Den här artikeln publicerades ursprungligen på VICE UK
Johnny Depp med orange aviators röker cigg med ett munstycke och snackar om hans lager av “uppers” och “downers” han har i bilen. Al Pacino lutar sig tillbaka i en fåtölj framför ett berg av kokain. Christiane F, ligger och våndas i en säng och ber hennes pojkvän om mer heroin efter att hon gått cold turkey. Oavsett om de används för att visa på en karaktärs tragiska förfall eller för att lätta upp stämningen blir droger i filmer – när det är välgjort – intressant på stora duken. Även om man personligen inte har något som helst intresse för droger i sitt eget liv. Av uppenbara skäl får skådespelare inte olagliga droger att jobba med, så det är rekvisitörens jobb att hitta på en realistisk lösning. De samarbetar tillsammans med produktionsdesigners, skådespelare och regissörer för att ta fram exakt allting som karaktärerna i en film kommer använda, vare sig det handlar om mat, böcker, pengar eller droger.
Videos by VICE
Sean Mannion är rekvisitör i Los Angeles och har jobbat på allt från filmer som The Craft till Bridesmaids. Mycket av hans jobb har dock gått ut på att ta fram realistiska låtsasdroger till komedier som Knocked Up, The 40-Year-Old Virgin och Get Him To The Greek. Han har alltså byggt hela sin karriär på att göra fejkspliffs och få det att se ut som karaktärerna tar ladd på riktigt. Om det är någon som vet hur man får fejkdroger att se riktiga ut är det Mannion.
“På den gamla goda tiden använde jag mig av basilika, oregano och alla andra örter som såg autentiska ut och gick att röka. Det blev rätt starkt i en joint,” säger han. “För drygt 20 år sen gjorde jag en film med Madonna, och hon ba, ‘Herregud, det här är vidrigt.’ För att göra stora weedklumpar använde jag spraylim. Man lämnade kvar stammarna på oreganokvistarna för att det skulle se autentiskt ut.” Om Mannion behöver mycket weed kan han gå till ISS (Independent Studio Services) som jobbar med att skapa rekvisita till filmstudios.
“Jag bad dem komma med hela skottkärror fulla med weed för Neighbours. Ibland behöver man massa weed. På en film jag gjorde förra året var det en kille som inte gjorde annat än rulla jointar, dag in och dag ut. Jag behövde ha en Tupperware fylld med säkert 400 jointar, som folk bara kunde gå och ta av.”
Nuförtiden köper Mannion ofta sitt låtsasweed från ett märke som gör örtcigaretter som heter Ecstasy, vilket enligt honom är bättre av en rad anledningar. “Det är bara örter och mycket mer verkligt. Det luktar faktiskt som weed, med en stark lukt, för den otränade näsan. Om man röker weed skulle man såklart känna skillnad. Det var en producent på ett projekt som jag jobbar med som gick fram till mig och frågade vad det var de rökte, och jag svarade, ‘Skådespelarna ville röka weed så vi röker det på riktigt.’ Hans haka föll ner i golvet. Han frågade om jag drev, så jag fick erkänna att jag såklart skämtade och att det bara var örter. En annan gång var det en ganska känd skådespelerska – jag tänker inte säga vem – som skulle spela in en festscen där de skickade runt en joint. Hon frågade om hon kunde få en riktig. Så jag gav henne en med örter och efter ett tag var hon och alla hennes kompisar som var statister i filmen helt övertygade om att de var höga på riktigt.”
Kokain då? Är det bara vilket vitt pulver som helst? “Vi brukade använda vissa ämnen de använder som utfyllnad i mediciner. Sen blev det allt svårare att få tag på eftersom man behövde ha recept.” Nu använder han sorbitol, en sockeralkohol, som ofta används i bantningslivsmedel. “Den är så pass bra att man inte behöver göra mycket alls för att få det att se verkligt ut, kanske lägga till lite raffinerat socker och bara lägga upp det i en hög eller slå in det som ett kilo. Det kan snortas och smakar typ lite som socker. Man skulle behöva vara expert för att kunna avgöra att det inte är ladd om man ser det ligga på ett bord.
