Enligt en varning från polisen finns det för närvarande falska bensodiazepiner – benso – i omlopp i Sverige som i själva verket innehåller den heroinliknande substansen fentanyl. Bara 2017 orsakade syntetiska opioider i olika former totalt 97 dödsfall i Sverige, vilket nästan är fyra gånger så många som avled på grund av drogen 2014.
Polisen skriver att “ett tiotal” beslag har gjorts i Stockholm och Malmö av tabletter som i utseendet liknar Xanax eller Oxycontin, men som efter de undersökts visat sig innehålla cyklopentylfentanyl eller cyklopropylfentanyl – vilka båda är olika fentanylsubstanser.
Videos by VICE
“Cyklopropylfentanyl är en av de farligaste fentanylsubstanser som finns. Bara under andra halvåret 2017 orsakade den över 60 dödsfall i Sverige,” säger Stewe Alm vid nationella operativa avdelningens underrättelseenhet.
Xanax är en ångestdämpade benso som innehåller den aktiva substansen alprazolam, medan Oxycontin är en kraftigt smärtstillande opioid med den aktiva substansen oxikodonhydroklorid. Och även om båda dessa kan vara farliga i sig, löper man nu alltså ännu större risk om man köper dem på icke-laglig väg, eftersom man inte nödvändigtvis får det man betalar för.
VIDEO: VICE dokumentär om fentanyl
Majoriteten av polisbeslagen har gjorts i Stockholm, vilket skulle kunna tala för att dessa fejkade tabletter har sitt ursprung i huvudstaden, men det är i nuläget endast spekulationer. Ofta säljs benso och liknande läkemedel via internet, och att det nu även är allt vanligare att det säljs på gatan är “anmärkningsvärt”, säger Alm.
“Det här är ett nytt fenomen,” säger Alm. “Att den här typen av preparat förekommer i gatuhandel är väldigt allvarligt. Det är illa nog att det sker över internet. Men många gånger så vet man vad man beställer på nätet. I gatuhandeln exponeras en helt annan grupp.”
Om man köpt vad som åtminstone ser ut som Xanax eller Oxycontin finns det i nuläget inget lagligt sätt i Sverige att ta reda på om det man köpt faktiskt innehåller Fentanyl eller inte. I Nederländerna, å andra sidan, finns det specifika platser dit vem som helst kan gå för att ta reda på om en drog man köpt innehåller någon oönskad substans.
Nyligen på Brown University i USA har en grupp forskare börjat rekommendera hälsomyndigheter att erbjuda billiga testkit för att brukare ska kunna undersöka om en substans innehåller fentanyl – något som man inte behöver vara en expert för att förstå att det potentiellt kan leda till att människors liv räddas. Samtidigt fortsätter naloxon – läkemedlet som kan rädda folk som överdoserat på opioider, inte minst fentanyl – vara svårt att få tag på i Sverige.
Tills mer konkreta skademinimerande åtgärder vidtas för att kunna rädda liv är det åtminstone viktigt att veta vad drogerna man köper eventuellt kan innehålla för substanser.