Annons
kriget mot IS

Göteborgaren som känner sig tryggare i kriget mot IS än i Sverige

Regeringskrisen har försenat Sveriges nya terrorlag som skulle stoppa återvändande jihadister. Samtidigt pågår den sista striden mot IS i Syrien. En av dem som krigar mot IS är göteborgaren Firat. ”Jag känner mig säkrare på fronten än i Sverige."

av VICE Staff
2018 12 11, 3:10pm

”Vad packar man egentligen för krig?”

Första gången vi träffar Firat sitter han på golvet i en lägenhet i Stockholm. Runt sig har han sin packning. Kläder och prylar som han ska ta med sig till kriget mot Islamiska staten i Syrien.

Militäruniform. Skor. Strumpor. Svenskt kaffe och snus. En kamera. Hörselskydd. T-shirts från vänner som dött i strid. ”Jag har redan förlorat hörseln på mitt högra öra, jag måste ha hörselskydd nu, så jag inte fuckar hörseln på mitt andra”, säger Firat.

Om bara två timmar står Firat, som egentligen heter något annat, på Arlanda för att lämna Sverige. Firat har redan stridit mot den Islamiska staten i Syrien under tre år, som volontär för den kurdiska milisen YPG. Nu ska han tillbaka till sydöstra Syrien för att delta i den sista offensiven för att frita de sista städerna som IS kontrollerar. ”Jag var tvungen att ta en liten paus på grund av en skada”, berättar han.

"De här jävlarna sköt mot mig utanför mitt hem. Men det var ingen som hjälpte mig."

Firat är en stridande sjukvårdare. ”Det är den här som räddar liv. Inte krig”, säger han och pekar på en av sina väskor. I den finns bandage, tryckförband, medicin och andra verktyg. ”Jag skulle inte kalla mig själv för läkare, sjuksköterska eller undersköterska. För jag är inte det. Men tro fan att jag räddar ditt liv om du blir av med en fot eller blir skjuten.”

1544521288280-2
Firats sjukvårdsväska.

YPG leder just nu en stor offensiv på marken, med stöd av stridsflyg från den amerikanska koalitionen. Vi ska återkomma till det som Firat och resten av världen hoppas blir den sista striden mot IS i Syrien. Men först:

”Har du sett min tandborste?”.

Firat är svensk-kurd och växte upp i en förort i Göteborg. ”När jag hör en mamma gråta där nere är det kopplat för mig. Det följer med dig på nätterna, det följer med dig överallt”, säger han och fortsätter: ”Men om jag ligger sömnlös om nätterna så att andra kan sova gott är det värt det.”

Som volontär i YPG har Firat många fiender som vill se honom död. Inte bara på frontlinjen i Syrien. Även hemma i Göteborg. När Firat återvände hem förra året på grund av en splitterskada fick han ta emot flera hot. Det började med att någon la en lapp i brevlådan med en IS-flagga. “De visste vem jag var, de visste att jag var hemma”, säger han.

Under våren blir Firat beskjuten i Göteborg. Han berättar att han är ute och promenerar med sin hund när en maskerad man dyker upp, drar en pistol i Firats ansikte och trycker av.

Men pistolen klickar.

Firat springer.

VICE har tagit del av polisrapporten. Efter händelsen sökte polisen med hundar i närområdet och kontrollerade spårvagnar, utan resultat. Enligt Firat gick även ett skarpt skott av mot honom och missar, vilket inte nämns i rapporten. Enligt ett PM bestämmer sig polisen för att hämta ut övervakningsfilmer från spårvagnen. Men några dagar senare skriver polisen att de har missat att hämta ut övervakningsfilmer från spårvagnen i tid. Filmerna raderas efter 24 timmar. Förundersökningen läggs ner i brist på bevis.

”De här jävlarna sköt mot mig utanför mitt hem. Men det var ingen som hjälpte mig. De sa åt mig att vända mig till socialtjänsten. Men vad ska jag göra där? Jag hade inget val, jag var tvungen att lämna Sverige och min familj.”

1544521309960-6

Enligt Säpo har ungefär 300 svenskar rest från Sverige till Irak och Syrien för att ansluta sig till IS eller andra Al-qaeda-affilerade grupper. Magnus Ranstorp är terrorforskare vid Försvarshögskolan i Stockholm och skrev 2017 en rapport om 267 misstänkta IS-resenärer som flaggats hos Säpo.

”Vi vet att ungefär 140 till 150 har återvänt till Sverige. Vi vet inte exakt var de befinner sig. Men de har kommit tillbaka”, säger Ranstorp och fortsätter: ”Många kom tillbaka tidigt i konflikten. Vissa har åkt tillbaka till Sverige för att vila upp sig, några har varit skadade, för att sen åka ner igen. De farligaste är de som finns kvar där nere nu.”

