Vi träffade 86-åringen som sprejade “Pengar till vapen dödar!” på en vägg vid Schweiz centralbank

Oma graffiti spuit

Översta fotot av Klaus Petrus

Den här artikeln publicerades ursprungligen på VICE Alperna.

Videos by VICE

Schweizarna gillar (precis som oss svenskar) att känna sig stolta över sin neutralitet. Men det stoppar dem inte från att årligen exportera krigsmaterial för enormt mycket pengar – även till länder som Saudiarabien, Qatar, Jordanien och Iran, som uppenbart åsidosätter mänskliga rättigheter och är direkt eller indirekt involverade i krig. 2015 exporterade schweiziska företag krigsmateriel för ett totalt värde på 446,6 miljoner schweizerfranc till 71 länder.

Schweiz centralbank, olika stiftelser och pensionsfonder är också involverade i vapenindustrin i form av aktier och lån. För att belysa och kritisera det här gick 86-åriga fredsaktivisten Louise Schneider till en vägg bredvid Schweiz centralbank i tisdags morse och sprejade “Pengar till vapen dödar!” i rött på den. Samtidigt var ett nytt krigsrelaterat affärsinitiativ på väg att lanseras – en motion av Gruppen för ett Schweiz utan armé (Gruppe für eine Schweiz ohne Armee – GsoA). Initiativet vill förbjuda finansiella aktörer i Schweiz att vara involverade i vapenhandeln. 

Vi träffade Louise Schneider i hennes hem i Köniz nära Bern för att få höra mer om hennes motiv.

Sen hon hörde Hitlers tal på radio har fred legat henne varmt om hjärtat: Louise Schneider, foto av Philippe Stalder

Fred har legat Louise Schneider varmt om hjärtat ända sedan hon hörde Hitlers tal på radio. Foto: Philippe Stalder

VICE: I tisdags morse sprejade du “Pengar till vapen dödar!” på väggen vid Schweiz centralbank. Vad var motivet bakom den handlingen?
Louise Schneider: Min motivation var att främja fred. Jag är övertygad att varenda vapen på vår planet är ett vapen för mycket. Varje franc som kanaliseras in i vapenhandeln bidrar till mer ondska i världen. Jag kunde helt enkelt inte acceptera att Schweiz centralbank investerar i vapenhandeln och till och med gör vinst på det. Schweziska vapen cirkulerar över hela världen. Om du kan förklara för mig hur det har något att göra med neutralitet är du en riktig ordkonstnär. Men jag måste fråga igen, från vilken tidning kom du?

VICE.
Vad hette den!?

V.I.C.E. – det är en tidning för unga.
Åh, då måste du verkligen försöka visa det här från ett stort perspektiv så att alla unga verkligen förstår vad det är som händer. Problemet med media är att man ofta rapporterar om saker i separata kategorier utan att visa hur allt hänger ihop. Det finns inget som inte hänger ihop. Hunger är kopplat till pengar, vapen är kopplat till pengar. Pengar är makt. Man måste vara väldigt konsekvent här. Man kan inte bara prata om ett gevär. Man måste grundligt diskutera det. Så lever jag.

Är du nöjd med din handling?
Väldigt nöjd, allt gick bra. Jag hann med lite sightseeing i polisbilen. 

Blev du åtalad?
Nej, de förde bara bort mig. Men jag klev in i bilen med ett lättat hjärta. Det var ju ändå min avsikt att de skulle föra bort mig. Först såg det ut som att de inte skulle göra det, men när polischefen kom sa han åt de yngre att föra mig därifrån. Men poliserna var väldigt trevliga. De behandlade mig som om jag vore deras mormor.

Unga anklagas ofta för att vara opolitiska och oengagerade i samhällsfrågor. Sprejade du på centralbanken eftersom ingen annan skulle göra det?
Nej, tvärtom. Jag sprejade banken eftersom man hade de tagit bort Ingen-människa-är-illegal-graffiti på samma vägg. Det var förmodligen den yngre generationen som sprejat det, fast det skulle lika gärna kunna varit jag [skrattar]. Den nya väggen var helt vit, nästan kysk. Det fick det att klia i fingrarna på mig. Jag kunde inte acceptera att bankirerna bara suddat ut andra människors angelägenheter.

Hur länge har du varit fredsaktivist?
Som åttaårig flicka upplevde jag krigets intensitet – med stor rädsla. Det var mycket vid vårt bord som blev politiserat. Som barn fick jag höra Hitlers tal på radio och såg hur rädda de vuxna blev av hans skrikande. Sen blev min far motvilligt intagen i armén. På den tiden skjöts folk som undvek militärtjänst. Det insåg jag redan som barn. Min lärare sa att jag inte borde oroa mig så mycket, men på grund av min erfarenhet blev det tydligt för mig att världen behövde fred. Min far lärde mig att “varje slag kommer tillbaka”, i vilken form det än tar. Den här filosofin har följt med mig hela livet.

Hur har Schweiz roll i den internationella vapenhandeln förändrats med tiden?
Efter kriget blev vi smartare under en kort period. Vi uppmärksammade ondskan som föddes ur kriget. Under efterkrigstiden blev pacifism en organiserad rörelse. De religiösa socialisterna som finns kvar än i dag kommer från den här eran. Karl Barth, känner du till honom?

Nej, borde jag det?
Det är den eviga frågan. Killen vet inte ens vem Karl Barth är! Eller Kurt Marti. De var högintellektuella män som arbetade med fredsfrämjande och mot vapenhandeln. Det var ett slitsamt arbete, det är inte bara att sitta hemma och vänta på att något kul ska hända. Vet du hur mycket jobb det tog för att avslöja att schweiziska pensionsfonder investerar våra pengar i vapentillverkning?

Du pratade om religiösa socialister. Vilken roll har religion i ditt liv? Ser du kampen för fred som också en kristen uppgift?
Nej, det är ingen uppgift. Det finns en bok som kallas Evangelieboken. Det är en av världens mest revolutionerande böcker. I den sker en predikan på ett berg, där man talar om att de svagare skulle vara de första och de första skulle vara de svagaste. Det stämmer in med min övertygelse. Men jag är ingen kristen som vill konvertera andra. Jag tror inte att Jesus var tvungen att förblöda för vår frälsnings skull. Men det finns en ordning som löper på och som en dag kommer uppfyllas. I det investerar jag all min tro, min kraft, min tid, mitt blod, svett och tårar.

Och det var därför du gick till centralbanken i går?
Exakt. Min protest tog mig till den adressen för att visa dem att schweiziska pengar inte hör hemma i vapenproduktion.

Philippe Stalder finns på Twitter.