10 frågor

Tio frågor du alltid velat ställa någon med misofoni

"Jag hatar det där vidriga ljudet min hund gör när den slickar sitt eget könsorgan."
2018 april 19, 12:39pm
Foto med tillstånd av Yaell

Ingen gillar ljudet av nån som tuggar högljutt eller sörplar sig igenom sin läsk, eller personen som snörvlar konstant istället för att bara gå på toa och snyta sig som en vuxen människa. Men för de som lever med den sällsynta neurologiska störningen misofoni kan vissa vardagliga ljud inte bara vara störiga, utan faktiskt orsaka extrem psykisk och fysisk smärta. Det är en djup avsky mot vad många förmodligen skulle klassa som bara vanliga ljud.

Jag pratade med Yaell, 22, från Gent i Belgien, som har hatat ljudet av mat som tuggas ända sedan det fick henne att skrika på sin mamma när hon var fem år gammal. Hon berättade om hur det är att leva med misofoni, varför chips är det värsta som finns att äta, och om hon någonsin kommer försöka behandla sitt tillstånd.

VICE: När insåg du att du led av misofoni?
Yaell: Enligt mina föräldrar var jag runt fem år gammal när jag började reagera negativt på vissa ljud. En morgon innan jag skulle gå till skolan, till exempel, började jag skrika på min mamma på grund av hur hon lät när hon tuggade sin macka. Efter jag skrikit färdigt slog jag i en vägg och sprang upp och låste in mig på mitt rum. Och det utvecklades väl från det egentligen. Jag kunde börja skrika på folk, hysteriskt kasta saker omkring mig, eller bara vägra att äta. Mina föräldrar kunde inte förstå vad det var för fel på mig. Ett tag trodde de att jag kanske var autistisk, men tester visade att jag inte var det.

Vad är det värsta du kan höra någon äta?
Även fast jag älskar att äta det själv är det nog chips. Det låter bara så mycket. Att lyssna på andra som äter popcorn är också rätt hemskt. Bortsett från det känns det som att folk som sörplar sin soppa eller dryck har skickats upp från helvetet för att straffa mig.

Hur reagerar du nuförtiden om någon tuggar högljutt?
Jag har såklart slutat kasta saker som jag gjorde när jag var liten, men jag blir fortfarande väldigt arg. Det lättaste att jämföra med skulle vara att säga att det känns som ett brandalarm sätts igång i mitt huvud – det får mig att vilja springa bort från var jag än befinner mig så fort jag bara kan. Om jag känner personen som tuggar högljutt säger jag det till hen. Men om jag inte känner personen säger jag ingenting, eftersom jag inser att det är lite otrevligt att klaga på hur någon annan äter.

Hatar du ljudet av när du själv tuggar?
Inte när jag äter till exempel chips, men jag hatar när jag äter ute och så hör jag plötsligt min käke gnissla. De flesta skulle inte ens höra det, men för mig är det hemskt. Och då kan jag inte fortsätta äta.

Har du övervägt att gå i terapi?
Nej, för jag tänker hellre inte så mycket på det faktum att jag har misofoni. Just nu är det bara så här det är, men vem vet vad som kan hända i framtiden. Om tio år kanske jag inte kommer störa mig på folk som tuggar för högt.


VIDEO:


Är det bara ljudet människor producerar som stör dig, eller djur också?
Jag hatar det där vidriga ljudet min hund gör när den slickar sitt eget könsorgan. Det är så äckligt.

Finns det vissa platser du brukar undvika, typ restauranger?
Nej, jag tror det skulle vara alldeles för svårt att undvika restauranger för alltid. Men vissa är värre än andra. En restaurang jag aldrig kommer gå till igen är ett ställe som serverar revbensspjäll i Antwerpen, dit jag åkte med mitt ex och mina föräldrar. Jag fattar att de andra gästerna inte riktigt kunde rå för det, men ljudet av dem som gick lös på sitt kött fick mig att koka inombords.

Har du någon specifik teknik för att hantera de här känslorna?
Nu när jag blivit äldre har jag lärt mig att nästan helt stänga av mig själv mentalt när det blir riktigt jobbigt. Det är lite som att jag psykologiskt bygger upp en vägg mellan mig själv och den andra personen.

Finns det några andra ljud som du tycker är äckliga?
Ljudet av naglar mot en svart tavla är svårt att stå ut med. Som liten brukade jag avsky ljudet av handduken i mitt öra när mina föräldrar torkade mig efter jag badat. Jag hatade även ljudet när tyget på en silkespyjamas gneds mot sig själv – samma med manchesterbyxor. Som tur är har jag kommit över det mesta av det nu.

Störs du av ljudet av oralsex?
Ja, faktiskt – speciellt om det är ett engångsligg. När det bara handlar om sex brukar jag fokusera på de små detaljerna. Jag kan fortfarande njuta av att någon försöker få mig att komma, bara inte lika intensivt. Men det är inte lika svårt när jag är kär, för då fokuserar jag inte bara på själva sexet, utan på alla känslor som rusar genom min kropp.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på VICE Nederländerna.