Hur man fotograferar terrorism

Den här artikeln publicerades ursprungligen på VICE Frankrike.

Varning för starka bilder.

Peter van Agtmael är en amerikansk Magnumfotograf vars främsta intresseområde är historia. Hans senaste verk, A Brief Visual History in the Time of ISIS, är en samling av 40 fotografier tagna av 19 fotografer som skildrar terroristorganisationens historia. Det tidigaste fotot som är inkluderat togs redan 1941, medan det senaste togs 2017 under slaget om Mosul.

"Utan att förminska deras brotts inverkan gentemot miljontals människor ämnar detta verk att placera IS i en bredare historisk kontext", skriver Agtmael i förordet. Verket är den första delen i Magnums nya projekt Chronicles – en serie tidningsliknande broschyrer som var och en kureras av en enskild fotograf.

Jag träffade nyligen Peter i Paris för att diskutera hans senaste projekt och utmaningen med att dokumentera terrorism.

VICE: Hur fick du ditt stora genombrott inom fotografi?
Peter: Mitt första jobb var på skoltidningen på universitetet. Senare under min praktik på Europaparlamentet blev jag skickad till Rumänien för att dokumentera landets barnhem. Den upplevelsen lärde mig om fotografins makt och begränsningar. Jag lärde mig om etiska begränsningar, vilket hjälpte mig att bättre förstå mitt eget ansvar som fotograf.

Du har under större delen av din karriär dokumenterat terrorism. Vad fick dig att vilja skapa en mer övergripande samling av olika verk?
Under attackerna i Paris 2015 befann jag mig på en restaurang i staden, inte så långt ifrån Bataclan. Den erfarenheten var det som inspirerade mig att vilja göra en mer fullständig berättelse om hur vi kom dit vi är idag. Jag ville skapa någonting större än de simpla narrativ som skildrades i media, något som skulle kännas lättare att ta in.

Huvudfokuset verkar kretsa kring grundandet av IS.
Jag ville visa mer än våld och förstörelse, jag ville visa historien bakom IS och om hur gruppen inte bara formades helt plötsligt en dag ute i öknen. Det finns en historia där som går bak till det osmanska riket, vilket är anledningen till varför vi bestämde oss för att ha med en kronologisk tidslinje i början. Fotografer glömmer ibland bort att bilder existerar inom en mycket större historisk kontext.

Det är inte många foton på IS-krigare med i samlingen. Var det ett medvetet beslut?
Faktum är att det bara är ett foto som direkt visar gruppen, och jag tvekade om jag skulle inkludera ens det. Vi ser inte många foton på dem eftersom de väldigt sällan går med på att bli fotograferade, såvida inte de själva får kontrollera narrativet.

Hur hittar du balansen mellan att visa för mycket och inte visa tillräckligt?
Jag försöker vara väldigt noggrann med det. Det finns ingen vits med att låtsas som att våldet och det brutala inte existerar. Men samtidigt kan man inte heller överösa sin publik med den typen av bilder. När man behandlar konflikter eller terrorism är det viktigt att visa dessa ämnens komplexitet genom att skildra en mer heltäckande bild av den värld som bilderna kommer ifrån. Att behandla ämnet på det här sättet gör att vi får blandade bilder. Vissa kan vara vackra, andra brutala eller surrealistiska, och ibland slutar det med att de är alla dessa saker på samma gång.

Scrolla ner för att se fler foton från "A Brief Visual History in the Time of ISIS"