studentliv

Rikemansbarn berättar om hur det känns att deras föräldrar betalar för dem

Vi pratade med studenter om att acceptera vad de har, även när det uppfattas som lite drygt.
21.9.17

Den här artikeln publicerades ursprungligen på VICE Kanada.

Pluggar man i Kanada är man, precis som i Sverige, oftast tvungen att låna pengar åtminstone en gång under sin studietid – en ekonomisk stress som kan vara smärtsam att prata om och svår att betala tillbaka. Sen finns det andra som försöker bli självständiga i världen medan de fortfarande har sina föräldrar bakom sig som alltid betalar notan, vilket antagligen också kan vara jobbigt på sitt sätt.

Annons

Vi pratade med några studenter som har sina föräldrar som inkomstkälla, om hur emotionellt komplext det kan vara att be om hjälp, värdet i att jobba hårt och om de förstår hur jävla privilegierade de faktiskt är.

Alla foton av skribenten.

Sydney Marshall, 20

Studerar konsthistoria på University of British Columbia

VICE: Kan du berätta om när du senast frågade dina föräldrar om pengar?
Sydney Marshall: Jag tror det var får ett par månader sen när de var bortresta, så det var lätt eftersom mina föräldrar var i Kalifornien tillsammans med mina morföräldrar och saknade mig. Så jag ba: "Hej, jag har 30 kronor kvar på kontot."

Kommer du ihåg vad du använde pengarna till?
Till att leva, typ. Just nu pluggar jag heltid och det enda jag jobb med är att vara modell, vilket betalar väldigt bra. Men det är väldigt oregelbundet så jag jobbade inte så mycket just då [när jag frågade om pengar].

Tror du att du kommer fortsätta be dina föräldrar om pengar när du väl tagit examen?
Fan heller! Jag vet inte, mina föräldrar har uppfostrat mig med vetskapen att de har mycket pengar sparade till när jag skulle börja plugga. De har alltid varit tydliga med att de hellre vill att jag läser många kurser och verkligen är dedikerad, att jag gör något på hög nivå som jag älskar, i stället för att jobba mig upp. Vilket jag tycker är lite synd för min arbetsmoral är inte så bra, men det ger mig mycket utrymme att göra saker jag är passionerad för och jag har på så vis mer möjligheter.

Annons

Så du guilt trippar inte dina föräldrar eller manipulerar dem för mycket?
Gud nej, mina föräldrar är alldeles för snälla mot mig. Jag är den som är hård mot mig själv.

Lorenzo Ignacio, 18

Studerar industriell design på OCAD University

VICE: När frågade du dina föräldrar om pengar sist? Om det ens händer.
Loreno Ignacio: Mina föräldrar betalar för skolan, och just nu betalar de även min hyra. Jag betalar för mat och tvätt och sånt. Jag har nog inte bett mina föräldrar om pengar under de senaste tre åren. Jag har jobbat och det har alltid känts rätt konstigt för mig att be mina föräldrar om pengar. De erbjuder mig pengar ganska ofta när jag ska gå ut. De gör det egentligen bara om det är nödvändigt när de känner att jag borde ta en taxi eller så.

Vad har du för typ av jobb?
Jag jobbade på en arena i tre år som kock och förra året jobbade jag på en glassbar.

Tror du att du inte kommer behöva be dina föräldrar om pengar när du väl har din examen?
Jag vet inte. Det finns den där tron att konststudenter går ut skolan och typ tynar bort i en avgrund av fattigdom. Men jag tycker att mina föräldrar uppfostrade mig ganska bra om hur man tar hand om pengar, hur man ska jobba för pengar och hur man sparar. Så jag vet inte, vi får se. Jag tror att kommer jag klara mig rätt bra på egen hand om jag fortsätter jobba på sidan av skolan och på somrarna.

Tycker du att det är tabubelagt att erkänna att ens föräldrar hjälper till?
Ja, det tror jag, men jag tänker att det också lärs ut av föräldrarna, åtminstone i mitt fall. Jag upplever verkligen det, att mina föräldrar ba: "Säg inte till dina vänner att vi betalar din hyra," eller "Säg inte till dina vänner att vi betalar för din skolavgift. Säg att du tog mycket i studielån."

Annons

På riktigt? Varför?
De vill uppehålla en idé om att jag är självständig, även fast jag kanske inte är det.

Tror du att det beror på att de hade det tuffare när de växte upp?
Nej, eller faktiskt så föddes jag i Filippinerna men jag flyttade till Kanada kort därefter. Men mina föräldrar föddes och växte upp i Filippinerna och de hade det mycket svårare. Särskilt min pappa, han var nära fattigdomsgränsen. Så ja, jag antar att på grund av att jag lever ett privilegierat liv vill de inte att jag hakar upp mig för mycket på det.

För att de inte hade det så?
Exakt. Men jag tycker att det är väldigt viktigt att vara ärlig mot sig själv med vad man har. Ibland måste man låta sig själv få hjälp, även om det sker bakom stängda dörrar.

