FYI.

This story is over 5 years old.

fetischer

Folk som tänder på att vara kissnödiga

"Hennes shorts var dyngsura, hon var även våt ända ner på insidan av sitt vänstra ben. Hon såg på min reaktion att jag var kåt."
Foto: ImagePixel/Alamy

Tänk på de mest störande saker som finns. För de flesta är nog "sprängfylld blåsa" på samma nivå som "myggor", "folk som går extremt långsamt i mitten på trottoaren" och "sätta in laddaren i mobilen på kvällen bara för att inse på morgonen att den aldrig var instoppad i vägguttaget". Jag säger "de flesta" här, eftersom för en viss andel människor är känslan av att vara extremt kissnödig något man verkligen trånar efter.

Annons

För dig som inte är insatt: omorashi – från det japanska ordet för att kissa på sig – är en fetisch som innebär att man blir sexuellt upphetsad av känslan av en full blåsa. Precis som med andra fetischer är den på ett spektrum där inte alla är lika extrema: några som sysslar med omorashi blir upphetsade av att uppmuntra andra att fylla blåsan, medan andra kan få orgasm av att titta på någon annan som kissar på sig och får uppleva lättnaden och skammen som kommer med det.



Användandet av kiss i sexuella sammanhang är inget nytt – golden showers och urofagi (att dricka urin), till exempel, är väldokumenterade fetischer. Skillnaden med omorashi är att den fokuserar på människor som kissar på sig påklädda. Det finns ingen riktig statistik på hur många som har det här som sin kink (vilket inte är förvånande, med tanke på att omorashi inte direkt är nåt man väljer att ta upp på första dejten), men det är inte heller ett nytt fenomen. Det har sina rötter i japanska gameshow-videos där deltagare tävlar i att hålla sig så länge som möjligt, men intresset för omorashi är inte för det något som är begränsat till Japan. Australiensiska tidningen West Set Magazine riktar in sig på tjejer som "njuter av spänningen" med att kissa på sig. På tidningens hemsida står det följande: "Our girls are always desperate to go to the toilet, but love to pee in their pants instead!"

Frågan är: Hur funkar det egentligen med att dejta och vara i förhållanden när man blir kåt av en full blåsa? Jag snackade med Nick*, en pensionerad mäklare från Mexiko som sysslat med omorashi sporadiskt sedan tonåren. Nicks första gång var som 13-åring i Arizona. Trots att hans pappa förbjudit honom från att reta jämnåriga grannen Amber*, som hade en sjukdom som gjorde att hon ofta kissade på sig, minns han upphetsningen (och skammen) som kom med att se det hända henne. "Jag tänkte ofta att en blixt skulle slå ner och döda mig för jag var ett så hemskt pervo," berättar han för mig, "men jag kunde inte kontrollera det".

Annons

Efter att Amber avslöjade att hon visste att han blev upphetsad så fort hon kissade på sig säger Nick att hon kom med ett förslag: "Om du låter mig leka med din snopp när den blir hård kan jag kissa på mig när du vill." Året var 1970, och tillsammans fortsatte de med deras omorashi-lek i ett helt år tills Amber flyttade utomlands.

Efter flera misslyckade försök att hitta likasinnade kvinnor var det inte förrän förra året som Nick hittade en ny omorashi-partner i sjuksköterskan Isabel* som hyrde ett hus han ägde. Precis som med Amber började det hela med subtila antydningar. "Hon kunde smsa saker som: 'Skulle vilja fortsätta prata men måste gå på toa, håller på att kissa på mig!'" berättar Nick. "Då svarade jag nåt i stil med: 'Det kan ske olyckor.' Och så svarade hon: 'Det kan det verkligen!'"

Eftersom Isabel aldrig hade berättat om sin fetisch för någon berättar Nick att det tog ett tag för dem att vara helt öppna med varandra. Det var inte förrän de var på en picknick tillsammans som de båda till slut insåg att de "äntligen" hade hittat någon som de delade sin kink med.

