En enkel förklaring till varför folk blir svin på kokain

Kokain är en kul drog, visst? Jag kan inte komma på någon annan substans – förutom möjligtvis alkohol – som har förmågan att förvandla en relativt snäll och normal människa till en komplett jävla mardröm. “Ja, ja, ja – ta dig en skvätt hörru,” skriker din polare Daniel i örat på dig och försöker våldsamt pressa ner en flaska polsk konjak i halsen på dig. “Haha,” fortsätter han och har nu – efter fyra linor – helt och hållet lagt vanliga Daniel på hyllan (han kallas numera för Danne). “Kommer förmodligen ta kål på han! Haha. Ska vi ta mer ladd? Vi tar mer ladd! Har jag berättat om min idé för ett nytt och fräscht sällskapsspel??”

Alla förvandlas givetvis inte till en stor jävla spänd käke efter ett halvt gram – många av oss kan ta kokain utan att bli självupptagna eller arroganta eller utan att ha en avsaknad av någon som helst självkännedom. Men vissa av oss kan inte det, vilket har gett upphov till stereotypen “kolatorskar” – tjejen som inte kan sluta babbla om sitt manus hon skriver; killen som inte skulle kunna känna av rummets stämning (som är extremt anti-honom) om det så vore sprejmålat på väggen framför honom.

Videos by VICE

Så varför blir det så här egentligen? Och varför blir bara vissa så här och inte andra?


Relaterat: Langaren som utnyttjar Storbritanniens lägenhetskris till förmån för att sälja kokain:


“Kokain har en tendens att få folk att bli inåtvända, så de kan antingen bli introverta eller väldigt sociala, men då lite dominanta eller självupptagna,” säger Katy Mcleod som är chef på Chill Welfare – ett företag som jobbar med säkerhet kring alkohol och droger. “Ett stort problem med kokain är hur det får dig att känna i dig själv och hur andra uppfattar dig när du är påverkad. Det brukar inte alltid stämma överens. Du kanske tror att du är jättefyndig och utåtriktad medan alla andra bara tycker du är ett pucko.”

För att komma till botten av pucko-kemin pratade jag med David Belin från institutionen för farmakologi på Cambridge University. “Droger påverkar tre psykologiska mekanismer i din hjärna,” säger han. Med kokain rubbar du flödet av kemisk dopamin varje gång du tar en lina. “Dopamin i sig själv är inte njutning, utan en mekanism i hjärnan som möjliggör lärande,” förklarar Belin.

Föreställ dig någon som precis lärt sig spela gitarr som får ett lyckorus av att lyckas sätta “Smells Like Teen Spirit” för första gången. Men direkt efter kommer suget efter att få den känslan igen så man går direkt vidare till “Heart-Shaped Box”. Känslan är berusande. Du är fokuserad. Världen känns lite mer spännande. Kokain återskapar den känslan fast den upplevs mycket mer intensivt. “Den stimulerar hjärnan så att dopamin frigörs varje gång du tar det, vilket känns underbart,” säger Belin. “Du börjar bygga upp en stark motivation till att ta drogerna.”

Därefter kommer nästa psykologiska tsunami och sveper över din hjärna. “Kokain påverkar hjärnans prefrontala cortex [delen av hjärnan som tar hand om beteenden och därmed din förmåga att fatta bra beslut]. Det försämrar dina exekutiva funktioner, din impulskontroll och ditt beslutsfattande. Så nu har du väldigt stark motivation [från dopaminet] och på grund av drogens effekter leder det till att en oförmåga att kontrollera impulser och fatta goda beslut.”

Kommer du ihåg gången du erbjöd tjejen på festen en hundralapp för en lina och hon sa ja – men bara efter att hon fick dig att lova att du aldrig någonsin skulle lämna henne ensam? Det där. En studie från Maastricht University i Nederländerna kom fram till att en enda dos kokain – alltså en väldigt liten lina – kan försämra din förmåga att uppfatta negativa känslor hos andra, vilket är anledningen till varför du har intrycket att alla är så otroligt intresserade av vad du har att säga, när sanningen är att de inte bryr sig ett skit.

“För det tredje ger droger upphov till vanor; vid det här laget är dina impulser fulla av motivation till att ta drogen och de når ut till ditt vanesystem, och du gör det bara utan att nödvändigtvis tänka efter,” säger Belin, och syftar på hur mycket mersmak man kan få av kokain. “Dessutom får man inga fysiska abstinensbesvär av kokain, men man kan få allvarliga psykologiska besvär. Du får ångest, då mår dåligt, så det gör att du får mer motivation till att fortsätta ta drogen.”

Så skulle det förklara varför folk fram mot slutet av natten kan sitta och pilla ut det allra sista som är kvar i påsen, eller slå iväg ett samtal till koks-Kalle ungefär vid samma tid du normalt brukar vakna?

“Absolut,” säger Belin, och lägger till att ens begär kommer bli förstärkta eller hämmade om alkohol är med i bilden (vilket det ofta är). En effekt av kombinationen är att en stark drog – kokaetylen – skapas när de två substanserna möts i levern, vilket ökar risken för hjärtattack ända upp till tolv timmar efter att du blandat. Woohoo!


Relaterat: Vår dokumentär om kokain – från tv-serien Narcos till djungeln i Peru:


“Det kommer sänka din impulskontroll så du ger efter till impulser som du normalt inte hade gjort,” säger Belin. Åh, förresten, den där grejen med när du är några glas före alla andra och börjar muttra om att fixa lite ladd för att “nyktra till”? Det är en myt. Kokainet förser dig bara med mer dopamin som måste slåss med övriga signalsubstanser som kämpar för att få kontroll på din hjärna. Det kanske tillfälligt skärper ditt fokus, men egentligen är du bara mer uppiggad.

Den sista saken jag är intresserad av att höra om är varför så många verkar bli kåta när de tagit koks, även om det i vissa killars fall kan uppstå lite “tekniska problem”.

“Det kan ha att göra med generell upphetsning,” säger Belin. “Till skillnad från heroin, vilket fokuserar på att få dig att känna njutning, gör kokain att världen ser finare ut. Så någonting som är vackert – en partner eller en potentiell partner – kommer bli vackrare och du kommer vilja ha den mer. Du kanske inte har ett val.”

Hela grejen med att det handlar om val – eller brist på val – har varit något som Belin anspelat på genom hela samtalet. Om du aldrig tagit droger kanske du läser det här och tänker: “Om det är ett sånt stort problem, skit i att ta kokain.” Vilket är rimligt. Men finns det något tecken på att en som bara tar det någon gång ibland för skojs skull verkligen borde se över sitt intag?

“Säg att du tar det en gång på en fest med kompisar och gillade det,” säger Belin. “Sen två månader senare tar du det igen, och i stället för att det blir varannan månad börjar det bli varje lördag och du tänker: ‘Det är okej för det är bara på lördagar.’ Vill du verkligen ta det då, eller blir du bara på ett visst humör med vänner och tar det utan att egentligen vilja det? Om det är det senare antyder det att du börjar förlora kontroll. Det är en reflex. Det är stunden, stämningen. Och alla anledningar – när du möter några särskilda vänner, när du dricker alkohol – till varför du tar det betyder att du alltid försöker rättfärdiga det. Jag föreslår att du träffar dina vänner en lördag och bestämmer er för att ingen av ska ta kokain. Om ni inte kan klarar av det kanske ni är på fel sida av berättelsen.”

David Hillier finns på Twitter.