Kan blockchain göra livet lättare för musiker?

Blockchain kan göra det möjligt att skapa digitala tjänster som låter musiker och låtskrivare ladda upp musik helt på egen hand och dela upp royalties. Men funkar det?

|
mar 1 2018, 2:47pm

Foto: Jerald Jackson/Flickr (CC By 2.0)

Blockchain är inte bara är till för kinesiska bitcoinfabriker och människor som handlar droger via darknet; en mängd olika branscher börjar nu se möjligheter i tekniken. Hur blockchain egentligen fungerar går att skriva avhandlingar om, men kortfattat innebär det att teknik kan användas för att automatisera en mängd processer som vanligtvis måste handläggas av en människa. Systemet är så pass pålitligt att man till och med kan basera en kryptovaluta på det.

Sjukt nog kan tekniken även innebära att en hobbyproducent i Hallsberg som skapar obskyr strupsångs-trap en dag har råd att leva på sin musik – som en biprodukt av att alla dessa människor som arbetar med att slussa runt pengar och att hålla koll på uppdelningar av royalties kan komma att ersättas av ren kod.

“Blockchain skulle vara någonting som skapar ett oerhört mycket bättre och rättvisare system, utan att man som musikskapare behöver sätta in sig i allt”, säger Tommy Kaså, vice ordförande i Musikerförbundet, till VICE. “Generellt skulle jag säga att precisionen i utbetalningar idag är mycket sämre än vad rättighetshavare faktiskt känner till.”



Med rättighetshavare menas personer, till exempel musiker och låtskrivare, som har rätt till ekonomisk ersättning när ett verk används eller spelas. Kaså har intresserat sig för blockchains potentiella användning inom musikbranschen och vill lyfta fram möjligheterna med den nya tekniken.

Dagens system för hur musiker och rättighetshavare får betalt är kantat av en rad problem, både vad gäller utbetalningar från upphovsrättssällskap som Stim såväl som skivbolag och musikförlag. Ett musikförlag – för den som inte känner till begreppet – jobbar med låtskrivare, till skillnad från skivbolag som främst jobbar med artister.

“Vilken annan yrkesgrupp skulle finna sig i situationen? Att se hur delar av ens lön försvinner eller går till någon annan, med förklaringen att vi har inte råd, eller att vi inte har tekniken för den rättvisan och demokratin.”

Ett problem man brukar diskutera är “black box money”. Pengar som skivbolag tjänat på musiken de tillhandahåller, men som de behåller själva eftersom pengarna inte går att knyta till en specifik artist. Det kan till exempel vara royaltyförskott från Spotify som skickas till skivbolagen. När försäljningen sedan inte når upp till förskottssumman behåller skivbolaget hela mellanskillnaden. Pengar för musik går alltså till aktieägare istället för musiker.

Även organisationer som Stim, som inte ska ha samma vinstintresse som skivbolagen, tampas med problem. Hur tar man egentligen reda på vad för musik som spelats i varenda butik och frisörsalong i hela landet? Idag gör man det med hjälp av beräkningar för att göra en kvalificerad gissning. Samtidigt leder modellens generaliseringar till att en stor del av utbetalningarna går till de låtar som är mest populära på radio för tillfället, vilket inte behöver reflektera verkligheten.



“Man kan titta på det rent moraliskt. Vilken annan yrkesgrupp skulle finna sig i situationen? Att se hur delar av ens lön försvinner eller går till någon annan, med förklaringen att vi har inte råd, eller att vi inte har tekniken för den rättvisan och demokratin”, säger Kaså.

Vad skulle kunna bli bättre med blockchain? Med tekniken vore det möjligt att skapa nya digitala tjänster som låter musiker och låtskrivare ladda upp musik helt på egen hand och mata in hur uppdelningen av royalties ska se ut. Utbetalningarna skulle sedan sköta sig själva utan mänsklig inblandning. Varje uppspelning i radio, på tv, Youtube, Spotify, och så vidare skulle kunna kopplas direkt till blockchain, varpå musikskaparna får in pengar på kontot närmast i realtid.

Mindre administration från skivbolag, förlag och organisationer som Stim betyder att det blir mer pengar över till musiker, samtidigt som man skulle kunna ta mindre betalt av användare. “Det är kontentan. Att det är så effektivt att det både kan bli billigare för musikanvändaren och mer pengar till musikskapare. Det är en härlig tanke tycker jag”, säger Kaså. “Jag är fullständigt övertygad om att om vi skulle få en närmare hundraprocentigt korrekt utbetalning skulle många fler kunna leva på sin musik idag. Det är därför det är så viktigt.”

