Jag testade olika hacks för att maxa mitt pendelliv

Det har gått två veckor sedan jag inledde mitt nya pendlarliv, och jag överväger redan att ta mitt nya pendlarliv. Detta eviga ekorrhjul av cykel, tåg, tunnelbana och buss varje morgon och kväll från Uppsala till Stockholm och tillbaka igen får mig att känna mig som en punkterad ballong. När jag en dag tjänat miljarder hoppas jag kunna ersätta alla dessa färdmedel med en förarlös helikopter, vilken helst får åka åt ett helt annat håll än mot mitt jobb.

Som en tappad vante flyger jag runt i rulltrappor och överfulla tunnelbanevagnar. Busschaufförer skäller ut mig för att jag visar fel papperslapp. Människor hostar mig i nacken. Jag har börjat drömma mardrömmar om medpassagerare som slår mig i ansiktet för att jag andas för högt. Med tanke på vad det kostar att åka kollektivt i Stockholmsområdet lär helikoptern förbli en dröm, så jag gjorde det näst bästa: frågade internet hur man gör sin pendling till en trevligare upplevelse (jag googlade how to make commuting suck less och valde de hacks jag fann mest relevanta hos Buzzfeed och Lifehacker). Sedan testade jag dem!

I dag behöver man inte få tips av vänner för att hitta bra musik, man kan låta Spotifys algoritmer göra jobbet. Vad får jag när jag kör min Discover Weekly? Christer Björkman med låten "Imorgon är en annan dag". Jag förstår ingenting. Sedan trillar poletten ner; jag delar fortfarande Spotify med mina föräldrar. Samtidigt är det obegripligt hur låt nummer två på listan kan vara Pernilla Wahlgrens outhärdliga PR-låt för Lidingö stad. Till och med mina föräldrar har gränser.

Listan fortsätter med Eva Dahlgren, Lena Philipsson och en autotunad Adam Pålsson som sjunger något från den nya Ted Gärdestad-filmen. Jag får huvudvärk av det här, så jag sätter på Christer Björkman igen – det svänger ändå. I morgon är en annan dag då jag tyvärr ska pendla igen.

En breakfast jar är, för den som inte listat ut det, frukost i en burk. Tanken är att man ska spara tid på morgonen genom att bara plocka fram den ur kylen. Av någon outgrundlig anledning blir en frukost även mycket mer instagramvänlig när den ligger i en burk. Min härliga breakfast jar består av havreyoghurt, russin och några frön som topping. Och ja, den är helt vegansk.

Morgonen därpå har alla russin sugit åt sig vätska från yoghurten och svällt upp till halvtorkade vindruvor. Det är en dålig start på dagen. Att det smakar illa är, i och för sig, bara ett bevis på att jag inte bemästrat konsten än. Tio år av hård träning i breakfast jar är kanske vad som behövs – sedan är det kul att pendla.

Det här tipset innehåller en länk till en sajt som säljer underkläder med en halv sadel i röven. För att spara pengar väljer jag att tillverka en egen. Jag förstår verkligen inte varför vadderingen ska vara inuti underkläderna. Nåväl.

Det känns som jag ska spela in en Always-reklam. Själva cykelturen är fruktansvärt obekväm. Jag kommer fram till stationen och tar en sittplats på tåget. Precis när jag ska gå på toaletten för att byta underkläder kommer en gammal bekant och sätter sig bredvid mig. Vi pratar om hur han nu för tiden jobbar som managementkonsult – och där sitter jag med fyra lager tvättduk från ICA i kalsongerna. Jag ifrågasätter alla livsval som lett mig fram till det här ögonblicket.

Kanske är det inte pendlandet i sig som är trist och jobbigt. Nej, kanske har jag bara glömt att vara tacksam för allt det goda i livet. Jag börjar med att skicka ett mejl till en kär vän. Hoppas han blir riktigt glad.

Vad är jag tacksam över? Mestadels känner jag mig bara bortskämd eftersom majoriteten av jordens befolkning har det så mycket värre än mig. Har jag verkligen förtjänat att må dåligt över mitt pendlarliv? Kanske borde jag egentligen må dåligt över att jag mår skit. Men min vän svarar i alla fall på mejlet och önskar mig en trevlig dag tillbaka. Jo, man tackar!

Blir du lätt uttråkad medan du pendlar? Vad sägs om att stirra ut i tomma luften som ett traumatiserat barn? Det är så jag känner mig när tåget rullar in i Knivsta fem minuter in på min resa till Stockholm. Plötsligt rycker jag till som om en landmina detonerat en halvmeter bort när någon frågar mig ifall sätet bredvid är ledigt. Ja, det är det. Jag fortsätter stirra ut i tomheten hela den resterande tiden av resan. Absolut ingenting händer. Tack internet.

Det finns ingen bättre väg så jag fokuserar på annorlunda. I stället för att åka raka vägen till jobbet när jag är framme i Stockholm tar jag spårvagnen ut till Djurgården. I dag ska jag åka båt till Slussen i stället för tunnelbana. Vad härligt det ska bli! Det känns spännande med ett nytt transportmedel. Det är dött utanför Gröna Lund. Spärrarna till båten står helt öppna. Det är bara jag och en trött gammal man på färjan.

Det är inte särskilt kul att åka båt. Omvägen är så stor att jag nu är mer än en timme försenad till jobbet. Annorlunda är inte automatiskt bra.

Jag vet inte vem på Buzzfeed som kom på det här tipset, men hen har uppenbarligen allvarliga alkoholproblem. Pendlingen är alltså tänkt att bli bättre eftersom jag sitter där med en väska bärs och ser fram emot att bli packad på jobbet.

Det ligger några öl i kylen som mina vänner lämnat kvar efter helgen. En Pripps, en Stockholm och en Bellman 6,0. Väl på jobbet är det lite svårt att komma till skott med supandet. Jag sätter igång vid lunch. Att bli lite smålullig är ganska trevligt, men det känns samtidigt konstigt att sitta bland alla nyktra, hyfsat hårt arbetande kollegor med en bärs i handen. Dagen därefter märker jag hur nästan allt jag producerade under eftermiddagen är skräp. Att vara full på jobbet varje dag som en karaktär i Mad Men är uppenbarligen inte min grej.

VIDEO:

Vilket genidrag. Hatar du att pendla? Stanna hemma ditt stolpskott! Jag kliver upp 20 minuter innan arbetsdagen börjar i stället för två och en halv timme. Inga köer, inga tåg, inga obekväma kläder, ingen värdighet att upprätthålla. Det här är livet. Om du har ett arbete som inte är kompatibelt med att jobba hemifrån så vill jag bara säga en sak: du har verkligen missat något.

Det är trist att det här är det enda tipset som verkligen fungerar. Jag hade hoppats på att lära mig några knep för hur man gör det bättre att faktiskt pendla. Men kanske ligger det någonting i det Albert Einstein en gång sa (enligt bilder med inspirerande citat på internet): "En fiffig person löser ett problem, en vis person undviker det." När man känner sig som arketypen av en lat och bortskämd 90-talist är det verkligen skönt att veta att en av tidernas mest framstående fysiker backar upp en.

Adam von Friesendorff finns på Twitter