Annons
medicinsk marijuana

Berättelsen om en av Sveriges första lagliga marijuanapatienter

Andreas Thörn är en av bara två personer i Sverige som numera får medicinsk cannabis på recept.

av Theo Hagman Rogowski
2017 04 09, 9:45pm

(Bild: Andreas Thörn. Alla bilder publicerade med tillstånd av Andreas Thörn)

I början av februari i år beslutade Läkemedelsverket att för första gången i svensk historia bevilja licensansökan för två patienter att använda cannabis som medicin. Vägen till besluten – som myndigheten understryker gäller två individuella fall – har varit lång. För rullstolsbundne Andreas Thörn har det krävt fyra år och en dom för narkotikabrott.

Andreas är förlamad från bröstkorgen (paraplegi) sedan 15-årsåldern när hans femte och sjätte ryggkota krossades i en motocrossolycka. Han sitter i rullstol och lider av spasmer och obotlig smärta i magen, mellangärdet och benen. Han beskriver det som "en brännande, skärande smärta som inte riktigt kan förklaras. Det gör bara jävligt ont."

Andreas blev förälder 2010, nästan 20 år efter olyckan. Senare samma år försämrades hans tillstånd drastiskt. Återkommande förstoppningar och urinvägsinfektioner tillsammans med nervsmärtor gjorde honom nästan helt oförmögen att ta hand om sin dotter och driva sitt assistansföretag. Han diagnostiserades med IBS och kroniskt inflammerad prostata. Djup depression följde – antidepressiva läkemedel och terapi hjälpte, men den outhärdliga smärtan bestod.


Relaterat: Vi utforskar hur det går till när barn får medicinsk marijuana i 'Stoned Kids':


Smärtspecialister som behandlade Andreas prövade allt som svensk lag tillät, men inget fungerade. Han erbjöds metadon som en sista utväg, en stark opioid och effektivt smärtstillande medel som används för att avgifta heroinister. Tidigare försök med opioider hade gett honom svåra bieffekter. "Jag är är väldigt känslig mot läkemedel och andra psykoaktiva preparat," förklarade Andreas i tingsrätten 2015. "Jag har varit hög på nästan all medicin jag provat och det har aldrig varit mitt mål. Jag ville bara bli av med smärtan. Ska jag leva resten av livet med alla bieffekter jag har fått från opiater?" Han avstod metadonbehandlingen.

Med brist på andra alternativ vände han sig till internet. På ett amerikanskt forum hittade han andra personer med paraplegi som rekommenderade cannabis med låg nivå av tetrahydrocannabinol (THC, den huvudsakliga psykoaktiva molekylen i cannabis) och en likvärdig eller högre nivå cannabidiol (CBD, en beståndsdel som motverkar negativa effekter av THC). Han hade provat att röka gräs innan och upplevt viss smärtlindring, men ångesten och paranoian som triggades av THC var för tung för att det skulle vara värt.

Enligt forumanvändarna Andreas kom i kontakt med hade medicinsk marijuana stor potential att lindra smärta. "Jag var tvungen att prova någonting för att få ett liv där jag kunde fungera, vara en del av min familj och kunna arbeta." Efter långa samtal med sin fru om riskerna med att bryta mot lagen – böter, eventuellt fängelsestraff, indraget näringstillstånd, socialt stigma, med mera – bestämde han sig för att ge medicinsk marijuana ett försök.

Han odlade cannabisplantor i ett litet tält bakom familjens tvättmaskin. Blommorna skördades, blandades med kokosolja och vatten och kokades till en tjock massa. Med en tesked klet i kaffet varje morgon och kväll (omkring 0,4 gram cannabis om dagen) upplevde han ganska direkt att smärtan, spasmerna och ångesten avtog. Han kunde sova normalt och hans tarm- och prostataproblem upphörde helt. "Min kropp kändes bra och avslappnad. Jag kunde jobba heltid, ta hand om min familj och hade tillräckligt med energi för att träna," vittnade Andreas i rätten.

I januari 2015, ungefär två år efter han påbörjat sitt olagliga trädgårdsprojekt, besökte två civilpoliser Andreas hem. De klippte ner plantorna, drogtestade och anmälde honom för narkotikabrott. Det är fortfarande okänt hur polisen fick reda på att odlingen fanns.

Andreas Thörns odlingsprojekt.

Andreas Thörns odlingsprojekt.

Oväntat nog friades Andreas av Södertörns tingsrätt. "Det var antagligen vårt humanitära tänk utifrån vad vi fick fram av vad han berättade utifrån sin situation," sa en av nämndemännen till Sveriges Radio efter rättegången. Domen var banbrytande i Sverige. Aldrig tidigare hade någon som åtalats för cannabisinnehav friats på grund av nöd. Åklagaren överklagade tingsrättens dom.

