Festivaler är helvetet på jorden om du har bacillskräck

Det är lördag kväll, festivalen är i full rullning – och jag borde egentligen vara utom mig av lycka. Nån skickar runt en påse MDMA, och medan jag observerar hur andra suget doppar fingrarna i påsen som om ingenting, är det enda jag kan se just fingrarna som stoppas ner. Festivalfingrar – de absolut vidrigaste fingrarna i världen. Omedelbart ser jag stinkande bajamajor utan toapapper framför mig. Jag är alltför medveten om att händerna runt omkring mig inte har blivit tvättade på en dag eller två eller tre. Jag inser att jag hellre dör än att stoppa ner fingret i påsen.

Jag ogillar smuts och jag gillar hygien. En normal person ser festivaler som en chans att glömma livets slit och förpliktelser. För mig är det ett helvete. Oavsett hur underbart umgänget är – jag älskar ju mina vänner – är det ett faktum att jag respekterar dem avsevärt mindre efter tre dagar på en camping. Vissa av dem verkar inte tycka att duscha är viktigt. De har dessutom haft samma sovsäck i åratal. Jag misstänker att enda gången de sovsäckarna sett några droppar vatten var när de som sov i dem var för fulla för att märka att de legat medvetslösa i regnet i fyra timmar.

Åtminstone när det gäller vänner orkar man väl framkalla nog med empati för att förlåta dessa styggelser, men vid varje festival deltar även tusentals andra, lika vidriga personer. Tillsammans går de ihop, som i maskopi, för att bilda en enda gigantisk smitthärd. På festival är varenda kvadratcentimeter befläckad. Typ som bordet du äter din burgare över som blev nerspytt igår av en överambitiös langosätare. Själva maten blev tillredd av någon som just nyst hela sin drogframkallade förkylning rätt in i händerna. Vid spelningar skulle det såklart inte falla dig in att ens komma nära en scen. Personerna närmast scenen är med största sannolikhet de smutsigaste personerna på hela festivalen. Inte ens en dusch skulle hjälpa. Den feta, håriga metalkillen som efter tre dagar ändå bestämde sig för att duscha trots allt, valde nämligen att lämna efter sig, inte bara sin smuts och uttorkade könshår, utan även sitt piss.

Och ja – det är verkligen synd att hygienbristerna ger mig sådan aversion mot festivaler, för jag vet att en lördagkväll på festival kan bli den bästa på hela året. Sporrad av den vetskapen har jag under de senaste åren tvingat mig igenom en rad skräckinjagande festivalbesök. Och jag tror att jag har plockat upp några tricks längs vägen.

Allt börjar naturligtvis med rätt förberedelser. Våtservetter, handsprit, ett stash med droger för strikt personligt bruk, och det kanske viktigaste av allt: en plats dit du kan fly när bakterieangreppen blir övermäktiga. I fjol, precis innan jag skulle på Lowlands i Nederländerna, bokade jag en bungalow. Vänner och kollegor var chockade – enligt de flesta var det omöjligt att hitta en bungalow på krypavstånd från området två veckor innan festivalen. Stolt berättade jag för alla att jag lyckats boka en bungalow och att en bungalow var ett krav för en lyckad festival. I slutändan var jag generös nog att även låta två kollegor flytta in. Jag kände hur jag klättrade i hierarkin. Två dagar före Lowlands ringde bungalow-ägaren och frågade om jag också ville hyra cyklar nästa vecka. Långsamt gick det fruktansvärda upp för mig: jag hade bokat min bungalow en vecka för sent.

Jag kan fortfarande vakna kallsvettig mitt i natten till minnet av stunden då jag insåg att min sociala status var från och med nu för evigt skadad, utan att jag också skulle behöva spendera tre dagar på Lowlands camping. Lärdomen: boka bungalow, hotell eller något annat liknande i god tid, så att du har möjlighet till självstyre över din hygien.

Om du är som jag, snälla åk inte till Roskilde. Det som pågår där går bortom fullständigt vansinne.

Det är i princip alltid att föredra att äta utanför festivalområdet än att förlita sig på de sorgliga festivalarbetare som kontaminerar din mat med sina smutsiga upptåg. Det mest förnuftiga sättet att matmässigt överleva festivaler är därför att leva på Soylent, Huel, eller någon annan liknande fantasilös gegga som ger dig all näring du behöver. Kosta vad det kosta vill att slippa vara i händerna på den där svettiga killen som precis hanterade pengar (det finns inget smutsigare än pengar!) som omedelbart efteråt slänger på ett par tomater på din pizza. Om du ändå inte kan motstå frestelsen och bestämmer dig för att inta fast föda, var bestämd. Hitta ett ställe som uppfyller vissa grundläggande krav. Friterad mat är ett klokt, bakteriedödande val. Kräv att den svettige kocken sätter på sig handskar innan han rör vid din mat. Tvätta noggrant dina egna händer innan du äter – självklart inte på en festivaltoalett utan med din egen handsprit.

Det här borde vara självklart, såvida din partner inte är beredd att följa med dig till din bungalow/hotellrum för en rejäl tvagning först. Någon vars munhygien de senaste tre dygnen uteslutande bestått av att skölja gommen med vodka går naturligtvis också bort. Ha lite självrespekt. Förutom sex bör all annan form av fysisk kontakt också undvikas. Som handskakningar. Händer är fruktansvärt smutsiga. Lyckligtvis vore det ett jättekonstigt beteende att skaka hand med folk på festival – det kan du spara till när du träffar dina svärföräldrar eller första jobbdagen på försäkringsbolaget. Så det är inte så jobbigt.

I slutändan handlar allt på festivaler om självdisciplin. Du vet att du kommer att skita mer och mer i ovan nämnda trick ju mer påverkad du är. Bestäm dig på förhand för var du drar dina gränser och håll dig till dem. Ett bra sätt att framhärda i det här avseendet är att bli ihop med en lugn, balanserad partner som inte är för förtjust i extremer. En rekommendation som absolut gäller för mer än att undvika festivalsmuts – men på festivaler behöver du kunna lita på någon som kommer att säga: “Casper, om du fortsätter såhär är det inte långt kvar tills du använder bajamajan.”

Du skulle såklart kunna proppa en ryggsäck full med alla dina festivalförnödenheter och ta tåget hem (var förresten medveten om att tåg är otrolig smutsiga), men det är mycket smidigare att ha en vän som kan packa bilen full med hygienartiklar på utresan, och som kan lämna dig vid dörren på vägen hem. Efter det kan du dyka ner i ett väldoftande bad och frossa i frukt.

Om din festival har ett litteraturprogram kan jag inte nog rekommendera ett besök. Bänkarna – och marken – kommer oftast att vara orörda, eller i alla fall mindre vidriga än resten av festivalområdet. Dessutom kan du, medan du lyssnar på en författare klädd i nystruken blus, för ett ögonblick glömma hur lång tid som gått sedan du tvättade dig sist, och alla vars fingrar har rört din falafel i pitabröd. De sköna konsterna kan lindra de värsta av lidanden.

Läs hela VICE Festivalguide här.