Annons
flugor

Är fidget spinners bra?

En väldigt rå och uppriktig recension.

av Katherine Gillespie
2017 05 29, 12:42pm

Den här artikeln publicerades ursprungligen på VICE Australien.

Du kanske har hört talas om fidget spinners. Eller så har du det inte. Oavsett vilket så är fidget spinners en grej. Det finns en artikel i The New Yorker om att fidget spinners är en metafor för Donald Trumps presidentskap. Det är så man vet.

Fidget spinners är sammansatta av tre plastarmar som sitter runt en kullageraxel. Du snurrar en arm medan du håller fast snurran i axeln mellan tummen och pekfingret och roterar den på ett mjukt och tillfredsställande sätt i ungefär 30 sekunder... och det är allt. Fidget spinners!

Jag fick nyligen en fidget spinner och blev ombedd att "skriva om den" för att "det är ditt jobb att skriva." Så nu gör jag precis just det, förmodligen två till fyra dagar efter att fidget spinner-fenomenet ersätts av något annat som är en ännu sämre metafor för Trumps presidentskap.

Men vad är en fidget spinner egentligen? Fungerar den? Är den bra? Många krönikor har skrivits om fidget spinnerns allegoriska betydelse men få har behandlat de här praktiska frågorna. För att reda ut det hela skrev jag en lista över allt som jag vill sluta stressa över och försökte snurra mig lugn och harmonisk.

Åldrande

Jag är 24. Försök vara 24 år 2017. Det är väldigt svårt! Jag skulle personligen säga att det är svårare än att vara i någon annan ålder. Förra veckan insåg jag att jag tekniskt sett kanske inte ens är i den "unga delen av 20-årsåldern" längre. Jag är på väg in i 25-årsåldern. Jobbig sits.

Här är grejen med att vara i 25-årsåldern. Du tillhör generation Y, men inte den bra delen. Du växte inte upp och lärde dig koda HTML innan du lärde dig att prata eller nåt. Som barn var du fortfarande tvungen att spara och köpa cd-skivor för att få tag på cool musik. Du hade en dator hemma, men du delade den med dina syskon och den hade internet på modem. Du växte upp med MSN Messenger och Nokia 3310. Du är en dinosaurie. Även om du har en hygglig förståelse för smartphones och memes och Kylie Jenner och Riverdale kommer du aldrig ha mer än 600 följare på Instagram. Du förlorar snabbt din relevans. En 15-åring kommer antagligen ta ditt jobb nästa vecka. Bara 90-talsungar förstår.

Så, kan en fidget spinner hjälpa?

Tro mig när jag skriver det här: Jag upplever Snapchats gränssnitt som bakvänt och förvirrande. Jag har väldigt svårt att förstå hur man använder det. För ungefär ett år sedan tog jag bort appen på grund av skam. Det är inte ett problem en fidget spinner kan lösa, tyvärr. Men jag erkänner att under några få lyckliga sekunder, medan jag höll i den överhypade, blåa plastbiten, kände dess vikt, slöt mina ögon och lyssnade på det svaga, tillfredsställande ljudet av ett litet hjul som snurrar och snurrar och snurrar [in i evigheten], fick jag en svag men påtaglig känsla av kontroll. Det hjälpte lite grann.

Monogami

Jag är i ett förhållande med en underbar person. För min omgivning kommer det som en otrolig illa dold hemlighet. Dessvärre är kärlek ett helvete. Min relation har suddat ut mina singeltjej-neuroser men ersatt dem med en uppsättning möjligen ännu värre pojkvänscentrerade sådana. Jag är stökigare med ett förhållande än utan.

Några saker som besvärar mig med kärleksrelationer: insikten att du kan spendera hela helgen i sängen med någon och titta på Silicon Valley och vara nöjd med det. Att uppleva alla konstiga privilegier som dina singelvänner inte har och plötsligt se världen som den lekplats för heteronormativa par som den är. Att tappa allt intresse för att festa och möta nya människor. Att utveckla ett intresse för porslin.

Min pojkvän är fantastisk, vilket inte ändrar det faktum att allt det här är mycket, mycket skrämmande.

Kan en fidget spinner hjälpa?

Nu när jag vet att jag kan lura någon att älska mig liknar världen en fars, om jag ska vara helt ärlig. Att snurra ett litet hjul riktigt, riktigt, riktigt snabbt liknar också en fars, så jag antar att det bara handlar om ett val. Vad skulle du hellre koncentrera dig på: snurrande fidgetsak eller den fortlöpande rädslan för otrohet? Jag väljer hjulet och ångrar mig aldrig.

Nordkorea

Okej. När ska vi seriöst börja oroa oss för atombombssituationen? Det verkar som att vi definitivt kan vara mer oroliga än vi är, under omständigheterna. Varje dag kavlas fler vaga nyheter ut, men det är aldrig något som känns alarmerande. Jag menar inget med det. Jag antar att mänskligheten kanske har gjort sitt vid det här laget. Vi är färdiga, kanske. Vi försökte verkligen men det verkar som att efter tusentals år av långsam social och vetenskaplig utveckling är höjden av västerländsk civilisation bara att välja en dokusåpastjärna till ledare för den fria världen. Vi måste alla lida för det. Det här är straffet och det är okej.

Ändå, innan jag stänger ögonen för att sova i kväll oroar jag mig lite för Nordkorea-grejen. Den tar inte upp lika mycket ångestutrymme som Snapchat, men den är där.

Kan en fidget spinner hjälpa?

Den här är svår. Kärnvapenkrig är illa och det är inte som att alla på FN bara kan plocka upp ett stycke distraherande plast och glömma allt det där. Jag jobbar däremot inte på FN, så jag antar att jag kan göra det. Det tar några snurr, men en fidget spinner kan definitivt, om ändå endast tillfälligt, få tankarna på annat än de skrämmande apokalyptiska utsikterna. För bäst resultat rekommenderar jag att snurra med en hand, scrolla igenom Instagram med den andra och tugga tuggummi samtidigt. Kim Jong Vem?

Pengar

Jag hade kunnat ha det mycket värre ekonomiskt. Men det skulle också kunna vara mycket bättre. Å ena sidan har jag ett jobb i medieindustrin. Å andra sidan har jag gått på universitetet. Å ena sidan har jag 40 000 dollar [drygt 250 000 kronor] i studielån. Å andra sidan hyr jag bara ett lätt nedgånget innerstadshus med några vänner som jag tycker om att bo med. Å ena sidan kommer jag rimligtvis att bo med dem de närmaste 30 åren, för Australien är ett land där ett genomsnittligt hus i förorten kostar, bokstavligen, en miljon dollar [knappt 6,5 miljoner kronor]. Jag oroar mig mycket för pengar – det är nog något jag borde prata med en terapeut om, men jag har inte råd att gå till en.

Kan en fidget spinner hjälpa?

Inte direkt!

Katherine Gillespie finns på Twitter

Tagged:
Memes
Trump
Millennials
Australien
monogami
underhållning
leksaker
distraktioner