Historien om Stråhattsbanditen

Den här artikeln publicerades ursprungligen på VICE USA.

"Hej," smsade min flickvän en vårmorgon 2013. "Jag tror att min bank har blivit rånad."

Hon ville meddela mig att hon var okej, men eftersom jag är reporter i Philadelphia tänkte hon att jag skulle uppskatta tipset. Hon hade varit på väg till banken för att göra en insättning när hon såg massa poliser utanför byggnaden och tänkte att någon förmodligen precis hade gjort ett olagligt uttag.

Hon hade rätt. Hade hon varit inne i banken den morgonen hade hon sett en stor man klädd i slips och kostym, gröna latexhandskar och en oroväckande Elefantmannen-liknande huva över huvudet lunka in. Han hade en svart semiautomatisk pistol i ena handen och en påse i andra. Han tvingade ner folk på golvet och kom därifrån med drygt 260 000 kronor i kontanter.

Utredare kunde snart bekräfta att rånaren hade gjort detta förut. FBI kopplade honom till flera beväpnade bankrån i början av juni 2012 i närheten av New York. Flera liknande rån skedde senare 2013. Polisen trodde att det var samma person på grund av hans "signaturplagg", vilka bland annat inkluderade en förkärlek till speciella masker och huvudbonader. Myndigheter började kalla honom "the Straw Hat Bandit" och syftade då på hatten han hade på sig under första rånet han var misstänkt för.

Fram till juli förra året var Stråhattsbanditen misstänkt för nästan ett dussin bankrån. Hans folkkära smeknamn stod i kontrast till rädslan som samhällen kände inför honom, som hela tiden undrade när han skulle slå till härnäst.

"Som tur är har inga skott avlossats under de här elva rånen. Vi anser dock att det bara är en tidsfråga innan någon blir skadad," sa FBI-agenten Christian Zajac på en presskonferens, där han uppmanade allmänheten att hjälpa till med att identifiera en man som man trodde "fanns bland oss".

Relaterat: Den riktiga 'Wolf of Wall Street':

20 april avmaskerades till slut den produktiva Stråhattsbanditen. USA:s justitiedepartement meddelade att 57-åriga Richard Boyle – ägaren av ett företag som sysslade med flygfotografi beläget i ett övre medelklassområde mellan New York och Philadelphia – var anklagad för bankrån där han skulle ha kommit iväg med pengar av ett totalt värde på nästan 4,5 miljoner kronor.

När lokala nyhetsstationer samlades utanför Boyles anspråkslösa townhouse uttryckte några av hans grannar chock över att en så pass stor brottsling hade bott bland dem. De mindes hur de haft trevliga samtal med honom om sport och allt vad det nu kunde vara. Men de som verkligen kände Boyle borde inte ha blivit speciellt förvånade. Han var ju inte direkt en rookie på området.

Enligt färska uppgifter började Boyles brottsliga liv 2007. Då arresterades han i Pennsylvania för att ha stulit en kvinnas handväska när han jobbade som fotograf på en examensceremoni. Därefter använde han hennes kreditkort för att köpa saker för tusentals kronor, vilket han dömdes för.

Den 4 maj samma år hade Boyle gått in på en bank i närheten av sitt hem – utan varken pistol eller mask – och bad artigt bankpersonalen att ge honom lite cash, berättade åklagare. Han flydde scenenen med pengar till ett värde av drygt 30 000 kronor. De följande nio månaderna rånade han sju andra banker, inte längre än fyra mil från sitt hem, på liknande sätt. Hans största fångst, som han håvade in på annandag jul 2007, blev drygt 330 000 kronor. Men rånet därefter blev hans sista, åtminstone för ett tag. Den 12 februari 2008 kunde vittnen notera registreringsskylten på BMW:n Boyle gasade iväg i efter att ha stulit nästan 100 000 kronor från en bank. Han greps senare samma dag.

Relaterat: Hur polisen i USA tjänar miljarder genom förverkande:

Boyle erkände åtta bankrån, från vilka han kommit undan med nästan 900 000 kronor totalt. I stället för att åtala honom på federal nivå gjorde man det lokalt inom staten. Boyle erkände sig skyldig till 24 brottspunkter. Det hade kunnat sätta honom bakom galler i upp till 160 år. Han blev dock i slutändan dömd till mellan tre och ett halvt till tio år i ett statligt fängelse. Domaren sa att han var rätt snäll mot Boyle, som med tårar i ögonen hade bett om ursäkt till sina offer och sin familj när domen skulle meddelas, delvis på grund av att han inte hade använt en pistol under rånen, enligt nyhetsberättelser från tillfället.