Få svenska IS-krigare har blivit dömda, eller behövt möta några som helst rättsliga efterspel när de återvänt till Sverige. ”Vi är nästan det enda landet i EU som saknar en lagstiftning mot deltagande i och samröre med terrororganisationer”, säger Magnus Ranstorp.

I Sverige kan återvändare dömas för krigsbrott och terrorbrott, men det är svårt att samla bevis mot individer i en krigszon. Här skiljer sig Sverige mot de övriga länderna i Norden. I Norge och Danmark räcker det med att ansluta sig till IS för att bli åtalad. Där riskerar återvändande jihadister fängelse i upp till sex år, med en möjlighet till ett ännu hårdare straff om personen haft en särskild ställning inom en terroristorganisation. Danmark kan också ta ifrån IS-krigare deras danska medborgarskap.

1544521338191-8
Magnus Ranstorp, forskare på Försvarshögskolan.

Det finns skäl att vara orolig över Sveriges bristande lagstiftning, menar Ranstorp. ”Har vi inte en lagstiftning som biter så är vi naturligtvis sårbara. De som är farliga är ute och kan rekrytera fler. De kan till och med projektera olika terrordåd”, säger Ranstorp och nämner två exempel där just det har hänt: Mohamed Belkaid och Osama Krayem, som misstänks för medverkan i terrordåden i Paris och Bryssel under 2015.

”De är svenska återvändare, men de återvände inte till Sverige. De återvände till Belgien. Och därifrån planerade de terrorattentaten i Paris och Bryssel”, säger Ranstorp.

Mohamed Belkaid som bodde en tid i Märsta i Stockholm sköts ihjäl när belgisk polis slog till mot ett gömställe i Bryssel efter dåden i Paris där 130 personer dödades. Osama Krayem växte upp i Rosengård i Malmö och sitter nu häktad i Frankrike misstänkt för inblandning i de två dåden. I januari 2015 poserade han på sin Facebooksida med tunga vapen och militäruniform, troligtvis i Deir ez-Zor, samma område i Syrien där de sista striderna pågår just nu.

En ny lag i Sverige mot deltagande och samröre i terrororganisationer håller på att tas fram till 2019. Lagförslaget ska fylla ett hål i den svenska lagstiftningen. Att delta eller ha samröre med en terrororganisation ska ge max två år fängelse. Sex år om brottet är grovt. Straffnivåerna är samma som för stöld.

När förslaget till den nya lagen presenterades i december 2017 sa justitieminister Morgan Johansson (S) att det är “hög tid” att vi får en sådan svensk lag. Men trots att det finns en bred politisk överenskommelse att tillsätta lagen så snart som möjligt kommer den bli försenad. Ännu mer försenad än vad den redan är.

Anledningen? Den svenska regeringskrisen.

“Den läggs inte fram nu på grund av att vi sitter i en övergångsregering”, säger Sofie Rudh, pressekreterare till justitieminister Morgan Johansson (S).

En övergångsregering ska bara förvalta makten och måste vara extra noga med vilka förslag som läggs fram. Enligt Johanssons pressekreterare har övergångsregeringen inte mandat över straffskalorna, där det funnits en viss politisk oenighet. Moderaterna har ansett att straffen är för låga.

"Här har jag i alla fall möjlighet att försvara mig själv."

Normalt är det så att lagar som ska träda i kraft under sommaren måste lämnas till riksdagen i mars. Görs inte det skulle lagen dröja ytterligare. “Jag tror inte någon kan svara på det för tillfället”, säger Sofie Rudh.

1544521360835-5
Firats egna bilder, Syrien 2017.

Samtidigt som Sveriges politiker förhandlar om makten pågår de sista striderna om IS sista territoriella kontroll i Syrien. Och så länge Sveriges politiker inte kan komma överens om vem som ska styra landet kan de svenska jihadisterna som har valt att stanna till krigets slutskede återvända hem, utan större risk att bli straffade.

“Den här lagstiftningen går inte att tillämpa retroaktivt, så den kommer inte beröra de som redan har rest och återvänt”, säger Ranstorp.

Trots bristande lagstiftning med få åtal och domar har den svenska säkerhetspolisen bra koll på de som rest ner för att ansluta sig till IS, menar Ranstorp. Istället för fängelse och kriminalvården är det ofta kommunernas socialtjänster som kommer i kontakt med återvändare. Inte sällan handlar det om kvinnor som åkt till det självutropade kalifatet. Vissa har fött sina barn där.