Hannah Murray, 18

Studerar konst på McGill University

VICE: Kommer du fortsätta med konst nästa år?
Hannah Murray: På min skola har man inget huvudämne under sitt första år så jag läser bara konst. Jag tror jag kommer fortsätta med statsvetenskap men jag är inte helt säker. Jag vet bara att mitt mål är att studera juridik i framtiden.

Okej, det är rätt tufft.
Ja, det är bara en preliminär plan…

Så när var senaste gången du frågade dina föräldrar om pengar?
Jag tror att det var i somras, förmodligen om busspengar. Jag frågar definitivt mina föräldrar om pengar rätt ofta på somrarna.

Hur gick det – sparade du ihop massor innan skolan satte igång?
Jag hade ett jobb, jag jobbade på ett munkcafé. Jag jobbade där lite mer än ett år så jag hade en hel del pengar sparade. Och dessutom har jag sparat mycket födelsedagspengar och sånt sen en evighet tillbaka, så allt det är på mitt sparkonto. Så jag har klarat mig på det ett tag, och det är egentligen det enda jag använt.

Annons

Sen betalar dina föräldrar för din skola och allting?
Ja.

Märker du att folk inte riktigt gillar att erkänna att föräldrarna betalar saker åt dem?
Ja, många av mina vänner har haft jobb, om du aldrig haft ett jobb tycker jag det är rätt pinsamt. Jag kommer ihåg att jag pratade med en kompis och hon berättade hur hon sparat massor med pengar och min andra kompis ba "Ja, fast hon har aldrig haft ett jobb så jag vet inte vad de kommer ifrån." Och jag ba, jaha, okej. Så det är en konstigt grej att fråga om pengar, absolut.

Hur tror du det skulle gå för dig om du inte hade det där jobbet?
Om jag inte hade det där jobbet skulle jag inte ha några pengar, men bara själva grejen att ha ett extrajobb – även om det är på ett jäkla munkcafé så kan du lära dig mycket om världen. Det typ förberedde mig för universitetet. Du måste inse att på så stora institutioner är du en väldigt liten grej och du måste se till att få dina grejer gjorda, ingen säger till dig vad du ska göra. Du måste kunna motivera dig själv och se på dig själv och utvecklas till den du vill vara.

Jag antar det om du aldrig haft ett jobb eller om du är helt beroende av dina föräldrar…
Då förstår du inte det lika bra.

Wyatt Sjoberg-Fox, 19

Studerar teater på Concordia University

VICE: När var senaste gången du frågade dina föräldrar om pengar?
Wyatt Sjoberg-Fox: Jag frågar egentligen bara min mamma om pengar för hon är den enda som har pengar.

Annons

Vi citerar dig på det.
Se till att min pappa får höra det. Nej, jag har jobbat i en glasskiosk i två år nu så jag har varit ganska bra på att betala för mina egna grejer. Men samtidigt betalar min mamma för min skolavgift och min hyra så hon betalar hela tiden.

Har du någonsin bett henne om pengar för nåt särskilt?
Jag vet att jag var tvungen att få henne att skicka mig pengar för en tågbiljett till Toronto så jag inte skulle missa en Thanksgiving-middag med mina vänner. Så jag ba: jag kommer ruttna bort här, jag kommer vara så himla deprimerad hela helgen.

Tror du att du inte kommer behöva be dina föräldrar om pengar längre när du väl har din examen?
Jag hoppas verkligen det. Förmodligen inte. Men jag försöker ha en optimistisk inställning till karriärmöjligheter i framtiden, för jag fick det här jobbet rätt lätt och jag vill inte tänka på det på samma sätt som Generation Y tänker på det.

Det verkar vara en tabu att ens föräldrar stöttar en ekonomiskt. Vad tänker du om det?
Jag tänker att jag definitivt är en väldigt rik person. Jag menar min mamma är en som helt själv startat sitt eget företag, kom från en lägre medelklassfamilj och gjorde det på sitt eget sätt, gjorde det själv. Så jag tänker att på grund av henne uppskattar jag det, så när jag behöver fråga henne om saker… gör jag det för rätt saker, tror jag. Det tror jag verkligen. Men jag säger inte heller det till mina vänner. Jag försöker låtsas som att jag helt och hållet försörjer mig själv.

Annons

Du är inte den första som säger det. Varför tror du det är så?
Jag tror folk vill kunna känna den här känslan av att "jag gjorde det här själv, jag är på riktigt, jag är en riktig person under allting."

Man vill ta den kampen på något vis.
Ja, jag tror att om man själv fixar ekonomisk stabilitet så får det en att se väldigt stark ut.

Caroline Mawhinney, 18

Studerar skådespeleri på Concordia University

VICE: När var senaste gången du frågade dina föräldrar om pengar?
Caroline Mawhinney: Det är lite konstigt för mina föräldrar är skilda så jag kan typ göra två olika förfrågningar om pengar för två olika saker på samma gång. Vilket är användbart – älska att ha skilda föräldrar! Senaste gången jag frågade min pappa om pengar var för några dagar sen och jag bad honom betala mitt gymkort.

