Quantcast
fentanyler

Hur kan vi minska fentanylrelaterade dödsfall?

Två bröder åtalas för grovt vållande till annans död efter att ha sålt fentanylanaloger i nässprayflaskor – men kommer åtalet göra någon skillnad?

Adam von Friesendorff

Adam von Friesendorff

Foto: Victor/Flickr (CC BY 2.0)

Förra året låg fentanyl och fentanylanaloger bakom cirka 130 dödsfall i Sverige. Drogen har gått om heroin som den vanligaste orsaken till överdos.

Fentanyl är en syntetisk opioid som är 100 gånger starkare än heroin vilket gör den mycket svårdoserad. Tar man in analoger i bilden blir saken ännu mer komplicerad. Dessa är olika varianter av grundsubstansen, med någon enstaka molekyl förändrad, som i extremfall kan vara upp till 10 000 gånger starkare än heroin. Med hjälp av analoger har langare delvis kunnat kringgå lagen eftersom varje variant måste narkotikaklassas för sig.

Samma sak som gör drogen svårdoserad, dess extrema potens, är delvis orsaken till varför den blivit populär bland försäljare. Att bara smuggla några gram kan räcka till flera hundra doser. Till skillnad från heroin kan den även tillverkas helt på kemisk väg.

Den senaste tiden har fentanyler fått stor uppmärksamhet i media på grund av de ökade dödsfallen. Nu står även två bröder misstänkta för att ha sålt bland annat fentanylanaloger i nässprayflaskor via sin webbshop. Vad som är speciellt med fallet är att de även åtalas för grovt vållande till annans död i samband med försäljningen, något som är högst ovanligt i den här typen av fall. Enligt åtalet ska de ha tagit stora risker vid tillredningen av nässprayen och låtit bli att varna sina kunder om hur farliga preparaten är.

Åtalet tar upp åtta personer som dött till följd av att de brukat brödernas nässpray. Häften av dem är i tjugoårsåldern.

Jag träffar Niklas Eklund, ordförande för brukarföreningen i Stockholm. Enligt honom finns det två huvudgrupper som brukar fentanyler i Sverige idag: dels erfarna brukare som får i sig drogen av misstag efter att den sålts under annat namn eller blandats ner i andra preparat, dels unga, oerfarna brukare, ofta bosatta utanför storstäderna som beställer fentanylanaloger lagligt via internet innan de narkotikaklassats.

“En äkta heroinist tycker inte om fentanyl”, säger Niklas. “Det beror på att det går för fort, du somnar ofta av. Du måste ju ha tid att njuta av det hela, hålla dig vaken och skaffa pengar till nästa fix. Det är ingen mening med att injicera fentanyl och vakna en stund senare med abstinens. Men det är i väldigt grova drag. Eftersom man som gatunarkoman ofta är fruktansvärt rädd för att bli sjuk på grund av avtändningen så köper man ju ibland den skit som finns.”

Pratar vi analoger och försäljning via internet är det uppenbart att systemet med narkotikaklassificering som ett medel för att stoppa farliga substanser inte fungerar. Strax innan akrylfentanyl var på väg att bli narkotikaklassat såldes det till reapris i de åtalade brödernas webbshop. Snabbt byttes det ut mot tetrahydrofuranfentanyl. Reapriser och helt nya substanser, som ingen har en aning om hur de fungerar och som man måste leta upp på Flashback för att få en uppfattning om, gör livet farligare för dem som brukar.

Niklas tror att det finns en poäng med att åtala bröderna för vållande till annans död, även om han misstänker att de inte kommer fällas. “De här två killarna har varit fullt medvetna om vad de sålt. Någonstans tror jag, för framtidens skull, att man måste markera ordentligt mot dem.”

Robert Sanderö, 30, var själv nära att dö av fentanylplåster vilka vanligtvis används som smärtstillande läkemedel inom vården. Idag går han på behandling med subutex och är ordförande för Brukarföreningen i Linköping. Även han ser farorna med att många unga och oerfarna brukare beställer fentanylanaloger via internet.

“Det är vissa som tar kontakt med oss som är väldigt unga och som undrar vad de ska göra”, säger Robert. “Jag skulle säga att man märker ökningen av fentanyler främst genom att det är väldigt många som dör. En del tror att det skulle vara ofarligt bara för att man köper det lagligt från nätet.”

Däremot tror han inte att ett åtal för grovt vållande till annans död kommer göra fentanylsituationen i Sverige bättre i praktiken. Även om de skulle fällas finns det för många liknande hemsidor enligt Robert. De skulle inte plötsligt bli rädda och lägga ner. Om vi ska rädda liv ser han bara en lösning som snabbt skulle kunna få ner dödstalen. “Det som verkligen skulle hjälpa i det här fallet är naloxon. Skulle det finnas tillgängligt som i Norge och Danmark skulle vi kunna rädda liv.”


