Annons
Cannabis

Vad händer om Sverige legaliserar weed?

Och vad man bör ha i åtanke när man diskuterar en legalisering.

av Benjamin Wirström
2018 11 16, 4:44pm

I Kanada har cannabis varit legaliserat sen oktober 2018. Redan samma dag som den nya lagändringen trädde i kraft rådde det brist på drogen i hela landet, och det är oklart om utbudet kommer leva upp till efterfrågan det kommande året. Kanadensarna var (och är) så så pass galna i weed att de till och med vill ha det i sin porr – på legaliseringsdagen gick sökord relaterade till weed upp med 206 procent på Pornhub i Kanada.

Den uppenbara frågan som nu är på alla svenskars läppar: Hur skulle det se ut om vi legaliserade cannabis? Hur sjukt vore inte det i ett land där nolltoleransen varit den enda rådande politiska hållningen under så lång tid? Där politikern som ville diskutera huruvida en avkriminalisering eller legalisering skulle kunna bidra till att skadorna med narkotika minskades blev nerpetad av sitt parti från sin plats i riksdagsvalet.

Det var i slutet av 2017 som miljöpartisten Anders Schröder anordnade ett seminarium för att experter inom området skulle kunna diskutera frågan om en legalisering. Anders ser nu likt många andra med intresse mot Nordamerika. Att följa utvecklingen av legaliseringen i Kanada och i vissa amerikanska delstater skulle kunna vara en utgångspunkt för en framtida diskussion, då man kan se hur det gått i praktiken i andra länder.

Det är dock skillnad på legalisering och legalisering. “Den amerikanska legaliseringen är mer kommersiellt driven, och den kanadensiska har ett bättre folkhälsoperspektiv i min mening”, säger Anders. “Precis som att vi har väldigt olika förhållningssätt kring alkohol i olika europeiska länder och att det har olika konsekvenser för folkhälsan kan man också legalisera cannabis på många olika sätt, vilket kan ha olika effekter. Jag tror att den restriktiva modellen skulle passa Sverige bättre, för det är ju den vi har med alkohol.”

Med den restriktiva modellen refererar Anders till att staten har kontroll över försäljningen för att kunna begränsa den, som i fallet med Systembolaget. Vilket i bästa fall kommer innebära att du i praktiken kan få hjälp av personalen att reda ut vilken strain du borde köpa, och i sämsta fall att du tvingas springa med blodsockerfall klockan halv sju en fredag efter jobbet för hinna köpa helgens ranson.

Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning på Uppsala Universitet, menar att den största risken med cannabis överlag är när unga börjar använda den kraftigt och för tidigt. “Nackdelen är att man kan fortsätta med ett droganvändande som skadar en, och det är klart att det kanske inte alltid är så bra, i synnerhet inte om man är ung, i och med att tonårshjärnan är som mest sårbar för negativa effekter då den inte är helt färdigutvecklad”, säger Fred över telefon. “Det känner man till både i USA och Kanada, så därför har man i stater som legaliserat i USA satt en åldersgräns på 21 år och i Kanada har man diskuterat 18 och 19 år.”

Men skulle unga nödvändigtvis röka mer om det blev legaliserat? Anders Schröder tror att det finns en risk för det. “En av skillnaderna mellan Sverige och USA eller Kanada är att konsumtionen av cannabis är betydligt lägre i Sverige. Det gör att risken för en ökad konsumtion till följd av ökad tillgänglighet är större här.”

Det gör också att argumentet för en legalisering blir svagare i Sverige jämfört med i Kanada och USA, tycker Fred. “Det är någonting man behöver följa noga och titta på historiska exempel och om vi ser en ökning i konsumtion när man genomför en legalisering eller olika liberaliseringar av lagarna.”



Samtidigt behöver inte lagen vara det som påverkar människors bruk av droger, menar Schröder. “Det finns ibland någon sorts tro om att alla skulle använda droger så fort det blev lagligt. Men tittar man på Nederländerna där det i praktiken är lagligt är det ungefär åtta procent som använt cannabis det senaste året. Det kan man jämföra med 3,5 procent i Sverige, så det är ju högre där än här. Men det är lägre i Nederländerna än till exempel Frankrike där det också är olagligt. Så lagligheten är långt ifrån den enda faktorn som påverkar ifall folk väljer att konsumera droger eller inte. Kulturella och socioekonomiska faktorer påverkar också vad för droger och hur ofta man väljer att använda dem.”

Även om många röker weed utan att det påverkar karriär eller privatliv, och även om cannabis nuförtiden används medicinskt i många länder, går det inte att bortse från riskerna med drogen – även om de är mildare än riskerna med tyngre droger. Fred Nyberg nämner fyra negativa aspekter som noterats vid regelbundet bruk av cannabis: risken att utveckla ett beroende, mentala komplikationer (till exempel psykos eller att det framkallar en latent schizofreni), försämrad koordination och motorik och till sist försämrad kognition och minnesstörningar.

