Invandrare berättar om sin första svenska midsommar

Midsommarafton ska vara en av de mest magiska dagarna på året. Egentligen är det väl sommarsolståndet som är den stora dagen, vanligtvis 21 juni, när Jordens lutning gör att solen är uppe som längst på norra halvklotet. Sedan 1950-talet har midsommarafton förlagts till fredagen närmast sommarsolståndet och blivit dagen vi trollar loss med blommor och sprit och krigsdans i grodans och Grinolles tecken. Vädret är oftast magiskt dåligt – beroende på var man bor har man sedan 1990 kunnat uppleva sju till elva midsomrar med dagstemperaturer på minst 20 grader.

Infödda svenskar bangar aldrig på att prata om vädret och många uppskattar fulsång, botanik och alkohol. Är man däremot inflyttad kan midsommartraditionen låta sekteristisk, menlös eller som en avskyvärd övning i kulinarisk hädelse.

För att få perspektiv på varför så många svenskar isolerar sig på landet med ett berg med gammal fisk i slutet av juni frågade jag några människor som flyttat till Sverige vad de förväntade sig av deras första svenska midsommar och om den motsvarade deras förväntningar.

"Min första midsommar var 2005 när jag var 18 år. Det var en del av en större europeisk semester med min svenska bror. Jag var ganska förvirrad eftersom han hela tiden sa att midsommar i Sverige var som 4 juli i USA fast med mer sång. Allt jag egentligen minns är att jag var extremt full och att ett litet svenskt barn frågade sina förälder varför jag inte hade lärt mig att prata ännu, eftersom jag inte kunde prata svenska. Det verkade som att det var en massa rituella saker man behövde göra trots att man blev galet full, så det var ganska arbetskrävande: sitt ner, ät äcklig fisk, ta en äckligt shot, sjung någon sång du inte kan orden till, 'dansa', det vill säga hoppa runt en stång, plocka fucking blommor. Den 4 juli är inte alls så, man sitter mer eller mindre bara i solen och äter för mycket varmkorv. — Caroline, USA

"Mina förväntningar var nästan noll. Eftersom jag ogillar svenska matvanor vid jul och påsk, och hade hört att midsommar också handlar om mat (och att dricka), såg jag inte fram emot det. Jag och min pojkvän besökte vänner i Göteborg. Hela tillställningen bestod av grillning, matlagning på plats, prat, dans och myyyyyycket dryck. Men det bästa var att till skillnad från jul och påsk var alla avslappnade. Det fanns ingen stress, inget 'du måste äta och göra det här nu', så jag uppskattade det jättemycket. Kvällen och natten gick så fort att jag nästan missade mitt flyg till Tjeckien som skulle gå klockan fem på morgonen." — Jana, Tjeckien

"Jag har försökt komma på något minnesvärt eller något som stod ut. Jag förväntade mig att folk skulle göra ritualer eller offra en get till Oden. I stället var det bara sång följt av shots. Det var stelt för jag visste inte när sjungandet skulle sluta så man kunde börja dricka. Jag förväntade mig också att dricka någon gammal hemmagjord, traditionell vikingabrygd, men i stället drack vi smaksatt alkohol vilket fick mig att tro att folk undanhöll något från mig. På midsommar lärde jag mig att undvika sill, oavsett om det var med lingon eller om man sänkte det med snaps." — Marvin, USA

Relaterat: Ivar äter strömming i Munchies Guide to Sweden:

"Första gången jag upplevde midsommar var 2014. Terminen var slut så jag hade en ledig dag för att delta i firandet. Jag hade varit i Sverige i mindre än ett år och kände mest andra internationella studenter. Det fanns ingen chans att jag skulle uppleva den riktiga svenska midsommaren jag hört så mycket om: med familj och vänner i en stuga på landet, dans runt stången, små grodorna, ett bord fullt av svensk midsommarmat, etcetera. I stället stannade jag bara i Malmö och såg hur midsommar firas där. Det verkade inte särskilt festligt. Vi gick omkring i stan som var nästan helt död: väldigt få människor var ute och jag kan inte minnas att något speciellt hände. Vi kom till slut till Folkets park där lite folk dansade och sjöng, men jag tyckte inte det var speciellt imponerande." — Katarina, Slovenien