Boyle blev frisläppt i augusti 2011, flera månader efter att han berättat för the Parole Board (de som bestämmer om fångar ska släppas innan de avtjänat sitt maxstraff) att "första bankrånet gjorde jag i panik för jag var rädd att jag skulle förlora mitt hus, men jag tror att de andra rånen var på grund av girighet och lathet."

Då han var skyldig nästan 900 000 kronor i skadestånd till bankerna han rånat, och hotades att vräkas efter att ha obetalda hyrekostnader på tiotusentals kronor, enligt åklagare. Den 8 juni 2012 ska Boyle ha tagit på sig en mask och stråhatt, tagit en pistol och rånat en bank två mil från sitt hem, där han kommit över kontanter till ett värde av drygt 400 000 kronor.

"Det som hände var såklart att han blev fängslad, vilket är som en yrkesskola för rånare, och där lärde han sig verkligen om sitt yrke," säger den pensionerade FBI-agenten Bill Rehder. Under sin långa karriär spenderade han nästan 20 år med att överse byråns enhet i Los Angeles som undersökte bankrån. "Alla delar med sig av sin kunskap, för vad annars ska man prata om? Jag är säker på att han lärde sig exakt hur mycket mer pengar han kunde få ut av bara ett rån och hur han kunde sprida ut rånen."

Rehder, som nu arbetar som konsult för säkerhetsfrågor till finansiella institutioner och beskrevs en gång som "USA:s hemliga vapen i kriget mot bankrånare" av tv-kanalen CBS, säger att en person som går in på en bank och rånar en kassör brukar komma därifrån med ungefär 20 000 kronor. Men en bandit som tar över en hel bank kan komma därifrån med 200 000 kronor eller mer per gång, samtidigt som man "skrämmer skiten ur alla," säger han.

Boyle utvecklades verkligen till att ha en mer metodisk och skräckinjagande approach till sina senare bankstötar, då han – enligt poliser – ska ha uppmanat kassörer och kunder att lägga sig på golvet eller gå in i ett bakre rum och hotat dem med pistol, varpå han tvingade anställda att öppna valv och bankomater. Ibland gick det upp mot sex månader mellan rånen, särskilt efter en riktigt stor kupp, som gången han ska ha fått med sig nästan 80 000 kronor från en bank i januari 2015.

Under hans andra omgång med bankrån säger åklagare att Boyle tvättade en del av sina vinster genom Sky Eye View, ett frontföretag som sysslade med drönarfoton, vilket han berättat för sin övervakare tog in "ansenliga" och legitima pengar, men i verkligheten hade det hela genererat mindre än 20 000 kronor.

Det var inte huvudbonaderna som i slutändan ledde polisen till Boyle igen – enligt dem hade han haft en vana att ringa polisen om påhittade brott för att distrahera dem innan hans rån utfördes, vilket var ännu en taktik som Rehder är säker på att Boyle lärde sig i fängelset. Men FBI-agenter kunde spåra samtalen och så var sagan slut, som man säger.

FBI har avböjt att kommentera vidare detaljer kring undersökningen – vilket inkluderar huruvida Boyle var misstänkt för att vara Stråhattsbanditen i ett tidigt skede, med tanke på att han var en dömd bankrånare som tidigare varit igång i samma område.

"Jag antar att om de verkligen hade honom som misstänkt hade de haft honom under övervakning, och det lät inte som de hade det," säger Rehder, som noterade att sedan den 11 september och det efterföljande fokuset på anti-terroråtgärder har "bankrån hamnat långt bak i FBI:s synfält; de är den lägsta prioriteringen som byrån nu har hand om."

Den här gången har Boyle – som nekar skyldighet i detta fall – blivit åtalat på federal nivå och står inför ett minimumstraff på 232 år i fängelse om han döms för det.

Det är rätt lång tid för en person att få en examen med högt betyg i bankråneri, fast det är visserligen högst osannolikt att Boyle kommer få en chans att tillämpa den kunskapen i den riktiga världen.

Michael Goldberg finns på Twitter.