Snacket på gatan om bilbränderna som förändrade valet

Den 13 augusti fick valrörelsen 2018 en brinnande start. Vid 21-tiden attackerade svartklädda maskerade personer människors bilar med påkar, molotovcocktails och bensindunkar. Ett eldinferno bröt ut mitt bland alla boende i Frölunda, Göteborg. Skräck. Handlingsförlamning. Panik.

Fast det var inte bara i Frölunda utan även på andra sidan stan i Hjällbo. Också i Trollhättan, Lysekil, Falkenberg och på den lilla orten Alafors i Ale kommun brann det bilar. Totalt skadades drygt 100 bilar av bränder eller skadegörelse. Synkroniseringen skapade snabbt misstankar om att det fanns ett samband. Frågan var bara vad?

Jag var med och rapporterade under ”breakingläget”, men när allt lagt sig och övrig media försvunnit hängde jag kvar i jakten på sanningen. Eller så nära det går att komma.

En av personerna jag träffar dagarna efter bränderna kallar vi för “Samir”. Han och hans familj har tidigare bott i Biskopsgården, men mamman tog beslut om att flytta till Frölunda i hopp om ett lugnare liv. Samir är själv ostraffad, men har vänner och anhöriga som är kriminella.

“Vi kollade ut genom fönstret och såg att det var rök överallt. Min mamma bad mig kolla så att inte vår bil hade stuckits i brand”, berättar Samir och reser sig upp för att visa hur han och mamman tittade ut genom fönstret:

“När vi kommer ner så ser vi flera personer med huvtröjor som sätter eld på bilar. Men det är nåt speciellt”, säger han och sätter sig ner igen. “Det är nåt konstigt. Jag kollade ifall jag kände igen någon, men det gjorde jag inte.”

När allt väl lagt sig gav han sig ut på gatorna för att titta på förödelsen. Skräcken, handlingsförlamningen och paniken som tidigare rått hade bytts ut mot ilska i området. Poliser fanns överallt. “Jag träffade massor av mina vänner. Alla undrade vad som hänt, alla var nyfikna”.

Vännerna gick tillsammans till det kafé som är den centrala punkten för umgänget i Frölunda. “Alla pratade om det. Alla sa: Akta er, det finns poliser överallt, de har span överallt – ta inte på er keps så ni ser ut som att ni döljer nåt.”

Jag och Samir kommer att fortsätta hålla kontakten. Däremellan kommer hela Sverige att prata om bilbränderna som förändrade Sverige.

Den koordinerade attacken skedde lagom till den där veckan när alla barnfamiljer och viktiga vuxna var tillbaka från semestern. En del hade redan hunnit gnälla i sociala medier om att det varit ”för mycket politik” i flödet. De hade ingen aning om vad som väntade.

Dagen efter brandattackerna skulle nämligen Expressens partiledardebatt hållas i just Göteborg. Partiledarna och hela journalistkåren från Stockholm var på plats. Statsminister Stefan Löfven (S) meddelade att han skulle besöka utbrända bilar i Frölunda, som blev centrum för rapporteringen. Utöver svenska så fanns finska, danska och tyska medier på plats. En total mediecirkus.

En vecka senare. Samma tid och samma veckodag som den samordnade attacken skett. Frölunda torg är nästintill tomt. På kaféet där alla brukar samlas gapar de flesta stolar tomma. Jag pratar med Samir och han rekommenderar att jag ska komma tidigare på kvällen, men att det kan bli svårt att hitta folk som vill prata om det som hänt.

Dagen därpå, vid 19-tiden, är många på väg hem. Det stämmer att det är svårt att få folk att gå med på en intervju. Fast många har både åsikter och teorier om bränderna.

En ung kille som stannar och pratar nämner den video som skickades till Expressen en timme före bränderna, där en maskerad man säger att attacken är ett meddelande till ”polisen, politikerna och samhället” och kritiserar polisbrutalitet, att socialtjänsten omhändertar barn och att övervakningskameror sätts upp.

“Jag tänker att det var därför man eldade upp bilarna, om det finns nåt annat vet jag inte”, säger han.

Tycker du att det är rätt sätt att protestera på?

“Nej, det är ingen bra taktik. Varför skulle polisen lyssna på folk som förstör? Jag tror bara att de blir hårdare.”

Dagen efter bränderna greps och anhölls en 19-åring och en 20-åring i Göteborg, misstänkta för grov mordbrand. Senare på kvällen greps en tredje misstänkt i Turkiet. Han är 18 år och anhållen av svensk polis i sin frånvaro, även han misstänkt för grov mordbrand. Enligt åklagaren förs han i skrivande stund mot Sverige och befinner sig för stunden i Danmark. Samtliga tre bor i en triangel mellan bränderna i Frölunda, alldeles vid det lokala shoppingcentret.

“Polisen var på folk väldigt mycket innan det här hände. Unga som hängde här fick skit för ingenting. En kille fick en örfil av en polis. De hade muddrat honom och hittat handskar och en bandana i hans fickor”, berättar den unge killen för mig och pekar på betongsuggorna där gänget ska ha suttit när polisen gick på.