"Jag trodde att det handlade om att lyssna på musik, dansa runt en stång och att äta speciell mat, en typ av salt fisk tror jag. Jag hade hört om det innan för de äter något liknande i Egypten efter Ramadan. Min första midsommar firade jag med vänner i Farsta hos en kompis som bodde där. Vi dansade och lyssnade på musik utomhus tillsammans med 200 andra människor. Det var kul. Alla dansade runt midsommarstången som grodor och hoppade runt med sina barn. Vi har inget liknande där jag kommer ifrån. Vi åt ingen midsommarmat. I år ska jag i alla fall försöka få tag på den där fisken någonstans." — Husam, Syrien

Foto: Erik Forsberg (CC BY 2.0)

"Jag hade inga förväntningar överhuvudtaget. I England är det bara årets längsta dag. Min tjejs familj är väldigt typiskt stockholmsk med ett hus i skärgården dit vi åkte över helgen. Jag trodde att vi skulle ha en vanlig fest, sen kom alla overkliga överraskningar. Jag minns att tjejerna förberedde blommor de skulle ha i håret och hur underhållande det var när de försökte förklara vad en midsommarstång är. Jag förstår fortfarande inte varför de hade blommor i håret. Maten var väldigt konstig. Vi åt sillkakor. Sill äter man inte direkt i England och hur någon kan göra kakor med sill i förstår jag inte. Familjedelen var riktigt bra. Alla hade en uppgift, som att ta hand om potatisen eller blanda drinkar. Jag tror mitt jobb var att duka, men jag är inte säker. Alla blev fulla väldigt fort, för det var oförskämt att inte dricka nubbe när alla andra gjorde det. Jag tyckte det var riktigt konstigt att vi drack dansk akvavit och öl på en svensk högtid. På den här ön samlades alla grannar för att spela en märklig sorts folkmusik och sjunga "Små grodorna" och såna sånger. Jag gjorde inte det – det var för pinsamt. Jag tror att midsommar bara är en stor tillställning när alla får lov att vara larviga." — Craige, England

"Ärligt talat hade jag inga förväntningar. Jag upptäckte allt på en gång. Vi var på ett av Göteborgs största midsommarfiranden. Spektaklet var storslaget. Hundratals människor satt tillsammans på gräsmattan och socialiserade med musik, sporadiska uppvisningar av folklore och slutligen dans runt stången. Efteråt gick vi hem till några vänner och åt middag. Jag minns inte exakt men det var traditionell svensk mat: smörgåstårta, rödbetor, sill. Det var en oväntad upptäckt. Det var den dag, skulle jag säga, då jag kom i kontakt med det 'djupa Sverige', ett sorts rituellt bad, tillsammans med vackert väder. Den aspekten tror jag hjälpte i den här transcendentala stunden." — Ted, Kamerun

"Jag antar att jag inte direkt hade några förväntningar det första året. Mestadels för att jag inte kände så mycket folk när jag flyttade hit och för att jag visste väldigt lite om svensk kultur. Jag växte upp i närheten av Los Angeles och det är inget man någonsin stöter på. Min första midsommar spenderade jag ensam. Jag hade flyttat hit bara några månader tidigare och hade inte så många vänner. Det gick långsamt upp för mig att midsommar var en stor grej när jag vaknade och det var typ noll människor i Stockholm. Det var som en zombieapokalyps hade inträffat medan jag sov. Det slutade med att jag gick omkring i den övergivna staden och åt thaimat på Koh Phangan, ett av få ställen som var öppna. De enda som var där var ett ryskt par och en familj från Japan som var på semester. Sedan dess har jag deltagit både i traditionella midsomrar i Stockholms skärgård och med vänner i stan, och även om de alla har varit bättre än första gången tycker jag ändå att midsommar är en av de där överskattade högtiderna där förväntningarna är höga och vädret oftast är dåligt." — Andie, USA

Theo Hagman Rogowski finns på Twitter.