"Isabel klagade på att all pollen skulle få henne att nysa. Efter ett tag började hon nysa konstant, och hon skrek, 'Jag kommer kissa på mig!' Jag såg en mörk fläck bildas runt hennes skrev, och sen släppte hon bara lös helt," säger Nick. "Hennes shorts var dyngsura, hon var även våt ända ner på insidan av sitt vänstra ben. Hon såg på min reaktion att jag var kåt."

Annons


Eftersom paret bara träffas några gånger per år på grund av att de inte bor i samma stad har de kommit på olika sätt för hur de ska kunna inkorporera fetischen i sitt sexliv. "Ofta handlar det bara om något så simpelt som att ge henne en bra och robust kittling," säger Nick, "men ibland gör vi mer en lek av det." En lek de gjorde handlade om att Nick skulle försöka få Isabel att skratta när de var på en bar, samtidigt som hennes blåsa nästan är sprängfylld. "Hon var dubbelvikt av skratt och var på väg att förlora kontrollen helt," minns Nick.

Även fast det här ska fått henne att känna sig skamsen minns Nick att hon blev upphetsad när hon tänkte på att främlingar, framför allt män, kanske hade sett henne kissa på sig själv.

Med tanke på att omorashi främst är baserad på en fantasi är Nick uppenbarligen lyckligt lottad som lyckats hitta kvinnor som även de uppskattar fetischen. Men det har inte alltid varit så för honom. Han minns att han tillbringade "tio ensamma år på hemsidor som aldrig ledde till något".

Inte undra på att många aldrig kan få utlopp för sina fetischer i sitt sexliv när man känner att man måste hålla sitt begär hemligt på grund av en rädsla för att bli avvisad. Nick håller med: "Det krävs en väldig tillit för att kunna prata med en annan person om en ovanlig fetisch. Jag känner personer som varit gifta i över tio år som aldrig varit modiga nog att ta upp sin omorashi-fetisch med sin fru eller man."

Annons

Nick berättar att det var likadant för honom och hans före detta fru som han gifte sig med i 30-årsåldern. "Jag visste att hon hade ett äventyrligt sexuellt förflutet och att hon provat på allt möjligt. Trots det hade vi varit gifta i flera år innan jag kände att jag vågade ta upp omorashi."

Det är alltså ingen förvåning att många kan träffas online, där det finns hur många grupper som helst där man kan känna sig trygg av vetskapen om att ingen kommer döma en. I privata Facebookgrupper delar användare explicita foton och videos på när de själva eller en partner kissar på sig. De kan även fråga varandra hur länge de ska försöka hålla ut ("Snälla kan någon låta mig gå och kissa!" är ett vanligt önskemål) och man både skäller på och uppmuntrar varandra. Det finns även flera Tumblr-konton med fanfiction och fanart, och på specifika forum kan man skriva om sina egna upplevelser och dela med sig av erotiska berättelser.

Tom* från USA som gör egna omorashi-videos berättar att han först fick upp ögonen för fetischen efter det tagit slut mellan han och hans tjej, som tillsammans ibland hade kissat på varandra under sex. Han berättar dock att fetischen egentligen inte är en del av hans vardagsliv. "Jag håller bara på med det i korta perioder; det beror på vad annat som händer i mitt liv just då."

Man skulle kunna tro att människor förs samman av att dela en så nischad fetisch, men att bygga långvariga relationer genom fetisch-baserade sociala medier är inte helt lätt. "Man kan mejla fram och tillbaka med alla möjliga sorters människor som tycker om den här fetischen utan att stöta på någon som du delar något annat med utöver själva fetischen," berättar Nick. "Jag träffade både Amber och Isabel på vanliga sätt, och det faktum att de var villiga att dela omorashi-fetischen med mig hade absolut ingenting att göra med internet."

Nick tycker inte det är något fel med att tycka att det är sexigt med någon som kissar på sig, även om det inte är socialt accepterat.

"Samhället lär oss vad vi 'ska' tycka om rent sexuellt," säger han. "Det lär oss genom budskap, båda subtila och direkta, vad som borde göra oss kåta. Så om det är nåt jag skulle vilja säga till världen är det det här: var inte rädd för att utforska dig själv."

*Namn har ändrats.