Så tillägger han: “Han var en av killarna som greps sen. Polisen tog honom för att han hade gjort nåt dagarna innan. Men han hade ingenting med bränderna att göra”.

Han syftar på ”19-åringen” som greps på tisdagen, dagen efter bränderna. Både 19-åringen och 20-åringen var frihetsberövade fram tills torsdagseftermiddagen då åklagaren var tvungen att ta beslut om häktning. Åklagaren valde att släppa 19-åringen, även om han fortfarande är skäligen misstänkt – alltså den lägre misstankegraden. 20-åringen begärs häktad för mordbrand och våldsamt upplopp.

På fredagen efter bränderna häktas 20-åringen på sannolika skäl misstänkt enbart för mordbrand. I skrivande stund sitter han fortfarande häktad.

“Så nu undviker de unga att visa sig. Polisen kommer och är ännu jobbigare än förut”, säger killen.

Vi pratar vidare om förtroendet för samhället. Samtalet landar i det stundande valet. “Jag kommer personligen inte slösa tid på att rösta. Inget parti är riktigt bra”, säger han och ursäktar att han måste lämna oss.

En stund senare kommer en man i 30-årsåldern ut från en affär med en dricka i handen. Han är övertygad om att något större ligger bakom bilbränderna. “Det är konstigt att det hände på så många olika ställen samtidigt. Framför allt att det hände en månad innan valet. Det gynnar helt klart SD och Moderaterna”, säger han.

Han berättar att han försökt byta lägenhet för att han vill flytta till ett bättre område. Hyresvärden nekade initialt flyttning eftersom det måste finnas specifika skäl.

“Jag kom ut från fängelset i april. Jag vill flytta till ett annat område för att få ett nytt liv och komma in i samhället”, säger han.

Hans fru har hunnit ansluta till samtalet. Hon håller dottern i sin famn och fyller i: “Det är så många sysslolösa tonåringar här. Man känner sig inte trygg”, säger hon, och går tillbaka till kvällen då alla bilarna sattes i brand:

“Folk gjorde inget, alla tittade bara på. Vi alla skulle gått ner och gjort nåt”.

Mannen börjar prata igen. Han menar att lösningen är att polisen måste bli hårdare. Han är kritisk till att man bara sätts i fängelse och får komma ut igen. “I mitt hemland slår polisen kriminella.”

Han berättar att han själv lämnade kriminaliteten bakom sig 2011. “Det går inte att lita på folk som är kriminella, polisen jagar en hela tiden. Jag började bli paranoid.”

Att han fälldes igen och har suttit fängslad fram till i april i år beror enligt honom själv på att han var hotad av folk från det förgångna och därför bar vapen. Han dömdes till grovt vapenbrott. “Jag som gammal kriminell gillar inte det här området. Det är nåt skumt som ligger bakom bilbränderna.”

Vem tror du ligger bakom?

“Jag vet inte vem, men även om det är ungdomarna som gripits som blir dömda för det så tror jag i slutändan att det kan finnas nåt mer bakom”, säger han och tillägger: “Där jag är ifrån händer det alltid konstiga saker innan valen. Nu börjar det bli så här i Sverige. Med internet sprids allt dessutom mycket snabbare, vare sig det är sant eller inte.”

Vi tar farväl av den lilla familjen och blickar upp. Ett gäng högljudda tonårskillar närmar sig. Efter en del dividerande börjar den lille alfahannen i gruppen snacka. En av kompisarna drar upp en bandana över munnen medan vi pratar.

“Bilbränderna kommer påverka valet mycket, men om vi inte gör nåt så bryr sig ingen. Orten är bortglömd! Det som hänt väcker folk.”

Åt vilket håll tror du att händelserna påverkar valet?

“Det kommer hjälpa SD”, svarar han tvärsäkert och fortsätter: “Jag är född och uppvuxen här. När jag var liten sa man att alla var lika värda, men nu vill SD stänga våra moskéer och ta ifrån oss rätten att ha niqab. Vi är invandrare, tror du vi kan det här spelet? Vi har inte gjort nåt, men jag tror inte att personerna som faktiskt gjorde det här förstår vidden av deras handlingar.”

Vårt samtal avbryts av att en vuxen man cyklar rätt in i gruppen och skäller ut killen som dragit upp bandanan över munnen.

“Vad håller du på med? Varför gör du så där? Det här är ingen lek, varför håller du på så? Det här är också människor som försöker göra sitt jobb. Journalister är inte fienden”, säger Bobby Ghosh.

Han jobbar inom skolan och är fritidspolitiker för Moderaterna. Varje kväll cyklar han omkring för att hålla ordning och skapa bra stämning. “Jag ger mitt hjärta för ungdomarna här. Jag vågar bemöta dem, med kärlek och tydlighet. Alla killar har varit mina elever och det jag ser är att många inte förstår lag och ordning.”

