Krig

Vad skulle hända om det blev krig mellan Ryssland och Europa?

En guide till ett ofattbart hemskt scenario.

av Colin Drury
2018 04 11, 12:24pm

Foto: Alexander Zemlianichenko, med tillstånd av Press Association Images

Historiskt sett har det verkat som att européer älskat att kriga men för närvarande lever vi alla i en ovanligt lugn och fredlig period. Bortsett från några visserligen hemska inbördeskrig och mindre konflikter har det varit fred mellan länderna i Europa de senaste 73 åren.

Men fred varar inte för evigt. Om du är av uppfattningen att européer inte har det i oss att börja härja som fyllon vid stängningsdags på klubben är du inte ensam med att ha tänkt så. En del hade liknande drömmar om fred efter Wienkongressen, och även senare under de 40 år av fred som följde det fransk-tyska kriget 1870-71. Freden tog slut i samband med början av första världskriget. Och därmed blev alla som hade trott på en långvarig fred motbevisade.

Skulle det på liknande sätt kunna vara så att vi missbedömt hur nära vi är ett världskrig under 2000-talet?

Vissa säger att det inte är så. Säkerhetsexperter börjar i större utsträckning undersöka scenarion i vilka ett starkt Ryssland på ena sidan och Europas Nato-allierade på andra går från ett spänt politiskt läge till ett faktiskt krig. Man säger dock att det är osannolikt. Men om historien har lärt oss någonting är det att osannolikt inte är samma sak som omöjligt. Faktum är att scenariot ovan skulle kunna inträffa av tre enkla steg.

Steg ett: Donald Trump gör det han hintat om och drar USA ur Nato. Steg två: En nu kaxigare Putin bestämmer sig för att ta för sig av Balststaterna (Litauen, Lettland och Estland) som han sedan länge ansett bör vara en del av Ryssland. Steg tre: Med tanke på att dessa länder har varit med i Nato sedan 2004 kommer resten av alliansen – Storbritannien, Tyskland, Frankrike och alla andra – till deras undsättning.

Resultatet? "Hiroshima och Nagasaki överallt" uttryckte sig ryska politikern Vladimir Zhirinovsky när han diskuterade denna eventualitet 2016.

Alltså en katastrof.

Men skulle det faktiskt kunna bli krig mellan Ryssland och Europa? Och om det blev det, hur skulle det gå? Vi försökte reda ut.


VIDEO:


1. Spänningar ökar

Läget har alltid varit spänt mellan Ryssland och Europa. Trots det är den rådande stämningen minst sagt olycksbådande.

Ryssland har låtit 40 miljoner invånare delta i övningar i förberedelse för kärnvapenkrig, de har låtit ubåtar inkräkta på andra nationers territorier och ryska bombplan har gjort övningar på utkanten av både Sverige och Storbritanniens luftrum. Och att annektera delar av ett annat land är generellt ett beteende som inte heller uppskattas av ens grannar.

Det är dock inte som att Nato är helt overksamma. Alliansen har nästan 10 000 trupper placerade i länder som gränsar till Ryssland, och man genomför övningar titt som tätt som även Sverige deltagit i. Fienden i dessa får ofta ett ganska entydigt namn: de Röda.

2. Oroliga områden

Putin anser att de forna sovjetiska baltstaterna (Litauen, Lettland och Estland) aldrig borde ha blivit självständiga: dessa länder har samtliga en stor rysk befolkning och strategiska hamnar. Han är inte jätteglad över deras Natomedlemskap och ser att alliansen praktiskt taget omringar Ryssland.

"Om man trycker ner fjädern tillräckligt hårt kommer den att studsa upp ordentligt", varnade Putin 2014.

Om USA vore ute ur bilden skulle det kunna ske ögonblickligen.

"[Ryssland] skulle röra sig in i baltstaterna mer eller mindre direkt", säger Keir Giles, chef på The Conflict Studies Research Center i Oxfordshire, England. "Putin anser att Ryssland behöver baltstaterna innanför sina gränser av säkerhetsskäl. Men man behöver se vidare. Det är svårt att sätta en specifik gräns på hur långt ryssar anser att deras gräns bör vidgas. Men man tittar absolut på Polen och Finland också."

3. Internet nere = panik

Foto: Sean MacEntee / Flickr (CC BY 2.0)

En studie som genomfördes av forskningsinstitutet RAND Corporation 2015 kom fram till att det inte skulle ta mer än 60 timmar för Ryssland att ta över Litauen, Lettland och Estland.

Giles anser dock att man i förväg skulle kunna se att en sådan här typ av invasion var på väg att hända. "Det skulle ske en märkbar ökning i rysk diplomati och media med att man skulle fokusera på problem som skulle kunna ge en grund för ett militärt ingripande", säger han.

Med ett slags svepskäl som ursäkt, som att de vore där på ett fredsbevarande uppdrag, skulle tusentals ryska trupper samlas vid gränsen. I dagarna innan en invasion eller attack skulle motståndarens internet stängas ner eller störas. Kraftverk och bankomater skulle sluta fungera. Mobiler och tv-signaler skulle blockeras. Kanske ännu mer oroväckande: privata meddelanden skulle skulle skickas till politiker, soldater och vanliga medborgare från angriparen, vilket skulle orsaka förvirring och panik. I vissa fall skulle meddelandena se ut som om de kom från någon man redan har i sin kontaktlista.

"Under rätt omständigheter skulle det här kunna räcka, säger Giles. "Ryssland behöver inte korsa en gräns med sina pansarvagnar. De kan iscensätta en attack utan en militär närvaro. Spridning av falska nyheter och oro i samhället skulle kunna leda till ett regimskifte med en regering i Moskva som tog över."

