Bakom kulisserna på ett rave

Vi gav ett gäng engångskameror till Simon och Linus som arrangerar undergroundklubbar i Stockholm. Tanken var att de skulle fota en kväll från sina liv, men eftersom de inte går och lägger sig när kväll blir natt blev deras kväll ett helt dygn som i sin tur blev två, kanske fler. De gjorde allt från att sälja julgranar, gå på förfest och tvätta balkongen. Och så styrde de upp ett rave, vilket är något de gör mer eller mindre på heltid.

VICE: Vad hände under ert dygn, vad gjorde ni?
Simon: Det var ett långt dygn. Vi levererade julgranar. Vi gjorde ett klassiskt bargig på Morfar Ginko. Vi tog också en liten runda på Biljardhallen, där vi var en timme eller två innan vi gick på en efterfest. Och så hade vi fest.

Var hade ni fest någonstans?
Simon: I en förort norr om Stockholm. Men vi hade inte fest förrän 24 timmar efter att vi började fota. Just den här eftermiddagen gjorde vi massor av grejer.
Linus: Först åkte vi och hämtade ljud och ljus från ett par ställen. På det ena stället, Eventopia, hade vi en form av uppstartsmöte innan vi satte igång. Vi var ett gäng på fem, sex personer. Vi plockade det sista vi behövde, typ ljus och spelare, och så åkte vi vidare.

Simon: Vi passade även på att leverera en julgran. Sen åkte vi på ytterligare en förfest i en lokal i Årstaberg. Vi tog lite bilder därifrån. Och på eftermiddagen var en graffare hos oss också och bestämde sig för att köra en utsida på vår balkong.

Och när kom ni till er lokal där ni hade fest?
Linus: Vi var där två vändor. Men vid nio på kvällen kom det igång. Vi kom dit andra svängen tjugo i tolv, tjugo minuter innan festen började.
Simon: Då var det 30-40 pers som sprang runt i alla olika riktningar och drog sladdar och tejpade saker och kollade att allting fungerade. Sen började festen. Då mullrade det in 1000 pers. Vi gjorde ett bejublat set. Vi spelade ganska tidigt den kvällen, mellan ett och tre. Nima Khak, UBX127 och Noah Gibson spelade också.

Hur kommer det sig att ni började göra fester?
Simon: Jag och Linus var lite nyförälskade i varandra och skulle träffas upp en midsommar. Linus fick skjuts av en tjej som råkade krascha sin bil när de åkte mot mig. Bilen gick sönder. Då lovade jag och [vår kompis] Damien Eie och Linus den här tjejen att vi skulle göra ett open air tillsammans och samla ihop pengar för att betala hennes mamma för bilen. Och sen gjorde vi det och det blev succé. Då började vi göra det här mer och mer.

Vilket år var det här?
Simon: 2015. Vi har känt varandra kort men ganska intensivt.
Linus: Open airet blev succé! Det kom 1400 pers. Sen bokade vi Tinman utan att ha en plats att ha fest på. Men eftersom vi hade gjort det här open airet med Eie och det hade gått fett bra sa han: "Okej, vi kör Tinman på Slakthuset." Sen har det blivit nästan varje helg sen dess.
Simon: Vi träffade [Docklandsgrundaren] Anders Varveus i samma veva. Hans rejvlåga hade precis tänts igen och han var intresserad av att göra nånting. Då slogs många generationer och idéer ihop.

Vilka typer av människor hänger mest på festerna?
Simon: Alla möjliga, verkligen.
Linus: Jag tror det är folk som söker sig bortom traditionella klubbar. Det är det som är så spännande. Folk kommer så jävla bra överens. Det kan låta klyschigt, men det spelar ingen roll vilken samhällsklass, utbildning eller sexuell läggning man har. Det är verkligen gangsters med skottsäkra västar som sitter i djupa samtal med nån professor eller universitetslärare.
Simon: Och furries tillsammans med en riksdagsledamot. Det de har gemensamt är att de vill hitta ett eget space, där man kanske går ur sin traditionella roll.

Hur känns det för er att "alltid" vara en del av den här scenen?
Simon: Man väljer ju själv vad man vill. Det finns ju många andra, hundratals andra som också alltid är där. De flesta är ju stammisar. Jag har inte en större del i det här än nån annan.
Linus: Alla har ju sitt eget universum som man deltar i. Och det får man ju tweaka som man vill efter hur man vill ha det.
Simon: Det finns väldigt få sociala mötesplatser i Sverige 2017. Speciellt för människor som vill träffas oberoende av sin ålder, samhällsklass eller bakgrund. Och att få vara en del av nåt som kan erbjuda det ser jag inte som nåt annat än ren och skär lyx.

Hur vanligt är det att polisen kommer?
Simon: Jag skulle säga att polisen kommer och tar tempen. Historiskt sett har den här scenen varit väldigt motarbetad av myndigheter. Nuförtiden är det som att nåt håller på att lösas upp. Det finns ju yttre faktorer som kan vara lite jobbiga på våra fester, precis som på alla andra ställen. Ibland är det bråk – eller det är väldigt, väldigt sällan bråk. När vi har haft med polisen att göra under den senaste tiden har det varit i form av ett stort stöd.
Linus: Vi har aldrig behövt avbryta en fest. Trots att vi har gjort många utan tillstånd från polisen. De brukar inte ens gå runt och lysa folk i ögonen som de gör på vanliga klubbar. Polisen är faktiskt jävligt cool med oss.

Hur skulle drömfesten se ut?
Linus: Jag känner ofta att man gör en drömfest. När det är bra med folk och bra vibb kan jag känna wow, mer kan man inte önska sig av en fest! Men som med allt siktar man ju alltid högre. Det som kanske var enormt förut känns normalt och litet nu, då tar man nästa steg.

Tror ni att man kan uppnå samma grej med en "vanlig" klubb?
Linus: Nej. Tänker man på traditionella fester med fokus på alkoholförsäljning och öppet till fem och hela den grejen, då skulle det vara som att ta fem steg bakåt. Allt det som vi tycker är kul att uttrycka med de här festerna är det som gör de så himla bra: så mycket frihet som möjligt, så lite regler som möjligt. Att göra nåt annat än det skulle verkligen vara att gå baklänges.

Allt med en vanlig klubb mäts i ekonomi hela tiden. Det vi gör är inte vinstdrivande. Finns det 4000 kronor över kan vi ta in en konstnär som kanske inte ställt ut tidigare, men som lägger ner hela sin själ på att göra videoinstallationer, till exempel.

Har ni några tips till andra som också vill göra fester?
Simon: Bara att göra det! Misstag lär man sig av. Det är bara att köra på. Involvera alla, det finns massor av människor som vill göra fest.
Linus: Precis. Man måste lära sig av sina misstag. Se till att få in tillräckligt med folk i lokalen bara så är det lugnt.

Om man vill komma på era fester, hur gör man då?
Simon: Man ansöker om medlemskap, precis som alla andra.
Linus: Vi sprider information om våra fester via våra privata Facebooksidor, men man kan också vara medlem.
Simon: Våra medlemmar har fritt fram att sprida budskapet vidare. Det finns rätt många medlemmar där ute. Annars är det oftast digitalt, då får man mejlutskick om var festen är.

Scrolla ner för fler bilder: