Quantcast
VICE FESTIVALGUIDE

Hur det är att vara kvinna inom metalscenen efter #metoo och #killtheking

Vi pratade med kvinnor på Sweden Rock om hur det är att vistas på Sveriges mest mansdominerade festival.

Benjamin Wirström

Benjamin Wirström

Alla foton av skribenten

"This song is dedicated to the cunts in #killtheking".

Det var i januari i år som KK Warslut från Destroyer 666 stod på Södra Teatern i Stockholm och basunerade ut sitt hat mot #metoo och metalscenens eget upprop #killtheking. "Some women in this country have a problem with us. I know what they need. Hard dick! Fuck these political cunt suckers", ska han ha sagt under en konsert, rapporterade StockholmDirekt.

Uppropet #killtheking handlar precis som andra liknande upprop om att belysa omvärlden om den sexism och mansdominans som präglar scenen. Uppenbarligen tar inte alla män emot det väl.

Den här sommaren får vi ta del av historiens första festivalsäsong post-metoo, som nu officiellt är igång efter att Brännbollsyran och Summerburst Göteborg gått av stapeln, och nu även Sweden Rock som avslutades i söndags.

Hur är då egentligen klimatet på festivaler i år? I Sverige – ett land där sexuella övergrepp på festivaler varit ett så stort problem att Bråvalla ställdes in, och festivalen Statement där endast ickemän är välkomna har kommit till.

Jag träffade Sofia Bergström, 26, efter bandet Nekrokrafts spelning på Sweden Rock. Sofia är hårdrocksskribent på Aftonbladet och skrev en uppmärksammad krönika i slutet på förra året som publicerades kort efter uppropet, med titeln “Nu har jag fan fått nog”. Ett kärnfullt utdrag ur krönikan lyder:

Jag är less på att över 90 procent av de bokade akterna till Sweden Rock Festival i huvudsak består av män, vilket gör festivalen till den mest mansdominerade i landet (källa: Jämställd Festival). Att gestaltningar av brutala våldtäkter, våld mot kvinnor och mäns sexuella överlägsenhet har normaliserats inom vissa kretsar av extrem dödsmetall och grind. Att nästan bara kvinnliga musiker får frågor om hur de klarar att ta hand om familjen när de är på turné.

I år var hennes tionde år på Sweden Rock. Och hon har märkt skillnad.

"Bekanta i min omgivning inom hårdrocksscenen har hört av sig och sagt att de börjat reflektera över sitt eget beteende. De insåg inte att de var så här illa. Att de hoppas att scenen kommer förändras och att jag har deras stöd", säger Sofia och fortsätter:

"Samtidigt har jag fått utstå väldigt mycket näthat och arga mail efter att jag publicerade min krönika om sexismen inom hårdrocken. Det har nästan gjort vissa personer inom hårdrocken ännu mer aggressiva och motstridiga till att ta till sig budskapet”.

På festivalen träffade jag Sara, 30, som egentligen heter något annat. Sara är själv aktiv inom #killtheking och gick med på att prata med mig mot ett löfte om att få förbli anonym. Även hon får stå ut med näthat om hon är öppen med sitt stöd för rörelsen.

“På grund av näthatet har jag hållit en någorlunda låg profil”, berättar Sara. “Och det är jättesynd, för det är egentligen att låta dem tysta en. Men samtidigt orkar jag inte riktigt med en storm av näthat – och det skulle komma.”

När jag frågar Sara varför hon tror att hårdrockssnubbar blir så förbannade svarar hon att det finns en uppfattning att om kvinnors status höjs skulle det innebära att männens sänks. “Vilket inte är fallet”, säger Sara. “Vi vill bara att alla ska vara på samma nivå, ha kul tillsammans och kunna träffas och lyssna på hårdrock och metal – det är det som är hela grejen. Det behöver inte vara så komplicerat. Det finns säkert de som känner att de riskerar att få indragna privilegier. Men det är inte heller det som är tanken.”

