Quantcast
Foto: Märta Thisner

Kornél Kovács berättar om när han fick kuta från nynazister

Benjamin Wirström

Benjamin Wirström

Vi pratade med den världskända dj:n om allt som är viktigt i livet, typ som gången när en mobbare bröt hans käkben.

Foto: Märta Thisner

Det är inte svårt att må piss en tisdag i juni när man sitter på jobbet med tre koppar kaffe innan lunch samtidigt som skitungar utanför fönstret har sommarlov och vi för varje sekund som går kryper närmare och närmare ögonblicket då robotarna oundvikligen tar över och kastar in oss alla i the Matrix. Men vet du vad? Kanske du kan må en skvätt mindre piss av att Kornél Kovács precis släppt ny musik!

Efter att tidigare ha sprutat ut bop efter bop, släppt albumet "The Bells" 2016 och blivit korad till världens femtonde bästa dj 2017 av Mixmag är Kornél nu aktuell med sin nya EP Metropolis. Eftersom den får en att må fantastiskt ringde vi upp honom och ställde lite frågor om exakt allting som är viktigt i livet: kärlek, ångest och brutna käkben.

VICE: Hur många tror du har varit kära i dig?
Kornél Kovács: Bra fråga. What is love? Jag hoppas att alla mina flickvänner varit kära i mig och att min nuvarande är det. Det är åtminstone fyra. Sen kanske typ två, tre till som jag tror kanske känt mig och varit kära i mig. Och sen hoppas jag på kanske tio pers till där jag varit någon slags passerande crush i alla fall. Gud vad förmätet det låter att säga att jag tror att typ 17 personer varit kära i mig.

Vilken var din första mailadress?
Jag har aldrig haft någon rolig eller cool e-postadress. Jag hade liksom aldrig tupac_brudar@hotmail.com utan bara kornel.kovacs som första mailadress. Och det har jag haft sen dess. Men jag har ganska schvungigt namn så det har liksom funkat.

Vad skulle dina föräldrar ha velat att du gjorde med ditt liv?
Min mamma har alltid sagt att jag borde bli advokat för att jag var så bra på att argumentera för min sak när jag var liten. Att jag var bra på att få min vilja igenom typ. Jag var ett manipulativt litet as.

Kommer du ihåg någon gång i ditt liv då du känt dig livrädd?
Jag och min polare Fredrik skulle gå till en indieklubb i Gamla stan som hette Metropolis (som jag döpt en av låtarna på min senaste EP efter!). Vi drog dit tidigt för att slippa betala entré. Men vi var där för tidigt, så vi satte oss på Helikopterplattan – vilket var ett riktigt nazisttillhåll. Vi rökte en cigg och väntade på att Metropolis skulle öppna. Två tjejer satte sig direkt bredvid oss och började ragga rätt hårt, det hela kändes obehagligt och skumt på något sätt. Så fort vi försökte avvisa dem vänligt men bestämt ropade de på sina snubbar, två uppenbara nynazister som hade väntat runt hörnet...

Foto: Märta Thisner

De dök upp från ingenstans och började skrika att vi var bögar och skulle åka i vattnet, så vi la benen på ryggen och sprang mot Metropolis. Vi lyckades ta oss in förbi deras entré med nazisterna hack i häl. Men sen såg vi genom ett fönster hur den största Metropolisvakten – som faktiskt var känd som typ "nazistlaktaren" ett tag – gick loss på de där två snubbarna med värsta batongen. Jag kommer ihåg att min puls verkligen var skyhög hela den kvällen. Det var fett läskigt faktiskt men ja, folk är ju med om värre grejer såklart. Men nazister är läskiga. [skrattar]

Som fan. Vilken film/tv-serie får dig att gråta?
Vet du vad som får mig att gråta? Konståkning. Jag gråter ofta när jag ser det av någon anledning. Jag tror bara det blir någon beauty overload som gör att det svämmar över. Så jag bölade faktiskt lite när jag såg I, Tonya på ett flygplan för inte så länge sen. Och sen när jag kom hem från spelningen jag hade varit på kommer jag ihåg att jag kollade på massa konståkningsklipp på Youtube och då kom det också lite tårar.

