Hur går det egentligen för Sveriges nolltolerans?

Sveriges regering vill motverka drogrelaterad död i Sverige. Sjukvårdsminister Gabriel Wikström sa i augusti förra året att han ville se utökade sprututbytesprogram, och att dessa skulle upprättas av landsting i stället för kommuner, i ett försök att få dem att nå ut i större delar av landet. Förslaget blev en lag som trädde i kraft den 1 mars i år.

"Sprututbyte är en viktig smittskyddsåtgärd, det visar såväl svensk som internationell erfarenhet. Förslagen syftar till att öka tillgängligheten till sprututbytesverksamhet över hela landet, då skapar vi nya möjligheter att möta grupper som tidigare har varit svåra att nå," skrev Wikström i en pressrelease i augusti.

En klassisk uppfattning bland svenska politiker har varit att skademinimerande åtgärder som exempelvis sprututbyten och brukarrum "uppmuntrar" till droganvändning snarare än att förbättra situationen. Men enligt en rapport från Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA) har Sverige näst högst drogrelaterad dödlighet i Europa. Endast Estland ligger före. Enligt Socialstyrelsen var 48 procent av alla drogrelaterade dödsfall 2014 orsakade av överdoser.

2015 riktade Flavia Pansieri, biträdande högkommissionären för mänskliga rättigheter hos FN, skarp kritik mot Sveriges inställning till droger. Hon sa till SVT att hon var "förvånad över att se hur långt landet ligger efter i narkotikafrågan."

Relaterat: VICE News undersöker naloxon:

Stockholm har haft sprututbyten tillgängliga sedan 2012. Sedan dess har de utökats och finns idag bland annat i Malmö, Jönköping och Kalmar. Enligt Folkhälsomyndigheten fungerar de. "För individen kan insatserna öka möjligheten till ett liv utan allvarliga eller dödliga infektionssjukdomar. För samhällets del handlar det om att öka förutsättningarna för en mer jämlik hälsa," skrev Johan Carlson, generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten, på deras hemsida.

24-åriga Max* från Stockholm har nyligen avslutat ett fyraårigt missbruk, under vilket han injicerade heroin de sista åtta månaderna. "Argumentet att sprututbyten uppmuntrar människor att använda droger är helt klart fel. Det är inte uppmuntrande eftersom du kommer injicera droger oavsett om sprutor finns tillgängliga eller inte," sa han när vi pratade över telefon.

"Om man inte får tag på sprutor gratis beställer man dem online. Det kommer bara resultera i att man använder samma nålar under en längre period. Då går venerna sönder tidigare, och man måste injicera sig på andra kroppsdelar. Jag har träffat massor av människor med trasiga vener i armarna som injicerade i nacken, till exempel. Det är helt galet."

Jag ringde upp Mikael Andersson Elfgren från Moderaterna som representerar oppositionen i Västmanlands landsting. Han tycker att nolltoleransen är bra och att det finns andra sätt än sprututbyten för att nå ut till människor som använder droger. "Nuvarande systemet är naturligtvis inte perfekt. Men jag står bakom huvudpolicyn. Jag tycker absolut att det ska vara olagligt att använda droger i Sverige," sa han.

Trots liknande retorik som förs fram i hela Sverige ändrade sig Göteborgs landsting under andra halvan av 2016 och backar numera regeringens förslag. Andersson Elfgren vill dock inte se att Västmanland följer efter Göteborg. "Jag är emot sprututbyten på grund av två saker. För det första så tycker inte jag att politiker och politik ska förse människor med instrument som används för att bryta mot lagen. För det andra, om vi tittar på Västmanland specifikt, så har vi väldigt få fall av sjukdomar som associeras med att använda nålar," sa han.

Fredrik von Kieseritzky är en erfaren medicinsk kemist med en doktorsexamen i organisk kemi. Han har blivit kallad som expertvittne i flera drogrelaterade rättegångar. I sitt dagliga arbete samarbetar han med läkare som jobbar med smärtlindring och sprututbytesverksamheter. Han är också vetenskaplig rådgivare till Svenska Brukarföreningen. "Min främsta kritik mot den svenska modellen är att rådande policys är baserade på en uråldrig uppfattning och en nolltolerans som inte har stöd av vetenskapliga bevis. Det här blir tydligt om vi tittar på internationella vetenskapliga studier som gjorts under de senaste tio åren. Det finns exempelvis väldigt lite vetenskaplig grund för tron att repressiva drogpolicys har haft önskad effekt på efterfrågan och tillgång. Nuvarande policys verkar inte nå utsatta mål," sa han. "Orsakar de mer skada än nytta?"

Relaterat: VICE Kanada undersöker landets fentanylkris:

Nolltoleransen i Sverige lever kvar från 70-talet. Enligt Magnus Linton, som skrivit boken Knark – En svensk historia, började alltihop när professor Nils Bejerot publicerade en rad skrifter, i vilka han hävdade att "en social förfallsprocess oundvikligen skulle fräta sönder välfärdssamhället". Bejerots syn på droger påverkade dåvarande beslutsfattare enormt mycket. Efter mer än tio års arbete med myndigheter, skolor och polis lyckades professorn ena Sverige till att förverkliga drömmen om ett drogfritt samhälle. 1988, samma år som Bejerot dog, blev det olagligt att inte bara inneha narkotika, utan också att vara påverkad av droger.

