pk-farsan

Min (inte så) pk-farsa försöker förklara vad ickebinär är

Artikelserien där vi låter våra farsor förklara pk-termer och samhällsproblematik.
7.6.17
Pk-farsan. Foto av Laura Hagman.

Välkommen till pk-farsan. I den här artikelserien låter vi folk intervjua sina pappor om politiskt korrekta ord och koncept för att hjälpa dem, oss och er att inte vara sämst när känsliga ämnen kommer på tal.

Män födda på 1900-talet konfronteras emellanåt med att deras naturliga språkbruk blivit hiskeligt och stötande. Från en dag till en annan kan man inte längre säga "svartingar" om folk på jobbet och det blir dålig stämning när man pratar om "fikusen i receptionen", när desken bara befolkas av snittblommor och kollegan Kurt. Hemma förväntas man plötsligt göra nästan hälften av kvinnogörat och ens döttrar kallar en för manschauvinist. "Vad har hänt? Varför är alla så arga på mig? Kan man inte bara få vara en manlig man?" skriver man någonstans på internet och får en koloss skit efter sig, för vad fan innebär det att vara manlig egentligen?

Annons

Det är inte alltid så lätt för den mest privilegierade halvan av föräldragenerationen att hänga med i pk-terminologin.

Pk-farsan

Min pappa är en cisperson deluxe. Varken han eller någon annan har tvivlat på hans könsidentitet – och innan han gav upp sitt intresse för folköl och snus levde han upp till traditionella förväntningar på mansrollen. Han dansar otroligt dåligt, springer som en svan, snarkar och skrämmer barn med sina orimligt högljudda nysningar. Han tar alltid på sig blåställ när han ska hantera en hammare. Han tycker om att röka cigarr, öppna förpackningar med kniv och ibland klär han sig som Jerry Seinfeld. Han är dessutom 50-talist, arbetar i en mansdominerad bransch och är intresserad av gamla saker: gamla bilar, gamla krig, gamla gubbar, gamla djur, gammaldags kokkonst (vägrar använda elspis och mikrovågsugn). När han var runt 30 år gammal konverterade han till den asgamla livsfilosofin buddhismen och försöker tillgodogöra sig gammal visdom. Är han särskilt pk? I think not.

Pk-frågan

Konceptet? Ickebinära personer
Vad är det? En term som samlar alla könsidentiteter som inte är "man" eller "kvinna" och därmed ligger utanför det binära könssystemet. Ickebinära könsidentiteter kan inkludera, men är inte begränsade till, de som känner sig som både man och kvinna, som varken man eller kvinna, som känner att de rör sig mellan manligt och kvinnligt, som känner att de tillhör en annan eller ingen könskategori, de som finner att deras könsidentitet är otydlig eller som inte kan namnge sin könsidentitet.
Vem kom på det? Den engelska termen "genderqueer" utvecklades under slutet av 1980-talet och 1990-talet av teoretiker som Riki Anne Wilchins, Judith Butler och Sandy Stone. Uttryck för ickebinära könsidentiteter har funnits i många kulturer och det går inte att spåra ett ursprung. Androgynitet omtalas bland annat av Aristofanes i Platons Gästabudet (Symposium) som skrevs någon gång mellan år 390 och 360 före Kristus.
När slog det igenom? Att det finns människor som inte känner sig bekväma i den binära könsindelningen blev uppenbart för många när den indignerade hen-debatten rasade i Sverige år 2012.

Vad tror pk-farsan att det är?

VICE: Jag tänkte att vi ska prata om ickebinära.
Pk-farsan: Ickebinära, okej, vad är det?

Vad låter det som?
Väldigt många människor vill ju ha en enkel tillvaro där det anting är ja eller nej, svart eller vitt, av eller på. Såna är ju våra myndigheter, de kan inte hantera det mänskliga strulet som alltid finns. Om du får hjälp av en myndighet får du ju det inom ett binärt system med av eller på.

Sedan händer ju livet och livet är fan ta mig inte binärt någonstans och då krockar det med våra påhittade koncept och då blir det ett elände för den här stackars människan som skulle få hjälp för att man behandlades utifrån en binär synvinkel. I väldigt många fall är handläggarna oerhört styrda av sina binära regler så att de inte kan ta in den mänskliga faktorn. De bortser från att en regel inte är klok och inte funkar. Livet är ickebinärt helt enkelt.

När man pratar om ickebinära har det vanligtvis med könsidentitet att göra.
Att man inte är hane eller hona eller pojke eller flicka, att man flyter runt lite grann? Det kan man göra om man vill tycker jag. Jag skulle inte fixa det själv men jag vet att andra människor gör det. Det är ju typexemplet på när man knäcker ett koncept. För vår del är det väl till vissa delar hormonstyrt, men oerhört mycket är ju bara konceptuell skit som vi tryckt i oss själva sedan tidernas begynnelse. Att man ska vara mamma och pappa, fru och man och sen har religion spätt på det där med ännu mer jävla dumhet så då sitter man ju där. Så det är ju egentligen en väldigt revolutionär handling att vara ickebinär.

Tack pappa.

Theo Hagman Rogowski finns på Twitter .