Inom en sluten grupp på internet har Sara tillsammans med andra kvinnor och hårdrocksfans som inte identifierar sig som män hittat ett “safe space”, där de kunnat dela med sig av information och erfarenheter av sexism och trakasserier. #Killtheking har haft en terapeutisk funktion, berättar Sara.

Vad gäller stämningen på festivalen säger både Sofia och Sara att de inte märkt av någon stor förändring jämfört med tidigare år. Festivalen har känns lika trygg och familjevänlig som den alltid gjort. En sak har Sofia dock märkt: “Manliga vakter vid entrén frågar innan om det är okej att de visiterar en, vilket jag inte har varit med om tidigare år.”

Antalet sexualbrott som anmäls på Sweden Rock har varit relativt lågt jämfört med på andra stora svenska festivaler. 2017 anmäldes en våldtäkt och fem sexuella ofredanden, jämfört med Bråvallafestivalen där det samma år gjordes fyra anmälningar om våldtäkt och 23 anmälningar om sexuella ofredanden. Det går såklart inte att avgöra om det är färre som anmäler på Sweden Rock, eller om det begås färre övergrepp.

“Generellt sett har jag alltid känt mig väldigt trygg på Sweden Rock”, berättar Sofia. “De första åren då jag var tonåring var jag med om att många främmande män klämde mig på rumpan och att en del musiker uppförde sig olämpligt på VIP-området eller backstage. Men det har blivit bättre för varje år. Ibland har jag känt mig osäker om jag gått själv utanför festivalområdet när det varit mörkt och stött på en grupp män. Men det har inget med festivalen att göra, utan är en känsla som bara finns inom en.”

2017 var 92 procent av akterna mansdominerade, enligt Jämställd Festival. Och med några undantag var även majoriteten det i år. Sofia menar att mansdominansen är ett problem på scenen överlag snarare än specifikt för festivalen.

“Det är absolut inget unikt för Sweden Rock [som hårdrocksfestival] att det är rätt så få kvinnor på scenen och i publikhavet. Det ett symptom inom scenen i stort och så som scenen har varit sedan slutet av 60-talet, när de första stegen till hårdrock togs", säger Sofia.

Studiefrämjandet däremot som har en egen scen på festivalen har satt som mål att hälften av banden ska vara kvinnodominerade eller frontas av en kvinna, berättar Sofia. "Och i år tycker jag det är väldigt positivt att Sweden Rock för första året anordnar kollo för tjejer mellan 13-17. Jag tror det var runt 20 tjejer, eller personer som inte identifierar sig som man, som har fått bli inspirerade att starta band och spela musik. Jag upplever att ledningen ändå är medvetna om mansdominansen. Och det känns som att det förs diskussioner och att vi är på väg någonstans.”

Enligt Sweden Rock själva är säkerheten högst upp på agendan. “För varje år försöker vi förbättra vår festival med just säkerhet i åtanke, och även i år gjorde vi ett antal ytterligare åtgärder. En av dem var till exempel att vi försåg området med avsevärt mycket mer belysning, något som vi vet främjar säkerheten för både kvinnor och män", svarar Sofia Lindqvist Lacinai, pressansvarig på festivalen i ett mail.

Varför har Sweden Rock bokat så få kvinnliga akter?

“När det gäller banden som spelar hos oss så är den befintliga hårdrocksscenen tyvärr väldigt mansdominerad. När vår bokningsgrupp bokar band, så utgår de inte ifrån kön utan utifrån vilka band som passar vår genre och inriktning, vilka som håller måttet, vilka som är tillgängliga och ute på turné just när vår festival går av stapeln och hur det ser ut budgetmässigt. Mycket att ta hänsyn till med andra ord. Och när all hänsyn är tagen så finns det tyvärr inte så väldigt många befintliga kvinnliga hårdrocksband att välja på", svarar Sofia Lindqvist Lacinai på Sweden Rock.

Läs hela VICE Festivalguide här.

Benjamin Wirström finns på Twitter