Återvändande IS-krigare går fria på grund av regeringskrisen

VICE Sverige följer göteborgaren Firat som deltar i striderna mot IS i Syrien, med den kurdiska milisen YPG. Förra veckan kunde vi berätta hur Firat, som egentligen heter något annat, tagit emot flera hot från svenska IS-anhängare hemma i Göteborg. Han säger att han känner sig säkrare på frontlinjen i Syrien än i Sverige. ”Här har jag i alla fall möjlighet att försvara mig själv."

I första delen av VICE Sveriges miniserie En svensk dagbok från kriget mot IS möter Firat, som tjänstgör som stridande sjukvårdare och tolk, två tillfångatagna IS-krigare från Uzbekistan och Tunisien. “De har varit här ett bra tag, för sådana som dom kommer inte i slutet av kriget”, säger Firat.

Efter hårda strider i slutet av förra veckan kunde Syrian Democratic Forces under ledning av YPG och amerikanskt stridsflyg återta staden Hajin i provinsen Deir-ez-Zor, det sista området som IS kontrollerat i Syrien. Samtidigt som IS tappar mark drar de sig tillbaka till byar i närområdet. De smälter in bland civila och etablerar sovande celler, placerar ut minor och utför attacker bakom frontlinjen. Civilbefolkningen är inlåsta mellan striderna.

Bland de sista IS-krigarna i Syrien finns många utländska medborgare. Troligtvis även svenskar. Firat är orolig att de svenska jihadisterna som valt att stanna till krigets slutskede nu ska återvända hem.

“Även om vi vill att länder ska ta ansvar för sina medborgare vill jag inte de åker tillbaka till Sverige. Ska jag vara helt ärlig vill jag att de dör här. För lagarna i Sverige är väldigt svaga, eftersom vi inte haft terrorismen på den här nivån”, säger Firat.

Förra veckan rapporterade VICE Sverige att Sveriges nya terrorlag som är nödvändig för att åtala återvändande IS-krigare är försenad.

Anledningen? Den svenska regeringskrisen.

Lagen som ska kriminalisera deltagande och samröre med terrororganisationer ska fylla ett hål i svensk lagstiftning och var tänkt att vara på plats redan den 1 januari 2019. Men: “Den läggs inte fram nu på grund av att vi sitter i en övergångsregering”, säger Sofie Rudh, pressekreterare till justitieminister Morgan Johansson (S) till VICE Sverige.

Morgan Johansson har avböjt att kommentera med hänvisning till att en övergångsregering bara ska förvalta makten och måste vara extra noga med vilka förslag som läggs fram. Övergångsregeringen har inte mandat över straffskalorna, där det funnits en viss politisk oenighet. Moderaterna har ansett att straffen är för låga.

Enligt Säpo har ungefär 300 svenskar rest från Sverige till Irak och Syrien för att ansluta sig till IS eller andra Al-qaeda-affilerade grupper. Ungefär 140 till 150 av de svenska IS-resenärerna har redan återvänt till Sverige. Men få svenska IS-krigare har blivit dömda, eller behövt möta några som helst rättsliga efterspel när de återvänt till Sverige.

”Vi är nästan det enda landet i EU som saknar en lagstiftning mot deltagande i och samröre med terrororganisationer”, säger Magnus Ranstorp, terrorexpert och forskare på Försvarshögskolan i Stockholm.

Samtidigt som Sveriges politiker förhandlar om makten pågår de sista striderna om IS sista territoriella kontroll i Syrien. Och så länge Sveriges politiker inte kan komma överens om vem som ska styra landet kan de svenska jihadisterna som har valt att stanna till krigets slutskede återvända hem, utan större risk att bli straffade.

“Den här lagstiftningen går inte att tillämpa retroaktivt, så den kommer inte beröra de som redan har rest och återvänt”, säger Magnus Ranstorp.

I Sverige kan återvändare dömas för krigsbrott och terrorbrott, men det är svårt att samla bevis mot individer i en krigszon. Här skiljer sig Sverige mot de övriga länderna i Norden. I Norge och Danmark räcker det med att ansluta sig till IS för att bli åtalad. Där riskerar återvändande jihadister fängelse i upp till sex år, med en möjlighet till ett ännu hårdare straff om personen haft en särskild ställning inom en terroristorganisation. Danmark kan också ta ifrån IS-krigare deras danska medborgarskap.

När förslaget till den nya lagen presenterades i december 2017 sa justitieminister Morgan Johansson (S) att det är “hög tid” att vi får en sådan svensk lag. Men trots att det finns en bred politisk överenskommelse att tillsätta lagen så snart som möjligt kommer den bli försenad. Ännu mer försenad än vad den redan är.

Än så länge är det oklart när lagen kan vara på plats. Normalt är det så att lagar som ska träda i kraft under sommaren måste lämnas till riksdagen i mars. Görs inte det skulle lagen dröja ytterligare.

Och det finns skäl att vara orolig över Sveriges bristande lagstiftning, menar Ranstorp. ”Har vi inte en lagstiftning som biter så är vi naturligtvis sårbara. De som är farliga är ute och kan rekrytera fler. De kan till och med projektera olika terrordåd”.

Se även: Vad packar man inför krig mot IS?