Mannion är ingen drogexpert, men han skrattar och berättar om några erfarenheter från sitt förflutna, samtidigt som han vill poängtera att det var på den tiden. När det kommer till crack och heroin googlar han ofta på bilder och läser på, för att få det att se så verkligt ut som möjligt. Som tur är behöver karaktärer sällan faktiskt ta dessa droger i filmer. “Ofta är de bara där i bakgrunden för att hinta om att en person brukar drogen. Det kan vara en crackpipa eller sprutor som ligger här och var. Man går till en försäljare av medicinsk utrustning och köper allting man behöver för att göra meth, såna saker.”
Vad som är paradoxalt, skulle man kunna säga, är att filmstudios inte har några problem med att skildra bruk av olagliga droger på film, men när det kommer till tobak har man ofta en mycket hårdare syn. “I princip alla studios är anti-tobak, så det censureras nästan alltid,” förklarade Mannion. “Det är sällsynt att man ser någon röka en cigarett i en film. Jag jobbar med en barscen just nu och det skulle verkligen kännas passande om dörrvakten bolmade på en cigarr och om alla gäster satt och rökte cigg, men det går inte. Men samtidigt sitter folk i ett av de bakre rummen och röker weed och tar ladd.” Det här är i linje med folkhälsorörelsen som försöker sluta glamorisera rökning. Mannion säger att det ändå är knappt några skådespelare som röker eftersom de tänker så mycket på sin hälsa. Om de röker cigg i en film är det sannolikt en med örter.
Man tänker sig även att om man ser en karaktär supa på en bar eller om det är någon vars hela liv kretsar kring alkohol och stimulanter – tänk Miles från Sideways, eller i princip alla karaktärer i The Wolf of Wall Street – dricker de på riktigt. När Josh Hartnett och Kirsten Dunst smuttar på persikesnaps i Virgin Suicides kan man som tittare nästan känna smaken av den sockersöta likören på sin tunga när de för flaskan mot sina läppar. Vissa metodskådespelare har varit öppna med att de druckit för att deras framträdanden ska bli mer realistiska. Shia LeBeouf sa att när han spelade en spritsmugglare under förbudstiden i USA i Lawless var han full hela tiden, så han kunde komma till jobbet och se sliten ut med rödsprängda ögon. Brad Pitt och Edward Norton var packade när de sköt iväg golfbollar mot hus på fyllan i Fight Club.
De här fallen är dock undantag. “Jag har aldrig varit med om att någon tagit mer än ett par shots,” säger Mannion. “Det har varit några skådespelare som frågat mig om de kunnat dricka riktig sprit, men jag skulle aldrig låta dem göra det utan tillstånd från regissören. Folk måste göra upp till 20 tagningar ibland, så långsiktigt skulle det nog bara göra dem sämre som skådespelare.” I stället för sprit får de klunka i sig te eller karamellfärgat vatten. Om en skådespelare dricker från en brun ölflaska är det nästan garanterat vatten.
Vare sig det är alkohol, rökning eller tyngre droger kan det vara lätt att det ser fejkat ut, vilket innebär att rekvisitören har ett väldigt stort ansvar. “Det är skarpa ögon som kommer titta och se om man gör något fel. Mitt jobb är att upprätthålla integriteten och få allting att kännas så verkligt som möjligt, och när man väl lyckas känns det så härligt.”
Hannah Ewens finns på Twitter
Den här artikeln publicerades ursprungligen på engelska i maj 2016.
Mer om film från VICE:
Johnny Depp är varje skum snubbe du känner
Jag var statist i David Lynchs konstigaste film
När teamet bakom ‘Titanic’ käkade musselsoppa spetsad med PCP