Cannabisabstinens är ingen myt

Den här artikeln publicerades ursprungligen på VICE UK

Jag slutade röka cannabis för åtta år sen. Jag blev befordrad – helt plötsligt hade jag fått den väldigt prestigefyllda rollen som chef på ett telefonförsäljningsföretag – så jag var tvungen att sluta komma hög till jobbet. Varje natt den veckan minns jag att jag led av fruktansvärda drömmar. Det var som om jag upplevde riktig djupsömn första gången på åratal, vilket gjorde att mina drömmar blev helt galna.

Och sen upphörde drömmarna helt plötsligt. Inom loppet av en vecka hade jag slutat kallsvettas och ha nattskräck, och i samma veva började mitt korttidsminne förbättras. Jag fick mer energi. Jag blev mer social både på jobbet och i vardagen. Jag slutade jobba med telefonförsäljning efter ett par månader och började syssla med något jag verkligen brann för. Allting i mitt liv blev bättre.

Men att sluta röka weed är inte så lätt för många, och för vissa kommer det med en rad allvarliga problem – fysiska, mentala och känslomässiga.

"Att sluta röka för mig brukade vara väldigt smärtsamt, jag kräktes, fick diarré och kunde varken sova eller äta," säger Alex Fraser, 26. Alex har crohns sjukdom, vilket han diagnostiserades med när han bara var 19. Han hade precis fått en ileostomi, vilket innebär att man opererade bort en del av hans tarmar. Det ledde till att hans livskvalitet drastiskt förbättrades, men han är fortfarande till stor del beroende av cannabis för att kunna hålla igång.

"Trots operationen har jag fortfarande problem med att äta, illamående och sömn," säger han. "Om jag inte har cannabis tillgängligt tar jag mediciner: Zopiklon för att kunna sova och Oxikodon mot smärtan. Men det är egentligen inget som hjälper mot mitt illamående eller min aptit förutom cannabis."

Relaterat: Hur man röker weed säkert

Alex använder oftast en vape, men det händer även att han röker en joint eller äter marijuana, och utöver hur det hjälper honom fysiskt brukar han även cannabis för sin psykiska hälsa. "Det hjälper mig extremt mycket med de problem jag haft med min psykiska hälsa sen operationen. Panikångestattacker, problem med min självkänsla och min energi – allt har förbättrats eller försvunnit helt med hjälp av cannabis," förklarar han.

Jon Liebling är chef över United Patients Allience som just nu håller på att lobba för legalisering av medicinsk cannabis i Storbritannien. Jon har länge lidit av allvarlig psykisk ohälsa och fick nyligen diagnosen komplex traumatisering.

"Jag har levt med ångest, depression och självmordstankar större delen av mitt liv, men genom att använda cannabis har jag kunnat hålla mig själv relativt lycklig," säger Jon. "För ungefär två år sen var jag med om en rad traumatiska händelser under en gånska kort tid. Jag insåg att jag behövde lite mer hjälp, så jag bad min läkare ge mig en remiss för samtalsterapi. När jag informerade honom om att jag använde cannabis vägrade han ge mig en remiss om jag inte slutade med det. Han skrev ut Fluoxetin och Valium till mig. Jag har alltid haft självmordstankar, men det som hållit mig vid liv är det faktum att jag aldrig accepterat dem. Fluoxetin gjorde att jag fick gladare tankar, men det gjorde mig också mer tillfreds med mina självmordstankar. Så för första gången på 20 år lyssnade jag på de tankarna."

Jon gick tillbaka till sjukhuset och fick den dagen träffa en som inte var hans ordinarie läkare. Hon uppmanade honom att genast trappa ner Fluoxetinet och ordnade så han kunde börja gå i samtalsterapi. Hon rekommenderade även att han skulle fortsätta behandla sitt tillstånd med cannabis, och lyckligtvis har det lett till att han är här än i dag för att berätta om det.

Dessvärre är det svårt att – bortsett från personliga berättelser som talar för det – backa upp Alex och Jons upplevelser med forskning, i och med att det i skrivande stund finns för lite studier på det. Dessutom ska det tilläggas att även om deras hälsotillstånd onekligen är allvarliga är de inte talande för majoriteten av människor. En studie från 2010 som heter "Assessment and management of cannabis use disorders in primary care" menar att för att särskilja mellan en psykiatrisk sjukdom och kronisk intoxikation som följd av cannabis bör en patient sluta använda cannabis i två till fyra veckor. När man i studien undersökte 20 personers abstinens fann man att de depressiva symptom de led av innan experimentet påbörjades minskade till normala nivåer efter fyra veckors abstinens.

En av de som låg bakom studien var Adam Winstock, grundare av the Global Drug Survey (som undersöker hur man tar droger runt om i världen) som även är psykiatriker och expert på beroendemedicin. Han har analyserat ungefär 500 000 människors drogvanor, samt 300 000 personer som brukar cannabis och vet en hel del om de effekter man vet om är kopplade till cannabisabstinens. För de flesta, som jag själv upplevde efter jag fick min befordran på jobbet i början av 2000-talet, innebär det: a) sömnlöshet och verkliga drömmar; och b) nikotinabstinens. Och stor del av anledningen till varför man kan ha sömnproblem är kanske helt väntad.

"Många som röker för mycket weed dricker även för mycket koffein. Te, kaffe, läsk, Red Bull. Man dricker det ofta för att motverka de sedativa effekter weed kan ha. Men om man fortsätter dricka 15 koppar te även efter man slutat röka weed kommer det förvärra ens insomnia, vilket kommer få en att känna sit lättretlig," säger Adam.

Om man växt upp med att röka spliffs som innehåller tobak är det även stor risk för att man kommer uppleva symptom som kommer av nikotinabstinens. För de som försöker sluta röka weed rekommenderar Adam att man slutar med cannabis och nikotin samtidigt, men samtidigt menar han att det är klokt att gradvis reducera sitt tobaksintag fram tills den dag man slutar helt. Det kommer hjälpa en att hantera sömnlösheten som kan komma av abstinens.

"Tobak bryter ner koffein," förklarar han. "Så när man slutar röka tobak kommer ens koffeinnivåer bli skyhöga. Så man blir kvar med en dubbel effekt: inte nog med att man tar en centralstimulant drog som koffein som man troligen redan dricker för mycket av ändå, men man tar även en centralstimulant vars nivåer kommer bli skyhöga eftersom tobak inte längre bryter ner det."

Adam säger även att hur pass intensivt ens abstinensbesvär blir påverkas troligen även av vilken sorts weed man rökt. "Om man röker cannabis med hög THC-halt tror jag att ens abstinensbesvär kan förvärras, och ens dåliga humör kan försämras."

Abstinensbesvär från weed peakar dag två eller tre och har vanligtvis avtagit dag sju. Sömnlöshet och obehagliga drömmar kan vara i upp till två veckor, men Adams absolut viktigaste råd är att försöka få en bra sömnrytm, vilket såklart är lättare sagt än gjort, men det finns några enkla saker som kan hjälpa en.

"Träning är förmodligen det bästa man kan göra," säger han. "Man ska såklart inte överanstränga sig, men om man är trött när man går och lägger sig är det mycket mer sannolikt att man kommer sova bra. Stäng av alla skärmar ett par timmar innan du går och lägger dig, undvik koffein. Och ge inte upp och ring din langare om du sover riktigt dåligt en natt. Det kommer bli enklare med tiden."