Vad ångrar du mest i ditt liv?
Nu när det blev en fruktansvärd bitcoin-hype senast för typ några månader sen kom jag på att jag växlade över till lite bitcoin för några år sen och botaniserade lite på darkwebben (jag köpte ingenting olagligt, kanske bra att specificera det…). Och så mindes jag att jag hade lite växel kvar i min bitcoinplånbok den gången. Så jag lyckades hacka mig in på min eget konto till slut, och då kom det upp en siffra som var typ 120 000 kronor.

Ooooo.
Mitt hjärta bara hoppade till och jag blev helt överlycklig och bestämde mig där och då för att casha ut direkt och inte vänta på att de skulle växa till sig ännu mer. Jag bara såg det som en skänk från ovan och liksom prisade mitt eget geni för att jag fattat det där tidigt och köpt bitcoin. Men till slut när jag skulle casha ut insåg jag att den siffran jag hade stirrat mig blind på var den som visade vad en bitcoin för tillfället var värd i svenska kronor, medan det jag faktiskt hade kvar var typ 0,0003 bitcoin. Och jag bara översköljdes av värsta skamvågen. Men nu grämer jag mig inte så mycket för det.

Kissa i duschen – ja eller nej?
Absolut. Ja. Är det egentligen ett issue? Är inte kiss det renaste som finns? Det är kul att kissa i duschen. Det är lite fel, det är lite busigt, det är inte så farligt… det är skönt. Om man inte ens tillåter sig själv att kissa i duschen, vilka andra nöjen avsäger man sig också då? Verkar som ett tråkigt liv. Nu kanske det låter som att jag är besatt av att kissa i duschen, men det är ju inte som att jag kör stora morgonkissen direkt ner i duschen. Bara en glad liten skvätt då och då räcker.

Finns det en konspirationsteori du tror på?
Hollow Earth-teorin är nya Flat Earth, den gillar jag. Om jag förstår det rätt går det ut på jorden är ihålig och har som en slags öppningar vid polerna, tydligen ska de områdena vara helt avskärmade av anonyma regeringsstyrkor och de som tagit sig närmast avspärrningarna rapporterar om att temperaturen höjts oförklarligt ju närmre de kommit. Där inne i de här hålen finns alternativa samhällen, befolkade av aliens, judar eller Adolf Hitler, beroende på vem man frågar. Seems legit.

Vilken är den äckligaste skadan eller sjukdom du haft?
En gång när jag gick i lågstadiet bröt jag käkbenet. Det var jääävligt äckligt. Jag stod och kollade mig i en spegel på fritidsgården när en äldre snubbe kom och började reta mig, och så tog han tag i mina händer bakifrån och la dem bakom min rygg. Då råkade han ramla, och i fallet höll han kvar i mina händer bakom min rygg och liksom föll över mig framåt.

Jag hade inget att ta emot mig med eftersom han höll i mina händer, så min haka hamnade på ett dörrstopp och jag bet av mig halva tungan och bröt käkbenet. Först tuppade jag av i några sekunder, och sen var det första jag såg mitt eget helt nerblodade ansikte (eftersom jag stod framför en spegel). Och jag var helt paj liksom. Jag hade så ont efteråt att jag bara låg och skrek. Jag kunde inte öppna munnen ordentligt på flera veckor efteråt, så jag fick barnmat så jag inte behövde tugga.

…En mardröm.
Ja det var hemskt. Men jag fick den snubbens Sega Mega Drive, så jag tror fan jag ändå tyckte det var värt det då.

Lyssna på Kornél Kovács nya EP Metropolis här via Unknown to the Unknown.

Benjamin Wirström finns på Twitter