Men de lokala socialtjänstens uppsökande och förebyggande arbete skiljer sig i olika kommuner. Och någon utvecklad samordning mellan polisen, säkerhetspolisen och socialtjänsterna sker inte idag, menar Ranstorp. Säpo har kontakt med polisen, polisen har i sin tur kontakt med socialtjänsten. Samtidigt ställer sekretessen mellan myndigheterna till det, berättar han. ”Kommer du till socialtjänsten har de väldigt dålig koll på vad det handlar om. De kan ingenting om konflikten. Och de kan definitivt ingenting om de som kanske har stridit mot IS.”

Sverige ligger flera år efter ur ett europeiskt perspektiv, både med lagstiftning och förebyggande arbete. Magnus Ranstorp kallar det för en ”kedjereaktion av senfärdighet”.

”Redan 2013 la vi fram en rapport om utländska krigare, där vi föreslog att man skulle kriminalisera just deltagande och samröre”, säger Ranstorp.

Men det dröjde till juni 2017 innan en utredning tillsattes. Vad var det som fick Sverige att reagera? Terrordådet på Drottninggatan, menar Ranstorp. Livstidsdömda Rakhmat Akilov har uttalat sympatier med IS. Enligt domen försökte han ta sig ner till IS i Syrien via Turkiet under 2014, men misslyckades. Istället återvände han hem till Sverige och utförde senare lastbilsattacken och mördade fem människor.

Enligt rapporten Swedish Foreign Fighters in Syria and Iraq kommer 80 procent av de svenska terrorresenärerna från fyra städer: Göteborg, som har flest resande, följt av Stockhom, Malmö och Örebro, enligt rapporten. 70 procent är från socialt utsatta stadsdelar. Rekryteringsnätverken har haft sitt epicenter i Göteborg, enligt Ranstorp.

Firat har själv vuxit upp i en av de förorter i Göteborg varifrån många rest ner för att ansluta sig till IS. Gamla skolkamrater, som lämnat Sverige för att strida mot varandra på varsin sida i kriget, 4400 kilometer från Göteborg.

Det finns en generell hotbild mot de svenska krigarna som återvänt. I en rapport från Socialstyrelsen beskriver socialarbetare situationen: ”Stressnivån hos de här personerna är så hög att det inte går att beskriva. De kommer till möten på socialtjänsten med skyddsvästar på sig. De är rädda människor.”

Den hotbilden gäller stridande från båda sidor av konflikten. Men såväl Säpo, polisen och socialtjänsten har sitt fokus på svenska jihadister som haft samröre med IS, eftersom de anses utgöra en säkerhetsrisk för Sverige. Magnus Ranstorp menar att det även kan vara så att en person som stridit mot IS har svårare att få skydd än den som varit på IS sida. “Och det är ju helt bakvänt. Våra system är inte riggade för att vara lyhörda för vad det är för problematik de har.”

1544521404145-3
Firat ringer oss på videolänk från Syrien.

Två veckor efter att Firat lämnat Sverige får vi kontakt igen. Han har lyckats ta sig över gränsen till Syrien och befinner sig nu med YPG nära frontlinjen söder om provinsen Deir ez-Zor i sydöstra Syrien. ”Resan var jobbig, den tog längre än planerat. Men å andra sidan, det är krig här, det ska inte vara lätt att åka hit”, säger Firat.

YPG leder Syrian Democratic Forces (SDF), en allians av anti-jihadistgrupper. Här strider kurder och araber sida vid sida med assyrier, armenier, turkmener och lokalbefolkningen. Offensiven inleddes i mitten av maj och har intensifierats sedan november mot staden Hajin, IS sista starka fäste i Syrien. Men de senaste veckornas strider har varit blodiga. IS har lyckats utföra flera motattacker genom att utnyttja sandstormar och dimma för att undkomma koalitionens stridsflyg.

”Vi börjar se ett slut på IS territoriella kontroll. Det känns bra, men samtidigt är det väldigt tufft. Striderna är annorlunda nu. De poppar upp bakom oss, från städer vi trodde vi rensat ordentligt”, säger Firat.

Samtidigt som IS tappar mark drar de sig tillbaka. De smälter in bland civila och etablerar sovande celler, placerar ut minor och utför attacker bakom frontlinjen. Civilbefolkningen är inlåsta mellan striderna. Vissa har återvänt till redan fritagna byar som IS-celler utför attacker i.

Samtidigt som den USA-backade operationen mot IS pågår i södra Syrien bombar Natolandet Turkiet kurdiska områden i norra Syrien. Turkiet har terrorstämplat YPG, som de ser som en förlängd arm av Kurdistans arbetarparti PKK. De senaste veckorna har USA försökt förmå Turkiet att upphöra med attackerna mot YPG, för att kunna slutföra striden mot IS i östra delen av landet.

