För att lindra min depression efter det amerikanska presidentvalet har jag försökt hitta saker att trösta mig med, som att beställa hem sjuka mängder take-away en kväll och sträcktitta på alla sju säsonger av Gilmore Girls för att mentalt vara redo seriens senaste säsong: A Year in the Life, som Netflix har producerat. Men efter att ha sett igenom kultserien som jag brukade älska som tonåring har jag insett en väsentlig sak om Rory Gilmore, som är den yngre av de två huvudkaraktärerna och dotter till Lorelai: shit vad hon suger.
Jag vet att det är en jobbig insikt. Det gör ont. Jag tvingades acceptera det då det blev allt tydligare ju längre serien fortskred. Det var lätt att se upp till Alexis Bledels karaktär i början av 2000-talet för oss som också var bokslukare, älskade pizza och drack oroväckande mängder kaffe; det var en era innan dessa var karaktärsdrag som du i dag skulle skriva in på din Twitter- eller Tinderprofil. Att följa Rorys resa från Stars Hollow och hennes försök att nå sina drömmar på Yale var inspirerande. Men när man faktiskt vaknar upp från den här nostalgiska feberfrossan med alla dess pinsamma listartiklar som höjer henne till skyarna inser man att Rory är hemsk. Anledningarna är otaliga men här är ett urval:
Videos by VICE
Hon är dryg som fan mot Lorelai
Vi vet alla att Lorelai (Lauren Graham) inte är vilken morsa som helst – hon är en cool morsa. Men gränsen mellan att vara förälder och kompis är ofta suddig, vilket Rory utnyttjar: “Respektera min mammas åsikter? Varför skulle jag göra det?“ tänker Rory och bjuder in sina morföräldrar till Lorelais skolavslutning och går till Anna Nardinis butik trots att hon blivit ombedd att inte göra det. Som grädde på moset är hon självisk och en hycklare. Hon får vredesutbrott när hennes mamma inte följer hennes dejtingråd – kommer du ihåg när hon sa åt Lorelai att ta det lugnt med Christopher (David Sutcliffe) i sjunde säsongen och sen blev sur när de gifte sig i Paris? – men stänger själv ute Lorelai så fort hon ifrågasätter Rorys alla tvivelaktiga beslut hon tar i sitt eget kärleksliv.
Rory säger att hon är en bokälskare, men av någon konstig anledning väljer hon bara att läsa värdelösa böcker
Ayn Rand? Da Vinci-koden? George W. Bushism: The Slate Book of the Accidental Wit and Wisdom of our 43rd President?? För någon som säger sig vara en sån boknörd är hennes smak… intressant. Man skulle kunna tycka att hon borde utforska litteraturens värld utöver de böcker som var med på läslistan på gymnasiet eller som bara innehåller en gammal presidents torra funderingar.
Hon har inte bara dålig boksmak, utan också milt sagt medioker killsmak
Grejen med Jess (Milo Ventimiglia) kan jag ändå förstå. Men Dean (Jared Padalecki)? Logan Huntzberger (Matt Czuchry)?? Hennes första misstag var att dejta en kille vars efternamn låter som ett alldeles för dyrt ketchupmärke (givetvis helt fritt från färgämnen, socker och paraben). Hennes andra misstag var att ligga med en gift man (se nedan) och att hon fortsätter dra ut på förhållanden med opålitliga killar som gång på gång sårar henne.
Hon blev arg på sin morfar för att han ordnade så hon kunde ha ett möte med intagningskansliet på Yale när hon hade inte på sig rätt outfit
Jag förstår att man vill känna sig förberedd inför ett viktigt möte, men kan du inte bara hålla käften och vara glad för att din morfar ansträngde sig och drog i trådar för att hjälpa dig? Jag kände verkligen att jag kunde relatera till Rory och Lorelai när de stormade ut från universitetsområdet då de bara inte “kunde fatta” att Richard hade mage att göra en så fruktansvärd sak som att försöka hjälpa henne komma in på en av landets bästa skolor.