Hur ser gymsituationen ut för dig, är den här i Montreal?
Ja, gymmet är i Montreal. Och det är bara tvåhundra spänn i månaden och det är bara under fyra månader. Jag är en sån som blir väldigt stressad om jag inte är fysiskt aktiv. Jag är inte supervältränad eller så men det är nåt jag behöver för att koppla av. Jag gick på ett annat gym och jag ba [andas in snabbt] det här funkar inte för mig, jag får be pappa hjälpa mig med ett bättre gym.

Tror du att du kommer sluta be dina föräldrar om pengar när du väl har din examen?
Nej. Särskilt med en konstexamen. Mina föräldrar hjälper mig, betalar min skolavgift. Jag betalar för mina egna utgifter men de stöttar mig just nu. Förhoppningsvis kommer jag åtminstone ha någon slags inkomstkälla vid det laget så jag inte behöver fråga dem hela tiden. Jag tror att jag kommer kunna göra det själv, i alla fall i 50 eller 60 procent av fallen.

Annons

Det är rätt bra, det är lite mer än hälften. Så har du märkt av att det är lite av en tabu bland dina vänner att prata om vad man får av sina föräldrar eller hur man får stöd?
Jag tror det finns en viss känsla av att "jag är bättre än du" om jag inte får pengar från mina föräldrar… Jag vet att min kompis betalar för sin egen skolavgift och hon går upp vid sex på morgonen för att jobba på Old Navy [en klädaffär som liknar Åhlens] även när vi är i Montreal, vilket är svårt för du måste vara tvåspråkig för att få jobb där. Så det är inte lätt, dessutom pluggar hon ekonomi. Jag känner att jag värdesätter hennes sätt att leva på mer än mitt eget. Men det finns definitivt en tabu kring det. Jag skulle till exempel aldrig fråga mina kompisar om deras föräldrar gav dem pengar, men jag tycker inte nödvändigtvis att det är dåligt.

Lily-Snowden Fine, 19

Studerar grafisk formgivning på OCAD University

VICE: Hur känner du inför att be mamma och pappa om pengar?
Lily-Snowden Fine: Jag försöker verkligen inte be dem om pengar. Och det är inte för att jag är så pass självförsörjande eller så, det är bara att det gick ganska bra för mina föräldrar så de är typ för givmilda och jag är ensambarn så de säger alltid, "ja, absolut!" till allting. Och jag har aldrig riktigt haft den erfarenheten av att skämmas över att be om nåt för jag vet att de skulle säga ja. Jag vill inte ta för mycket för jag tycker inte det är okej. Eftersom de säger ja hela tiden försöker jag verkligen aldrig fråga dem.

När var senaste gången du frågade?
Jag tror att det var när jag verkligen ville ha några riktigt bra akrylfärger till min kurs. Jag hade köpt värdelösa grejer och trots att jag gjorde likadant som alla andra såg det inte speciellt proffsigt ut – det är sjukt hur stor skillnad det kan göra. Så jag ville ha just de här färgerna och de är väldigt dyra så jag hade lite dåligt samvete.

Tjänar du pengar på din konst nu, säljer du dina illustrationer och så?
Ja, just nu. Alltså, det är inte tillräckligt för att leva på. Det har varit några gånger när jag lagt ner jättemycket tid på något och sen aldrig fått svar. Då har jag inte fått betalt för det heller, vilket suger. Så det är svårt. Mina kompisar och jag försöker alltid sälja vår konst på utställningar och gör så mycket vi kan för att tjäna våra egna pengar genom att syssla med det vi vill göra.

Så när du tar examen tror du att du kommer kunna försörja dig själv på din utbildning?
Jag har ingen aning, men det är mitt mål. Jag vill väldigt gärna kunna göra det helt själv för det var så mina föräldrar gjorde och de hade inte särskilt mycket från början. Så jag vill inte bara få grejer gratis, jag tycker inte det känns rätt. Jag vill inte känna att det är tack vare någon annan.

Tror du att det är en tabu bland folk i din ålder att prata om pengar eller sina privilegier? Det känns som det skulle kunna vara en grej just på konstutbildningar.
Ja, det är svårt att prata om. Jag snackade med en kompis, vi pratade om hur konstigt det är att våra föräldrar betalar för skolan åt oss, att de flesta vi känner inte har det så. Så det är lite av en tabu, det är lättare för folk att prata om hur de själva måste betala för allting. Men jag skulle aldrig vilja prata om hur jag får saker betalda för mig. Man vill aldrig prata om på vilka sätt man är väldigt privilegierad, för jag vet att jag är det.

Är det inte viktigt att uppmärksamma ens privilegier? Inte att visa upp dem men att vara öppen med hur mycket man har så man inte fastnar i en fälla där man låtsas vara någon slags martyr.
Jo. Jag är väldigt medveten om hur mycket jag fått så jag vill inte stoltsera med det. Man vill uppskatta det utan att bli bortskämd eller att alltid förlita sig på andra människors hjälp för att du inte klarar av att göra det själv.

Maya-Roisin Slater finns på Twitter.