor, ventilation, avfuktare, luftkonditionering. Faktum är att en artikel från 2012 visade att tre procent av Kaliforniens elanvändning går till inomhusodlingar av gräs.

Om man tittar på hela USA utgör det en hel procent av landets totala elkonsumtion, vilket är lika med 15 miljoner ton koldioxid eller det som sju rätt stora kraftverk producerar. Med lite matte får man fram att det blir 1,3 kilo koldioxid per joint, eller 4600 kilo föroreningar för varje kilo marijuana.

"En missuppfattning som människor har om att odla cannabis inomhus är att de kan vara lugna i att det inte har någon som helst inverkan på miljön," berättar Jennifer Carah, en sötvattensekolog i Kalifornien. "Så är det inte."

I varje kanadensisk provins kommer dock en joint medföra olika mängd föroreningar, beroende på respektive "energiblandning."

I provinser som Manitoba, Quebec och Newfoundland använder man sig nästan enbart av hydroelektriska dammar, vilket betyder att de skulle kunna vifta bort problemet med ökade utsläpp som en följd av weedodlingar, och kanske även presentera det hela som en lukrativ möjlighet för investerare när staten infört en koldioxidskatt.

Övriga provinser, som Alberta, Saskatchewan och Nova Scotia, kommer använda fossila bränslen inom den närmsta framtiden; övergången från kol till naturgas är förvisso något positivt från ett klimatperspektiv, men det har fortfarande allvarliga implikationer gällande utsläpp (särskilt om du är ens det minsta skeptisk till de ytterst låga antagandena kring metanlekage som vissa provinser gör).

Å andra sidan medför en legalisering av marijuana att odlare som tidigare försökte hålla sig gömda genom att använda egenproducerad el från diesel eller propan kan använda sig av relativt sett "renare" el och minska utsläpp.

Dessutom blir växthus – som under väldigt kalla nätter endast skulle behöva artificiell värme – rimliga alternativ, i och med att odlare inte kommer behöva dölja sina varor från myndigheter längre.

Men om vi snackar om en av de ovanligt varma områdena i Kanada, som sydvästra Ontario eller de södra delarna av Gulf Island i British Columbia: I dessa områden är det mer praktiskt att odla utomhus under en längre period av året. Det innebär att odlare inte behöver använda el till glödlampor – utan istället förlita sig på solen – vilket därmed eliminerar problemen med utsläppet av växthusgaser.

Tyvärr medför utomhusodlingar ett annat problem.

Som med alla jordbruksgrödor kommer en ökad efterfrågan leda till ökad avverkning av skogar och att man bygger fler vägar. Det i sin tur kan leda till en dramatisk ökning av erosion, förstörelse av habitat, avledningen av floder och skogsfragmentering.

"Det kan förorena land och vatten i områden där det odlas, såväl som att förgifta djur genom användandet av bekämpningsmedel, gödsel och bensin," säger Carah.

Kemikalier används ofta för att ta kål på möss och andra mindre gnagare som kan skada grödorna. Tyvärr kan råttgiftet ta sig in i näringskedjan och utgöra allvarliga risker för rovdjur: Carah säger att de sällsynta fiskmården och fläckugglan är utrotningshotade i Kalifornien.

Relaterat: Kanadas nya weedlagar:

Legalisering och reglering kan avhjälpa dessa problem. Men cannabisproducenter ställer sig ofta mot restriktioner kring användandet av bekämpningsmedel, eftersom det leder till mycket sämre avkastning. I oktober 2016 rapporterade The Denver Post att marijuanaindustrins lobbyism i Colorado ledde till en försvagad reglering kring bekämpningsmedel, där en tidigare jordbrukspolitiker benämnde det som "det största hindret vi haft."

Det är ett bra exempel på miljövetare Jake Brenners argument om att reglera weed inte kommer vara en magisk lösning på hur vi kan förminska miljöförstörelse: "Att reglera det här som en jordbruksgröda är ett steg i rätt riktning," sa han. "Jag vet [dock] inte om det är en garanti på att dess inverkan på miljön kommer försvinna."

Som tur är finns det andra rättsprocesser som har försökt komma underfund med det här ett tag nu, så Kanada kan dra nytta av vad de kommit fram till. Boulder i Colorado, till exempel, kräver att odlare kompenserar för elektriciteten och de bränslen som används i produktionen genom att använda förnybar energi, eller genom att betala in till en särskild fond som värnar om miljövänliga produktioner. Energibolag i Oregon har erbjudit pengar som morot för att minska energianvändande.

Carah säger att kommande regleringar gällande både medicinsk och rekreationell marijuana i Kalifornien kommer medföra krav på licenser, vilket i sin tur kommer kräva att man förhåller sig till lagar kring vattenkvalitet. Dessutom kommer statens legaliseringsinitiativ ta 20 procent av skattepengarna och investera dem i att förhindra miljöförstörelse.

Med tiden kommer det även finnas en möjlighet att kanadensiska odlare tar nytta av statliga energiprogram och investerar i forskning och utveckling av energisparande teknologier såsom växtbelysning med LED-dioder för att minska kostnader. Det skulle även kunna inkludera upprätthållandet av byggregler och produktmärkning. Artikeln från 2012 uppskattade att energianvändning skulle kunna förminskas med åtminstone 75 procent genom att tillämpa "kosteffektiva, kommersiellt tillgängliga förbättringar i effektivitet."

Det finns även potential hos ekonomiutveckling på landet där jobb kan uppkomma i stället för tjänster som gått förlorade i och med att användandet av kol som energikälla trappats ner.

"Oavsett hur vi kommer fram till hur vi ska få in det här med miljömässiga regler kommer det vara något positivt, eftersom det ligger mycket potential där," säger Brenner.

Men ärligt…

Att röka marijuana medför en hel del dåligt för miljön. Men det finns många mycket mer negativa beteenden på individnivå från miljöns och klimatets perspektiv, som att köra stora fordon med förbränningsmotorer som lastbilar och stadsjeepar, eller att resa med flygplan, eller att köpa stora mängder kött från stora köttproducenter.

Att legalisera weed kommer inte vara en lätt process. Men om man gör det rätt kan vi lindra några av de värsta bieffekterna från att odla det illegalt, särskilt om politiker är villiga att uppmärksamma det faktum att marijuana är här för att stanna.

James Wilt finns på Twitter.