“Jag tror självklart att det är ett annat parti som tjänar på det”, säger Bobby utan att vilja peka finger: “Det ligger nåt i att det här valet kommer vara riktigt smutsigt.”

Även han vittnar om hur bränderna påverkat området. “Många av mina vänner är fruktansvärt ledsna och det är jag med. Det är vanliga arbetare som påverkas, man gör inte så”, säger Bobby och betonar: “Fast jag tror inte att killarna går på sina egna.”

Ett par killar går förbi. Bobby hälsar och önskar trevlig Eid, den muslimska högtid som inleds samma dag. ”Du ser killarna där, idag jobbar båda. De var struliga ett tag, men nu är det bra. Problemet är att många föräldrar inte förstår kulturen. Man måste gå i skola och man måste jobba. Många föräldrar kan inte ens skriva sitt eget namn.”

Finns det något hopp då?

“O ja, men det krävs mer tydlighet! Vi daltar för mycket, istället måste vi tala om hur det funkar. Därtill krävs hårda straff och hårda lagar.”

En av tonårskillarna fyller i: “Och man måste ha fina kläder på sig!”

Bobby och killarna skrattar. Vi tar farväl.

Ytterligare en vecka går. Det blir söndag. Två veckor kvar till valet och det är dags att prata med Samir igen. Jag undrar hur han tycker att bilbränderna skildrats i media.

“Det var speciellt. Jag har sett många händelser beskrivas i media, men inte som den här. Exakt alla partier tog chansen och utnyttjade läget. Alla gjorde utspel om att öka antalet poliser, mer övervakningskameror och att landet är kaos. Framför allt SD”, säger han.

Vad gav det för bild av Frölunda?

“Det beskrevs som en krigszon; att polisen inte vågar komma hit, invandrare styr gatorna och att Sverige tappat kontrollen. Det var det sjukaste jag hört”, säger Samir och fortsätter: “Men på gatan ifrågasatte folk hur vi skulle kunna ha gjort det här? Det var en röst i media, men en annan på gatorna.”

Teorierna om vilka som kan ligga bakom brandattackerna är många. Från högerextrema som betalar för att skapa kaos till organiserad brottslighet.

“Skitungar har utfört det, men de har fått order. Ingen gör så annars, för om du bränner folks bilar utan order kan du själv bli klippt”, säger Samir och fortsätter: “Du får inte göra sånt i din egen ort. Om man däremot fått en order så har man fått klartecken och då har man backning.”

Lokalpoliserna i området känner till de misstänkta, men det är inga av de mest kända, enligt kammaråklagare Mats Ihlbom. Men Samir tror inte på åklagarens spår att det är några småkillar från orten som ligger bakom. Bränderna skapar bara problem för områdets kriminella, menar han.

“När det blev mer poliser på gatorna så kunde man inte sälja och göra sin grej på gatorna. Nu är det span överallt så man förlorar mer i slutet av dagen.”

Samir tror att bilbränderna kommer att ha stor betydelse för utgången i valet.

“Än idag pratar alla om det. Det blev ju en internationell nyhet. I partiledardebatten var bränderna det första som togs upp. SD kanske inte blir störst, men de kommer tveklöst bli vågmästare”, säger Samir.

Vad tänker du om det?

“Det är konstigt, men samtidigt så kändes det som att SD:s inlägg om bränderna i sociala medier dominerade flödet. De utnyttjade det bra och deras följare spred vidare överallt. Det var omöjligt att gå in på Facebook utan att lägga märke till händelsen.”

Så om SD blir vågmästare eller största parti, vad tror du konsekvenserna blir för alla oss invandrare i Sverige?

“Helt ärligt, du kanske inte känner så, men jag känner mig inte lika välkommen. När jag blir färdig med min utbildning, kommer jag ha bra relationer på jobbet eller kommer jag känna mig utanför? Jag upplever att rasismen doldes mer förr, men nu är alla trygga med att uttrycka sin rasism öppet”, beklagar sig Samir och poängterar:

“Jag förstår det på ett sätt. Jag hade också undrat vad är det som hänt i landet. Men om du tror att en invandrare på 18, 19 år är kapabel att göra det här är det nåt fel i din hjärna. Här blir du själv klippt om du gör sånt. Man skiter inte där man äter.”

Exakt två veckor efter bilbränderna är hela Frölunda torg fyllt med valaffischer.

Livet ser ut att ha återvänt till det normala, men enligt två tjejer vi möter vid 7-Eleven är det fortfarande några personer som lyser med sin frånvaro. “De unga killarna som brukade vara här och jiddra har försvunnit. De var helt galna, körde in med moppe i butiken och skrämde kunderna. Det är bara bra att de inte är här”, säger Angelika Trikilewicz.

Enligt snacket på gatan i Frölunda kommer de riktiga förövarna aldrig att straffas.

“Killarna som brukar ställa till problem är inte så dumma att de gör skit i sitt eget område, men de får skulden. Nu är de jätterädda och kommer inte ens hit.”

Cecilia Vaccari finns på Twitter