Varför droger gör att vissa blir kul och andra blir svin

Varför gör alkohol och droger att vissa människor blir sociala och roliga, och andra till en levande katastrof?

Du har en kompis som måste hållas tillbaka regelbundet för att inte börja bråka med dörrvakten, och en annan som börjar gråta efter exakt åtta enheter alkohol. Den blyga i kompisgänget kan plötsligt bli Conor McGregors ännu kaxigare tvillingbror, medan den högljudda kan bli extremt ärlig och börja mala på om varför du betyder så mycket för hen som vän. Andra – de flesta faktiskt, om du inte har ett riktigt pissigt kompisgäng – kommer bara ha det roligt tillsammans på ett kanske lite mer högljutt sätt än vanligt.

Alla vet att det här stämmer, men ingen förstår riktigt varför personer som brukat samma substanser kan bete sig på så vitt skilda sätt när effekten kickat in. Beror det på att alkohol och droger tar fram det som gömmer sig inombords? Är vissa människor mer benägna att reagera på ett visst sätt? Och finns det något man kan göra för att förändra eller förhindra en viss reaktion?

Rafaella Margherita Milane, ansvarig för kursen "Substance Use and Misuse Studies" vid University of West London, säger att det finns många faktorer som avgör hur droger påverkar en individ: genetiska förutsättningar, fysiska egenskaper, ålder, kön, mentalt tillstånd, och så vidare. Hur snabbt eller långsamt ens kropp bryter ner droger, som exempelvis MDMA, påverkar även hur vi reagerar på en drogs effekt.

Jeremy Frank, beroendepsykolog, håller med. Han säger att den exakta vetenskapen om varför alkohol och droger påverkar våra hjärnor på olika vis fortfarande är okänd. "Men vi vet att olika droger påverkar olika områden i våra hjärnor och olika signalsubstanser och hormoner – det verkar som att samma drog kan ge vissa människor förhöjda dopaminnivåer, medan andra får förhöjda serotoninnivåer."

"Kroppens kemi kan vara så väldigt annorlunda från person till person", säger han, "och det är en av anledningen till varför en person kan uppleva effekterna hos en drog på ett visst sätt, och en annan person på ett helt annat sätt."

Samtidigt som vanlig hederlig naturvetenskap delvis kan förklara varför effekterna kan vara så olika finns den största delen av förklaringen inom psykologin.

VIDEO:

"Förväntningarna spelar roll för hur vi blir påverkade”, säger Frank. "En person kan ha vissa föreställningar om vad alkohol och droger gör med dem, och en annan kan ha helt andra idéer. Idéerna och förväntningarna kan faktiskt påverka och förutspå vad resultatet blir. Som en självuppfyllande profetia."

Han fortsätter: "Om du tror att festen kommer bli bättre och trevligare ifall du förfestar, att det gör dig mer avslappnad, så är chansen stor att det faktiskt kommer bli så. Om du tror att kokain får dig att tappa kontrollen och bli aggressiv ibland är riskerna stora att något sådant händer."

"Lägg till det konkreta faktum att vissa droger leder till minskad självkontroll, exempelvis alkohol och bensodiazepiner, så ökar det chanserna för att du ska få impulsen att bete dig just så som du väntat dig."

Milani håller med. "Förväntningar, tidigare upplevelser och personlighetsdrag påverkar också hur individer upplever olika substanser – de som har känsligare belöningssystem och är kick-sökare har en större chans att ha en positiv upplevelse på stimulanter, men de löper också större risk att utveckla ett beroende."

Så droger kan ha vitt skilda effekter beroende på en mängd faktorer. Talar man däremot bara om alkohol är svaren tydligare.

Eftersom en av alkholens huvudeffekter är ökad impulsivitet och hämningslöshet gör den det som bubblar under ytan mycket mer sannolikt att träda fram. Milani säger att alkohol å ena sedan kan göra oss euforiska och vänliga, å andra sidan kan det göra en aggressiv och impulsiv person mer sannolik att slåss. Alkohol förändrar även vår uppfattning om risker, vilket ökar sannolikheten för ett negativt beteende.

Kate Blazey, psykiatrisk konsult på Addaction, en förening som hjälper folk beroende av alkohol och droger, säger att det är sannolikt att vi upplever en förstärkning av vårt ursprungliga sinnestillstånd efter den första drinken eller dosen. Om man är deprimerad ökar risken för att depressionen bryter igenom ju mer man dricker. Samma sak om du, innan du börjar dricka, känner dig vänlig, gråtfärdig, eller euforisk.

Enligt Jeremy Frank finns det dåligt med forskning som pekar på att droger tar fram vissa personlighetsdrag som redan ligger slumrande inom en person. Men han tror att eftersom våra hämningar försvinner kan vissa dåliga personlighetsdrag förvärras. Samtidigt anser han att "vissa använder det faktum att de är fulla eller höga som en ursäkt för att bete sig på ett sätt som de redan ville från början".

Sammanfattningsvis sänker alkohol och droger våra hämningar och vår uppfattning om risk, vilket leder till att vi agerar på ett sätt som vi vanligen skulle undvika. Varför just vissa personer hamnar i ett visst sinnestillstånd är fortfarande svårt att säga, men chansen är att det har mycket att göra med hur personen känner sig redan innan festen börjar.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på VICE UK