Om Ryssland inte tog över makten på det här viset skulle det leda till hybridkrigföring, det vill säga alla ovannämnda strategier kombinerat med trupper som plötsligt rör sig in i länderna. "Vi vet inte exakt hur en ockupation skulle se ut, men Ryssland övar på det här scenariot", säger Giles. "Det vi vet är att det hskulle vara över ganska fort."

4. Nato: fäkta eller förlora

När diplomati inte längre räcker är den hårda sanningen den att Nato nästan garanterat inte skulle ha tillräckligt med militära resurser för att kunna vinna ett krig mot Ryssland.

Om vi bortser från kärnvapen: Ryssland har mer soldater (bara deras reservstyrka är 2,5 miljoner pers) och mer vapen. Till skillnad från Nato är de ett enat land, vilket är en fördel logistiskt sett och ur ett ledningsperspektiv. Ryska militärer har stridsvana efter Ukraina och Syrien. Efter att de det senaste årtiondet spenderat drygt 330 miljarder kronor på militära uppgraderingar är Rysslands vapenarsenal – som Pantsir-S1, en tank som kan förstöra kryssningsrobotar – också överlägsen.

Det är också möjligt att en del Natomedlemmar skulle dra sig undan – inte minst Turkiet, med tanke på Putin och Erdogans goda relation. Med tanke på att Turkiet med sina 600 000 soldater har det största antalet soldater i Nato efter USA hade det varit en hård förlust för alliansen.

Resultatet skulle bli att Nato stod inför ett existentiellt beslut: stanna och utkämpa ett krig de antagligen kommer förlora, eller (i det här scenariot) frigöra sig från baltstaterna.

Ian Shield, som föreläser i internationella relationer på Anglia Ruskin University i England, uttrycker det så här: "Valet skulle stå mellan att bryta mot avtalet, vilket säkerligen skulle elda till upplösningen av Nato och förmodligen, i sin tur, Europas maktordning – eller att delta i ett katastrofalt krig som skulle innefatta kärnvapen."

Pest eller kolera.

5. Krigsföring på mark

Ballistiska robotar för kortdistans. Foto via Wikimedia

Vi tar det ett steg vidare och ponerar att ett faktiskt krig utbryter mellan Nato och Ryssland. Hur skulle det gå?

Inte speciellt bra för någon av sidorna, menar Shield. "På slagfältet skulle det bli förödelse – men det här skulle inte vara slagfält som vi sett tidigare. Missiler och artilleri har större räckvidd och bättre precision, vilket innebär att fiendens baser, infrastruktur, vapenarsenal och hela städer skulle kunna förstöras från ens eget territorium. Det skulle vara färre individuella strider men mycket större förstörelse. Om ingen av sidorna backade skulle stora områden i Europa – det är omöjligt att avgöra exakt var – bli jämnade med marken. Dödssiffrorna skulle vara ofattbara."

Storbritannien skulle inte vara säkert; engelska kanalen har tidigare i historien fungerat som en vallgrav men är sedan länge helt ineffektiv ur ett säkerhetsperspektiv. "Ryska flygplan skulle inte ens behöva befinna sig i det brittiska luftrummet", säger shield. "De skulle kunna avfyra precisionsattacker långt därifrån."

Båda sidor skulle kämpa för att kontrollera haven runt Norden. Cyberattacker skulle stänga ner transportinfrastruktur, sjukhus, media och samhällstjänster.

Rysslands största övertag i striderna skulle kunna brytas ner till två faktorer: för det första skulle de ha ett större militärt övertag, vilket innebär att de i teorin kan fortsätta stå upp på benen längre. För det andra gör Rysslands enorma landmassa att landet bättre skulle kunna absorbera förstörelsen; Nato skulle kunna ödelägga varenda byggnad flera hundra kilometer in i Rysslands territorium och Moskva skulle fortfarande vara oskadd.

6. Kärnvapenkrig

Du som pluggat historia förstår att det inte spelar någon roll om man har 7000 kärnvapen (Ryssland) eller 200 (Storbritannien och Frankrike); i slutändan räcker det med ett för att skapa enorm förödelse. Man kan tänka sig att om kärnvapen börjar avfyras skulle det leda till vad man kallar för MAD, eller "mutually assured destruction" (ömsesidig garanterad förstörelse). Om ena sidan börjar skjuta stridsspetsar svarar motståndaren med sina egna. Båda parter blir utplånade. Eller? Inte nödvändigtvis.

"Vad Ryssland har i sin arsenal som inte väst har är taktiska kärnvapen", förklarar Giles. "De är inte kärnvapen som kan jämna hela städer med marken, utan sådana som kan förstöra slagfält eller kvarter. Västländerna hade dessa vapen men gjorde sig av med dem. Så deras enda respons till en taktisk kärnvapenattack skulle vara en attack med faktiska kärnvapen. Vilket är självförgörande, i och med att det skulle innebära att de själva skulle förintas. Västländerna saknar flera delar av den eskalationsstege som Ryssland har byggt in i sin strategi."

Men i vilket fall som helst – när man börjar väl använda kärnvapen blir allting oförutsägbart, när hela städer utplånas och miljontals dör. Vid det här laget brukar till och med de mest avancerade strateger sluta försöka förutse olika möjligheter.

7. Häng inte läpp

Om apokalypsen är att USA lämnar Nato är de goda nyheterna att det är osannolikt. Trump lär inte gå ur alliansen i första taget.

Detta eftersom NATO, utöver att det är bra för USA:s säkerhet, också har en politisk och ekonomisk fördel. Det ger Washington inflytande över Europa – en världsdel som köper väldigt mycket från amerikanska företag.

Med det sagt är det ändå kanske värt att komma ihåg att fred på jorden verkligen hänger på en skör tråd. Det kanske är dags att gå ut och ha kul lite oftare.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på engelska i mars 2017.