Fred menar att något som också kan vara värt att ha i åtanke när man tar ställning i frågan om en legalisering är att halten av THC, det aktiva ämnet i cannabis som får en att känna sig hög, är mycket högre idag än förr i tiden. “Vi har många i USA vars föräldrar var med i den här flower power-vågen på 1960- och 70-talet och tyckte ‘jag rökte marijuana och det hände väl inget värre med mig’, men då hade vi en THC-halt som låg mellan tre och fem procent. I dagens marijuana är THC-halten kanske tre gånger starkare och högre, för att man gjort förädlingar av växten. Så det kan man också fundera på vad det betyder, och det kommer vi inte se resultatet av förrän om kanske tio år.”

Med tanke på riskerna är det viktigt att det sker en genomtänkt reglering vid en eventuell legalisering, menar Anders Schröder. “Det finns ett värde i att hålla nere drogkonsumtion. Precis som att vi har ett mål att hålla nere konsumtionen av alkohol och cigaretter, men att vi ändå har det legaliserat och reglerat för att samtidigt minska skadorna.”

Hur skulle konsumtionen hållas nere i praktiken? Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi på Stockholms Universitet lägger fram flera praktiska förslag: “Ett är att man kan köpa på Systembolaget, ett annat är som det kallas på engelska ‘one daily dose’, att man bara kan beställa en joint i taget. Tredje alternativet är att man får max ha en till två cannabisplantor hemma bland krukväxterna”, säger Henrik. “I Kanada, i alla fall i Quebec, har de börjat hålla det till statlig försäljning för att få bort vinstmotivet. Samtidigt är ju det ett starkt skäl bland förespråkare av avkriminalisering att få bort vinstmotivet i den nedre hanteringen, då får man bort den illegala hanteringen.”

Just att slå ut den svarta marknaden för drogen i Kanada var ett av de viktigaste skälen till varför man anammade legaliseringen. Men kommer det i slutändan leda till att brottsligheten minskar? Anders Schröder hoppas på det, inte minst gällande att gängvåldet skulle minska. “Cannabis är en basvara för försäljning inom de kriminella gängen. Jag tror att det vore värdefullt att minska deras inkomstkällor och därmed också minska incitamenten för nya människor att söka sig till de grupperna. Sedan löser det inte hela problemet – men säg vilken lösning som gör det?”

Utöver att få bukt på den svarta marknaden var ett stort skäl till legaliseringen i Kanada den ekonomiska aspekten, med nya arbetstillfällen och skatteintäkter. Anders Schröder är inte övertygad. “Det är svårt att veta. Visst det skapar pengar i ena änden men om det leder till ökad konsumtion som i sin tur leder till ökade sjukhuskonstnader i andra änden så behöver det inte vara en plus-utgift för staten. Å andra sidan, om det minskar brottsligheten är det en stor vinst ekonomiskt, så det är svårt att veta återigen.”

Ett sätt för att få bukt på den svarta marknaden, tror Anders, skulle vara att att man säljer cannabis på Systembolaget och till en början med låg skatt på det. “Då har man möjlighet att slå ut den organiserade brottsligheten, och sedan kan man gradvis höja skatten på det när man har drivit ut kriminella i stor del från marknaden.” Det skulle också göra det svårare för unga att få tag på det, menar han. “För alkohol finns det en ganska tydligt bevisad effekt på folkhälsan av Systembolaget. Och jag tror det kan finnas liknande tendenser kring cannabis. Samma sak kanske med reklamförbud, det kan man också diskutera hur man vill lägga upp det.”

En annan konsekvens av illegalt cannabisbruk är det rättsliga efterspelet om man åker fast. Att fastna i brottsregistret kan påverka ens karriärmöjligheter. Speciellt om man är ung och ännu inte fått in en fot på arbetsmarknaden. Det slår dessutom hårdare mot unga som bor i socioekonomiskt utsatta områden. Enligt en rapport från BRÅ misstänks ungdomar i rika stadsdelar mer sällan för narkotikabruk, trots att de brukar mer droger än unga som bor i mer utsatta områden.

Med en prick för ett ringa narkotikabrott hindras du också från att ta körkort, vilket kan vara extra tufft om du vill jobba och inte tänkt spendera några år på universitetet efter gymnasiet. I Kanada löser man det här nu genom att göra det möjligt för personer som tidigare dömts för innehav av högst 30 gram cannabis att ansöka om upprättelse.

Tagged:
Weed
Politik
sverige
legalisering
droger