Fallet bevakades flitigt i medierna och debatterna lät ungefär som de brukar göra, men i röran av referenserna till vetenskapliga studier – som antingen bekräftade eller bestred marijuanas medicinska effekter – lyftes en viktigt fråga: Ska staten med hjälp av lagen kunna hindra människor att leva värdiga liv? Det verkade cyniskt att åtala en självmedicinerande ryggmärgsskadad person när metoderna som staten erbjöd inte fungerade. Den 31 mars 2016 dömde hovrätten Andreas till villkorlig dom och 90 dagsböter om 11 700 kronor. Med tanke på svensk narkotikapolitisk tradition är det inte förvånande att han fälldes.

Svensk drogpolicy grundar sig i övertygelsen om att alla droger är extremt farliga och att drogbruk är ett stort socialt problem. Detta har sitt ursprung i psykiatrikern Nils Bejerots verk. Bejerot blev internationellt känd för sin rådgivande roll till polisen under Norrmalmstorgsdramat 1973, efter vilket han gav upphov till termen Stockholmssyndromet.

Under 1960-talet betraktades drogberoende som ett resultat av att samhället svikit sina mest utsatta medborgare. Under den tiden kämpade Bejerot mot ett småskaligt, statligt experiment där heroin och amfetamin skrevs ut lagligt till tunga missbrukare. Han var övertygad om att regeringen höll på att skapa en epidemi genom att praktiskt taget mata människor med farliga droger. Allt icke-medicinskt bruk behövde kriminaliseras, ansåg Bejerot, och insatser mot drogmissbruk skulle fokusera på gatulangare och brukare. Inga konsumenter, ingen marknad.

Ett av skälen till att Andreas Thörns medicinering med marijuana inte accepterades är för att en majoritet av svenskarna fortfarande anser att cannabis är farligt och saknar medicinskt värde. Om inte annat ses det som en inkörsport till tyngre missbruk. Populärkulturen har normaliserat marijuana till viss del, men har inte påverkat dess illegala status. Ett plågsamt faktum för människor som använder cannabis som läkemedel.

En av Andreas plantor.

En av Andreas plantor.

"De senaste åren har vi kunnat se hur många länder och delstater har tillåtit att cannabis i dess grundform kan användas som läkemedel," skrev Folkhälsominister Gabriel Wikström i ett mejl till mig förra året. "Där har besluten om att tillåta det tagits politiskt eller, i vissa fall, av domstol utan kliniska prövningar. Det tycker jag är problematiskt och är inte den utveckling jag skulle vilja se i Sverige."

"Om inget lagligt alternativ dyker upp kommer jag förse mig själv med medicinsk cannabis på ett eller annat sätt," sa Andreas till mig när vi pratade förra året. "Självklart vill jag medicinera med cannabis utan att bryta mot lagen, men om jag inte får den möjligheten kommer jag hålla huvudet högt och fortsätta bryta mot lagen utan att tveka eller skämmas."

Andreas slutade med cannabis efter att han greps 2015. Hans hälsa blev omedelbart sämre. Efter bara några veckor var nervsmärtorna tillbaka – ett år senare hade han konstant ångest och kronisk inflammation i prostatan. Hans arbetsförmåga gick från 100 till 25 procent.

Andreas är bara en av många svenskar som de senaste åren fällts för medicinsk användning av cannabis. Medan domstolar tenderar att inte döma de här människorna till fängelse kan det vara svårt att förstå varför de åtalas överhuvudtaget. Det finns inget uppenbart brottsoffer och det är oklart vilken rättvisa som skipas. "Jag kan inte kommentera enskilda fall," skrev Wikström när jag frågade honom om fenomenet. "Men när det kommer till läkemedel har vi en gedigen process för godkännande av nya läkemedel i Sverige. Detta bevakas av Läkemedelsverket. Jag känner mig trygg med det godkännandeförfarande vi har för nya läkemedel idag." Journalisten Magnus Linton har en mer rättfram teori. I sin bok Knark – En svensk historia skriver han att, "Det narkotikafria samhällets tanke har aldrig varit att straffa narkotikabrott utifrån en rimlighetsbedömning i relation till olika preparats farlighet eller innehavets storlek utan går ut på att med kraft bestraffa sveket mot det gemensamt överenskomna målet [det narkotikafria samhället]." Utifrån Bejerots logik verkar tolkningen rimlig. Folkhälsominister Wikström avfärdar inte Lintons påstående. I stället framhåller han att nästan alla riksdagspartier står bakom målet om ett narkotikafritt samhälle, men att det aldrig får stå i vägen för att missbrukare får den vård de behöver. "Hälso- och sjukvårdspolitiken ska möjliggöra att svårt sjuka människor ska få leva ett drägligt liv, det tror jag att alla är överens om," skrev Wikström till mig.

I början av februari vände Thörns kamp för ett värdigt liv. Efter att Läkemedelsverket gett honom avslag för en särskild licens för medicinsk cannabis, godkände de hans överklagan. Han är i nuläget en av två patienter i Sverige som har lagligt stöd att medicinera med kliniskt odlad marijuana.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på engelska i februari 2017. 

Theo Hagman Rogowski finns på Twitter

Tagged:
MARIJUANA
Features
Politik
medicinsk cannabis
Andreas Thörn
Nils Bejerot
droger
hälsa