"Eftersom jag stöttar läkare och deras patienter är det ganska uppenbart att Sveriges narkofobi hindrar medicinska utövare från att ge patienter bästa möjliga läkarvård. Jag önskar bara att drogpolicys var grundade i modern vetenskap. Tyvärr är det inte så," sa von Kieseritzky.

Jag ringde också upp Anna*, en 22-åring från Stockholm som brukade injicerade droger under tre år. Hon tycker att sprututbyten är bra. "De är jättebra eftersom de förhindrar blodfickor och sjukdomar. Det är aldrig bra att använda droger med smutsiga instrument," sa hon.

Enligt EMCDDA finns det en rad saker som Sverige kan göra för att minska och förhindra drogrelaterade dödsfall. Ett exempel är brukarrum. Men inga politiska partier i riksdagen har ens övervägt sådana. Grön Ungdom är den enda politiska organisationen i Sverige som tycker att brukarrum är en bra idé. "Genom att inrätta så kallade brukarrum eller brukarcentraler i samtliga landsting kan livräddande åtgärder nå ut till fler människor," skrev Carolina Bruseman, Mårten Roslund och Aida Badeli i en debattartikel publicerad i ETC i somras. "Konceptet innebär en trygg och ordnad plats där socialarbetare och sjuksköterskor kan informera om hur en säker injektion går till, administrera motgift vid överdoser och så småningom rekommendera avvänjningsprogram."

Relaterat: Tonic undersöker hepatit C i USA:

Dessa typer av rum kan man bland annat hitta i Danmark. I augusti 2016 öppnade Skandinaviens största brukarrum, H17, i Köpenhamn. Enligt en artikel publicerad i Sydsvenskan kommer 200 till 300 besökare till den 1000 kvadratmeter stora lokalen varje dag.

Men både Max och Anna tycker att brukarrum låter som en dålig idé. "Jag tycker det låter som ett ställe man går till om man vill bli riktigt jävla hög. Eller om man ba: 'Jag har aldrig injicerat så här mycket förut, men jag vill testa och se om jag överlever,'" sa Max när jag frågade. "Om vi snackar om att uppmuntra människor att använda droger tycker jag att brukarrum låter som det, om något. Jag tycker inte det är bra alls," sa Anna.

Andersson Elfgren insisterar att det finns andra sätt att förebygga den drogrelaterade döden. "Jag tror att huvudproblemet med att missbruka droger är faktumet att människor missbrukar droger. Det är här de största riskerna finns. Det är såklart viktigt att erbjuda sjukvård och behandling. Här tycker jag att man ska satsa på kontaktcenter," sa han.

Max säger att han aldrig varit i kontakt med välgörenhetsorganisationer för få sjukvård. "Sprututbyten erbjuder sjukvård. Jag har testats för hiv och hepatit och de har varit noga med att ge mig information. Alla som jobbar där är bra människor." Von Kieseritzky håller med. "Det finns otroligt grundade vetenskapliga bevis som stödjer förslaget till en nationell sprututbytesverksamhet och som stöttar utveckling av substitutmedicinprogram," sa han.

Ett annat sätt att undvika drogrelaterade dödsfall är att se till att brukare får tillgång till naloxon, en nässpray som fungerar som ett motgift till heroinöverdoser. Men den politiska process som skulle kunna leda till ett naloxonprogram är långsam. För närvarande har den prövats i ett program i Skåne, vilket man gjort sen förra året. Ett naloxonprogram i Stockholm har skjutits upp med minst ett år på grund av juridiska och logistiska orsaker. Svenska Brukarföreningen svarade, med stöd av miljardären George Soros, genom att dela ut gratis naloxon till brukare på Sergels torg i centrala Stockholm. Talespersonen för Brukarföreningen, Berne Stålenkrantz, berättade för Svenska Dagbladet att med nässprayen "har vi en chans att förhindra drogrelaterade dödsfall".

När jag frågar Max om vad han tror man kan göra för att minska antalet dödsfall från droger säger han att han tycker att nolltoleransen är en dålig idé. "Jag har bara hört talas om – för jag levde inte då – när missbrukare kom till skolor och snackade med barnen och ba: 'Om du röker en joint kommer du bli som jag.' Kanske man skulle kunna göra nåt liknande, men unga borde få berättat för sig hur det faktiskt är. Att folk tar droger av olika anledningar. Att det är stimulerande, eller för man har ont, eller för man är deprimerad, vilken som helst av de anledningarna, så barn vet vad de ska undvika och vad de ska vara medvetna om. Jag tror att det viktigaste är att information som sprids är korrekt. Inte nån jävla propaganda."

*Namn har ändrats.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på engelska i september 2016.

Caisa Ederyd finns på Twitter.

*Uppdatering 8 maj 2017: En tidigare version av den här artikeln beskrev felaktigt att en majoritet av Sveriges landsting sätter sig emot sprututbyten. I själva verket utreder nu en majoritet av Sveriges landsting möjligheten att införa sprututbyten. Följ utvecklingen här.