”Det här är ingen mark som kurder bor på, men vi är här för att vi måste. För att avsluta det vi startade och få bort IS”, säger Firat om striden i Deir ez-Zor. ”Samtidigt är det mycket politik som pågår omkring oss också. Situationen förändras hela tiden.”

Vi hör skottlossning under vårt videosamtal med Firat. ”De senaste dagarna har vi tillfångatagit många utlänningar. Det är deras mest hardcore fighters som är kvar här, som inte är rädda att dö. Och just nu är de väldigt desperata.”

I oktober meddelade YPG att över 900 utländska IS-medlemmar från 44 olika länder sitter i kurdiska fängelser i Syrien. YPG har också bekräftat att flera av dem är svenska medborgare som har tillfångatagits under den senaste tidens strider. Firat, som också tjänstgör som tolk, har själv träffat flera svenska jihadister i Syrien. ”Jag har hört att det finns en hel avdelning med svenskar i våra fängelser. Förstår du? En hel avdelning med svenska pass.” YPG har uppmanat alla länder att hämta hem sina fängslade medborgare. ”Vi vill inte ha dem på vår mark. Vi vill inte ha dem i närheten av vårt folk, som redan har varit med om så mycket hemskheter”, säger Firat.

Justitieminister Morgan Johansson har avböjt att kommentera situationen med de misstänkta svenska jihadisterna som tillfångatagits. I februari sa han att han inte hade några uppgifter om en dialog med YPG om de svenska fångarna. ”Det första är att individerna är klart identifierade så att vi vet att det verkligen är svenska medborgare. Det andra är att om de har begått brott där så bör de ställas inför rätta där, det är ju där man har möjlighet att utreda dem”, sa Morgan Johansson till TT i februari 2017.

Magnus Ranstorp har hört talas om de svenska fångarna. “Jag har hört varningssignaler att SDF inte kommer att hålla de här individerna i all evighet. Och det är moraliskt fel att skjuta över problemet på dem. Europeiska länder måste ta sitt ansvar och ta hem dem. Problemet är ju att vår lagstiftning är tandlös. Det kommer bli svårt att hitta tillräckliga bevis för att de ska kunna ställas inför rätta i Sverige”, säger han.

Av de 150 svenskar som redan återvänt efter att ha rest ner till IS i Syrien och Irak är det bara ett fåtal som ställts inför rätta i Sverige. Istället för åtal har vissa av dem fått skyddad identitet och hjälp och stöd att komma tillbaka in till samhället.

Firat är orolig att de farligaste och mest övertygade jihadisterna som stannat kvar till krigets slutstrider nu kommer återvända hem. ”Sverige måste göra någonting. Även om vi har jihadister som varit hemma i en vecka, i två månader eller ett år måste vi döma dem. De måste stå till svars. Låt dem inte komma hem och gå runt på våra gator”, säger Firat.

Samtidigt, vilka är det som får ta all skit i Sverige, frågar Firat retoriskt. “Om det är något jag stör mig på mest av allt är det folk som sitter hemma och skyller alla jävla problem på flyktingar. Som skyller på alla som flytt kriget”, säger Firat och fortsätter: “Ta er tid och fråga vad flyktingarna har gått igenom. Alla som har flytt ifrån det här landet har flytt från något riktigt brutalt.”

2
Firats egna bilder, sydöstra Syrien 2018.

Det är dags att lägga på och vi säger adjö. Firat ska skickas till fronten nära staden Hajin i sydöstra Syrien. Han kommer vara offline i ett par dagar, kanske veckor. Kanske månader, om allt går som det ska, berättar han.

Samma helg gör IS-krigarna en motattack i öknen. Med skydd av dimma och sandstorm rycker terrorsekten fram med motorcyklar och bepansrade bilar. Helgen blir en av tuffaste striderna för SDF och YPG sedan kriget startade, med stora förluster.

Firats vänner misstänker att han är död, men hoppas ändå på det bästa.

Men så två dagar senare hör vi plötsligt från honom igen. Han är i säkerhet på basen, utmattad efter flera dagar hårda strider. Firat har förlorat flera vänner i striderna. Ändå känner han sig säkrare på frontlinjen än hemma i Göteborg, säger han. ”Här har jag i alla fall möjlighet att försvara mig själv. Och jag har vänner omkring mig som gör det jävligt svårt för en fiende att komma åt mig”, säger han och fortsätter:

”Kurderna är mitt folk. Men Sverige är mitt land. Jag är här för Sveriges skull också. Hur sjukt är det inte att jag ska behöva känna mig säkrare här, i krig, än hemma i Sverige?”.