Hon åkte hela vägen tillbaka till Stars Hollow för att ligga med sitt gifta ex
På riktigt? Hon kunde hitta någon alls på universitetet? Hon var tvungen att nöja sig med att förlora sin oskuld till Dean, sitt gifta ex från gymnasiet med ful frisyr? Efteråt satte hon på “The Candy Man Can” från Willy Wonka och chokladfabriken, för vad är sexigare efter man legat än att ligga och mysa till ljudet av en obehaglig man som sjunger om godis och dansar runt med barn?
Dessutom, en rik Yale-student som ligger med en gift småstadskille och förstör hans liv i processen är kanske en lämplig hjältinna i en Ayn Rand-roman, men ett märkligt val i en feelgood-serie.
Hon snodde en lyxbåt och hoppade av skolan bara för hennes killes pappa sa till henne att hon sög som journalist
Att få höra att man suger på ens drömjobb skulle göra vem som helst rätt så besviken, absolut, men helt ärligt hade Mitchum (Gregg Henry) rätt. Medan alla hennes vänner slet ihjäl sig för att få praktikplatser till sommaren kilade Rory iväg till Europa med sin mormor. När hon till slut fick en praktikplats (vilket bara var tack vare hennes kille) var det enda hon gjorde där att kyssa röv och leka överlägsen mot resten av personalen, i stället för att faktiskt jobba och hitta originella storys att skriva om.
Hon är som ett läroboksexempel om vitt privilegium
En av Rorys mest frustrerande karaktärsdrag är hennes oförmåga att inse hur otroligt privilegierad hon är. Både hon och Lorelai gillar att känna att de är närmare arbetarklassen i och med att Lorelai ansträngt sig för att distansera sig från Richard och Emilys pengar genom åren. De har däremot inga problem alls med att ta pengar från mamsen och pappsen när de anser att det behövs, som när de behöver betala skolavgifter, köpa en ny bil, åka och resa i Europa och så vidare.
När vi sist tog farväl av Rory höll hon på att påbörja en artikelserie om Barack Obamas dåvarande presidentkampanj, men bara efter att hon var tvungen att besviket berätta för sina morföräldrar att hon inte kunde tacka ja till deras erbjudande om en gratis lägenhet i New York, eftersom hon inte gick vidare för tjänsten på the New York Times. Både hon och resten av familjen Gilmore var så förblindade av tanken att “allt löser ju sig jämt för oss” att de inte ens övervägde möjligheten att Rory kanske inte skulle få det prestigefyllda jobbet; de bara antog att hon skulle få det eftersom “hon är ju Rory.”
Visar det sig Mitchums föraning om att Rory “inte har vad som krävs” för att bli en framstående journalist visa sig vara sann? Kommer Rory ha jobbat hårt för att klara sig på journalistyrkets traditionellt låga lön eller kommer hon ha förlitat sig på sina morföräldrars pengar för att klara sig genom åren? Vid seriens sjunde säsongsavslutning sa Rory nej till Logans frieri med anledningen att hon ville vara självständig, det känns dock osannolikt att hon skulle överge de privilegier hon haft tack vare Lorelais föräldrar och sin stenrika pappa. Jag antar att A Year in the Life har svaret på alla dessa rafflande frågor.
Det är som Logan påminner Rory om i sjunde säsongen: “Vakna Rory, vare sig du gillar det eller inte är du en av oss. Du gick på privatskola. Du gick på Yale. Dina morföräldrar bygger en hel jäkla astronomibyggnad namngiven efter dig.” Den privilegierade livsstil som Rory är så obekväm att identifiera sig med är just det som gjort henne till den hon är. Hon är en hycklande, otacksam, bortskämd, medioker journalist med skitdålig killsmak och ännu sämre boksmak.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på engelska i november 2016.
Koty Neelis finns på Twitter.
