Annons
VICE FESTIVALGUIDE

Vad fan ska man egentligen göra om man lider av bajsångest på festival?

Några tips för dig som känner fruktan när den stora brunbjörnen kommer och krafsar på bakdörren.

av Sander Roks
2018 05 30, 11:36am

Illustrationer av Martyn F. Overweel

Okej, alla kort på borden: jag är rätt avslappnad när det kommer till att bajsa. Jag föredrar att göra det hemma, men om behovet gör sig till känna har jag inga som helst problem med att gå och mata toalettspöket på jobbet då och då. Samma på festivaler. Det faktum att alla inte är lika begåvade som jag i detta avseende har jag insett nu den senaste tiden. Förra sommaren på en festival som höll på i flera dagar hörde jag minst tre pers snacka om deras rädsla för att skita. Jag hörde till och med talas om en snubbe som fick åka raka vägen till lasarettet på grund av trafikstockningen i hans tarmar. Även om det här bara var en myt kan rädslan för att föda en Bruno förstöra hela festivalupplevlesen för många. Och att skita i att gå och bajja är både ohälsosamt och obehagligt.

Förr eller senare måste det komma ut. Så för alla med bajskomplex har jag samlat ihop några tips som kommer hjälpa dig att njuta av festivalen utan att konstant gå runt och känna att det är en brunbjörn som står och krafsar på bakdörren.

UNDVIK STOCKBILDNING

En metod för att lindra bajsrädslan är att se till att man får jobbet avklarat så snabbt som möjligt. Det kanske låter töntigt, men drick mycket vatten (utan kolsyra). Det kommer göra dina korvar mjuka och fina, vilket kommer leda till att de kan ta farväl av ditt anus snabbt och smärtfritt. Om du inte dricker tillräckligt med vatten kommer du sannolikt framkalla vad som inom vetenskapliga kretsar bruar kallas för en "stock". Detta är alltså ett väldigt hårt, nästan kolsvart bajs som du först blir av med efter en kvarts svettigt krystande. Så vitt jag vet har en stock aldrig fått någon att känna sig glad, och risken att få ett nerblodat rövhål är inte heller speciellt trevlig. Så drick rikligt med vatten och låt ditt extrokilo glida friktionsfritt som en curlingsten rätt ut ur röven.

UPPMÄRKSAMMA SIGNALERNA

En annan strategi för att göra ditt lunchmöte på porslinstronen så kort och koncist som möjligt är att vara medveten om kroppens bajssignaler. Jag fattar själv att det här är lättare sagt än gjort för nån som har bajsfobi på festival. Det ska dock vara sagt att det lönar sig att gå och lägga en kabel direkt när kroppen talar om för en att det är dags, istället för att tillbringa hela dagen med att ignorera signalerna och sedan välja exakta tidpunkten när man vill att det ska komma ut. Det kan leda till ett syndrom som kallas för "fantombajset". När du lider av denna åkomma tror du att något är på väg ut även fast det inte är det, vilket resulterar i att du slösar en halvtimme på att göra absolut ingenting inne på dasset. Så om du känner att det är hög tid att riva upp din påse med planteringsjord – tänk inte för mycket och gå bara. I slutändan kommer det göra att du slipper hänga alltför länge på en plats där du inte vill vara.

GÖR SÅ DU INTE KAN HÅLLA DIG ÄVEN FAST DU VILL

Om du fortfarande inte känner att du bara kan göra som din kropp vill när Herr Brun redan kikar fram genom dörrspringan, se till att du inte har något annat val än att springa raka vägen till bajamajorna. Detta gör du genom att hålla lite koll på vad det är du äter. En festival är inte världens bästa plats för att hålla sig till en kostplan, men var medveten om att friterad mat inte kommer förbättra ditt bajseri. Det kommer bara göra det enklare för dig att hålla inne ditt bajs, vilket inte är en bra idé, för innan du vet ordet av det kommer du tillbringa en hel dag med att vandra runt på en festival med din kropp fylld till bredden med brunsås. Så istället för en extra stor pommestallrik, prova käka en påse torkad aprikos istället. Var lugn i vetskapen att du strax därpå kommer sitta och spela bajsfiol på en bajamaja nära dig. Eller möjligen i gräset typ halvvägs på väg till toan.

LÅTSAS ATT DU ÄR HEMMA

En rädsla för att bajsa kommer ofta av att de toaletter som finns till ens förforgande känns främmande. Om du har denna fobi är toaletten hemma hos dig troligen den enda plats där du känner dig bekväm nog att plåga dina hemorrojder. Synd för dig, men du är inte hemma. Men det betyder ju inte att du inte kan skapa en hemtrevlig atmosfär. Sätt dig på toan, blunda, och ring mamsi. Be henne berätta nånting vardagligt, typ den bästa metoden för att steka bacon, precis som hon brukade göra hemma. Eller ring din rumskompis och be henne eller honom att klaga över att du glömde mata kattjäveln innan du drog på festival. Ahh, precis som att vara hemma igen. Lyssna på deras smörja, så kommer du hur enkelt som helst kunna göra din alltför försenade insättning på porslinsbanken.

HYGIEN

En annan stor grej som orsakar bajsrädsla är den bristande hygienen som ofta råder på festivaltoaletter. Den är uppenbarligen under all kritik. Lösningen är att själv vara den som städar rent på toan, med hjälp av klorin som du tagit med hemifrån för just detta, för att sedan kunna lasta av ditt bagage i en trevlig miljö. Ta sedan på dig medhavda gummihandskar, plocka upp din korv och placera den på toalettlocket. Lämna sedan toaletten och häng din hemmasnickrade "ur funktion"-skylt på dörren. Du har nu effektivt implementerat två hinder för att stoppa andra från att använda toaletten.

Om nån skulle ignorera skylten lär de ändå bli så pass avskräckta av din korv på toalocket att de väljer att pröva sin lycka någon annanstans. Nu kommer du veta att det finns en toa att gå på som ingen annan använt, när din kropp säger åt dig att det är skitdags. Sätt på dig handskarna igen, lägg ner din gamla korv på golvet och sätt dig på din superstädade toalett för att öppna upp utkörsförbudet som rådit i din anal. Det enda negativa med den här metoden är att du kommer behöva starta om från ruta ett efter att riktiga städare gjort sig av med dina "hinder". Men ja, det är ingen som sagt att bli av med sin bajsfobi skulle vara pissenkelt.

Läs hela VICE Festivalguide här.