VIDEO: Fentanylepidemin i Kanada


Naloxon är ett preparat som används för att häva en överdos på opioider. WHO rekommenderar länder att göra naloxon tillgängligt och i teorin skulle det kunna rädda 500 liv om året i Sverige. “Nu kan läkare skriva ut det, men hur många går dit? Det finns ju massvis med brukare som inte ser någon anledning att gå till en läkare”, fortsätter Robert. “Det är väl det enda sättet man kan möta en brukare på; någonstans halvvägs. Det går ju inte att bara säga: ‘Lägg av med allt du gör, det är farligt’. Vi måste göra det så säkert som möjligt för en brukare, när den väl brukar.”

Robert berättar om dödsfall som förekommit i Östergötland efter att lyricakapslar som blandats ut med fentanyl såldes i februari. För att komma till bukt med problemet anser han att det borde finnas testkit tillgängliga. Dessa kan visa om det finns fentanyler i det man köpt, vilket skulle minska risken för överdoser. “Jag tror att de flesta skulle använda sig av dem om möjligheten fanns”, säger han.

Jag kontaktar socialminister Annika Strandhäll för att få en bild av hur regeringen ser på frågan om naloxon och testkit. Hon och hennes pressekreterare skriver i ett mail att regeringen i våras började arbeta för att få ett naloxonprogram på plats så fort som möjligt. “Det innebär till exempel att sjuksköterskor ska få möjlighet att skriva ut naloxon, att naloxon ska få lämnas ut till patienten direkt av den som förskriver det och att personal utan legitimation i ambulanssjukvården och räddningstjänsten ska få tillåtelse att ge naloxon.”

Det ser alltså ut att bli en större tillgänglighet än tidigare, även om brukarföreningarna tidigare sagt att man vill se naloxon tillgängligt även utanför vårdinrättningarna. I Norge kan vem som helst dela ut naloxon i nässprayform, injektionsformen delas dock endast ut av vårdpersonal.



Ett tillgängliggörande av testkit är däremot inte aktuellt. Det finns inte med i de åtgärder som tagits fram av Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten förra året för att minska den narkotikarelaterade dödligheten. Istället betonar socialministern att man tagit fram ett förslag på ett varningssystem, där missbrukare ska få riktad information om vilka risker som finns med vissa substanser. Det är svårt att se hur det här skulle hjälpa med tanke på att till och med Flashback är fyllt med människor som varnar för farorna med fentanyler.

Framtagningen av fentanylanaloger påminner om spice-situationen för några år sedan då det ständigt kom nya varianter som blev farligare och farligare. Efter den utredning som tillsattes 2015 med anledning av spice har man nyligen tagit fram ett förslag som skulle innebära att narkotikaklassificering kan ske snabbare.

Bland annat kommer Polisen kunna köpa in nya substanser, istället för att som idag behöva vänta på eventuella beslag. Det kan möjligen hjälpa situationen delvis att få bort nya, farliga substanser från "lagliga" drogbutiker innan de sålts i alltför stora mängder. Strandhäll kan dock inte ge något exakt svar på hur mycket snabbare klassificeringen kommer bli, bara att man siktar på att det ska gå så snabbt som möjligt.

Niklas på Brukarföreningen Stockholm betonar att preparat som narkotikaklassas ändå hittar nya, olagliga vägar. Darknet är ett exempel på en sådan väg. Han anser att det främsta sättet att göra fentanylanaloger mindre attraktiva bland de som beställer drogen är att ge bättre information till unga.

“Vi måste bedöma saker efter hur farliga de faktiskt är”, säger han. “Idag när man informerar i skolor så skickar man dit en gammal gubbe som jag, som säger att han knarkat och bott i en soptunna. Sen sitter det ungar där som vet att: brorsan röker brass, de har själva rökt någon gång, de kan ha provat kola. De fattar på en gång att vissa av sakerna föreläsaren säger inte stämmer. Då tror de plötsligt att 100 procent av informationen är skit! Vi behöver information som inte innehåller någon moral. Informera rent medicinskt, rent socialt, vad som är vad.”

Opioidrelaterade dödsfall i Sverige ökar. Större tillgång på naloxon verkar vara ett steg i rätt riktning när det kommer till att häva överdoser. Att komma åt fentanyler som säljs på gatan, via darknet eller som blandats ut i andra preparat verkar däremot vara långt utom räckhåll sett till vilka åtgärder som diskuteras idag.

Adam von Friesendorff finns på Twitter