Niclas Molinder, låtskrivare och producent, upptäckte hur svårt det var att samla in rätt data om vem som gjort vad, och vem som skulle ha vilka pengar, när han startade ett musikförlag. Därför startade han plattformen Auddly, ett verktyg för musikbranschen att samla all metadata på ett och samma ställe. Men när det kommer till möjligheterna med blockchain är han inte lika entusiastisk.

“Jag är så trött på hela blockchaindiskussionen så du kan inte ana”, skrattar han. “Den har pågått inom musikindustrin i flera år. Timmar och åter timmar av paneldiskussioner och samtalsgrupper. Blockchain kommer inte lösa musikbranschens existerande problem som det är just nu. För problematiken ligger ett steg tidigare. Problemet är att vi inte matar in rätt information från början om vem som gjort vad. När vi löst det problemet, kan blockchain spela stor roll för hur vi samlar information.”



“En av de absolut största utmaningarna är att låtskrivare inte pratar med varandra om hur ett verk ska fördelas. Och hur ska man identifiera alla personer som var involverade i skapandet av en låt? Ett namn räcker inte när man jobbar med personer över hela världen och blockchain löser inte det automatiskt”, fortsätter Molinder. “Medvetenheten kring vikten av metadata är nyckeln, och vi måste utbilda musikskapare om detta. Då är musikindustrin redo för att ta nästa steg. Jag som är låtskrivare själv förstår ju varför det finns en bristande medvetenhet idag. För som musikskapare bryr man sig mest om vad som kommer ur högtalarna. Det är därför man gör det. Passionen för att skapa musik.”

Samtidigt håller han med om att industrin idag även har andra problem. “Min personliga åsikt är att bolag och organisationer tar lite för lång tid på sig att betala rätt personer. Man brukar säga att pengar som går in i musikindustrin idag tar mellan 18 till 36 månader att nå musikskaparna. Man kan också diskutera hur stora administrationskostnaderna är. Jag tycker allt med blockchain låter jättebra, men vi måste börja i rätt ände.”

"Problemet är att vi inte matar in rätt information från början om vem som gjort vad. När vi löst det problemet, kan blockchain spela stor roll för hur vi samlar information.”

Det är självklart svårt att säga exakt hur ett potentiellt framtida blockchainsystem kan komma se ut, men experimenten är igång. Den engelska artisten Imogen Heap har startat ett projekt för att med hjälp av blockchain skapa en mer demokratisk musikmarknad som gynnar både musiker och användare. Hon har även experimenterat med att släppa musik via blockchaintjänsten Etherum. Även Björk har intresserat sig för tekniken och experimenterade förra året med att ta betalt för sin musik i kryptovalutor och skänka audiocoins, en kryptovaluta skapad för musikmarknaden, till sin fans. Andra försöker ta fram nya filformat för ljud som ska fungera effektivare tillsammans med blockchain.

Experimenten är, än så länge, knutna till kryptovalutor. För att en världsomspännande blockchainbaserad musikmarknad ska kunna uppstå behöver antingen kryptovalutor bli lika användbara och pålitliga som gammelvaluta, eller så måste vanliga valutor bli kompatibla med blockchain. Båda dessa kan tyckas vara långt bort idag, men både Mastercard och Visa har börjat testa blockchainteknik för att effektivisera överföringar mellan företag i olika länder. Överföringar som sker med vanliga hederliga dollar och pund.

“Hur vi distribuerar musik har varierat genom tiderna”, säger Molinder. “Vi har gått från fysiska format som kassetter till streaming. Men det är klart att det kommer förändras igen hur människor lyssnar på musik. Spotify, Youtube och Apple music är inte slutpunkten."

Kaså tror att vi är närmare förändringen än vi anar. “Utvecklingen sker ju oftast exponentiellt, och forskarna säger att vi nu står inför en ketchupeffekt. Först kommer ingenting, sedan kommer ingenting, och sedan närmast en explosion. Amy Webb, den amerikanske professorn och futuristen, säger att vi befinner oss vid händelsehorisonten för en ny teknologisk era. Det är nu det händer. Det är som att vi vanliga människor inte förstår vilken enorm förändring som kan komma att ske i och med den nya teknik som är på väg. Och Blockchain är definitivt en del den förändringen.”

Man får bara hoppas att utvecklingen leder till en utökad demokratisering och att tekniken inte kidnappas av aktörer som vill tjäna sig en rejäl hacka på den musik som skapas. Men i den bästa av världar har vi en hel del att se fram emot. Automatisering, billigare musik, och mer cash till dem som förtjänat det.

Adam von Friesendorff finns på Twitter

Mer VICE
VICE kanaler