Folk berättar om sina värsta trippar på svamp
Asset sources, shutterstock | Illustration av Noel Ransome
svampsäsong

Folk berättar om sina värsta trippar på svamp

"Jag upplevde livet efter döden, också känt som helvetet."
2017 september 19, 10:44am

Jag hatar svamp. Jag inser att drogupplevelser är högst subjektiva och att många älskar svamp ("det växer ju i naturen") men det är verkligen inget för mig. Och ja, jag har testat att ta det utomhus. Jag har testat att ta det tillsammans med folk jag litar på. Jag har testat ta en lägre dos – fast om jag ska vara ärlig har den aldrig varit låg. Varje gång jag tagit det får jag mörka tankar och hamnar i tankeloopar som pågår i flera timmar som resulterar i att jag inte kan tänka på annat än att jag vill att det ska ta slut. En gång när jag var på en toa i Laos loopade det på det sättet så att varje gång jag tittade på mig själv i spegeln trodde jag att min hud var gjord av bark. En annan gång fastnade jag i mina negativa tankar medan min kompis helt plötsligt blev icke-verbal och började skälla och bita oss som en hund.

Jag har hört en hel del skräckhistorier om svamp, men överlag verkar det som att de flesta jag träffar är väldigt positivt inställda till svamp. Faktum är att många hånat mig och varit nedlåtande när jag berättat för dem att jag hatar svamp och tror att det helt enkelt inte är något för mig. Men jag vet ändå att jag inte är helt ensam i att tycka det. Så jag vände mig till sociala medier för att komma i kontakt med folk som haft hemska svamptrippar. Under min tio år långa karriär som journalist har jag nog aldrig fått så entusiastisk respons.

Det här är de allra värsta historier jag fick höra från folk som sneat på svamp.

Jag trodde jag var i helvetet

Vi var i Vang Vieng för några år sen. Det är en stad i Laos som backpackers åker till för att ta droger. Det fanns en gata där med massa restauranger, och om man går in på dem och säger den hemliga frasen, typ "Jag vill ta droger", kommer de fram med en meny med endast olagliga och psykoaktiva substanser. De hade kokain, hasch och påsar med heroin. Vi bestämde oss för att ta en svamppizza, vilket kändes rätt oskyldigt jämfört med vad som fanns att beställa. Min approach var att jag käkade en slice och upptäckte att jag inte kände någonting, så då fortsatte jag käka tills verkligheten till slut smälte bort fullständigt.

Jag hade ätit massor med pizza när vi insåg att det hände, och jag ba "Vi måste gå utomhus", så vi lämnade restaurangen. Jag började snabbt förlora mitt grepp om verkligheten; jag var övertygad om att jag befann mig på gatan jag bor på hemma. Jag kunde inte begripa varför det stod en staty där som var till hälften kyckling, hälften människa, som fanns där på riktigt – inte superbra att ha vid ett ställe som säljer hallucinogena droger kanske. Vi gick tillbaka till stugan vi hyrde och i sex timmar låg jag där och skrek. Skrek så högt jag kunde utan att sluta. Jag var helt säker på att jag var ett lik som låg i en skogsglänta och att alla syrsor jag hörde i naturen var på min kropp. Jag upplevde livet efter döden, också känt som helvetet och helvetet var en konstant loop då man tvingas tro att man lever bara för att komma till den fruktansvärda insikten att man är död igen, om och om igen.

Jag var så långt borta från verkligheten vid det laget att jag inte längre visste att jag hade tagit svamp. Jag hade ingen aning om att jag tagit en drog överhuvudtaget. Det var så intensivt att det inte var någon riktig skillnad för mig mellan vakenhet och sömn. Jag låg fortfarande där i rummet, väggen smälte fortfarande, jag levde och var död i helvetet. Det enda som gjorde att jag förstod att jag sovit var att när jag vaknade och satte mig upp och började skrika himlade min kompis med ögonen och sa: "Jag trodde du var klar nu." Till slut kom jag tillbaka till verkligheten; trippen hade börjat runt sju på kvällen och jag vaknade vid åtta på morgonen och då var det äntligen över. Det hade aldrig slagit mig att det skulle ta slut. Som du kanske förstår var det överraskande att vakna och inse att man var okej efter att ha trott att man var fast i helvetet i all evighet. Jag var uppskakad resten av resan och ett helt halvår efteråt. Jag fick panikattacker och vaknade upp mitt i natten och tyckte det var jobbigt med folkmassor. Mitt intresse för svamp minskade avsevärt.

– Ted, 38

Otrohet

Jag var 21 och tog svamp för första gången med min dåvarande kille och några kompisar från universitetet. Vi var hemma i mina kompisars nya lägenhet i stan. De hade precis flyttat dit och tyckte vi skulle ta svamp och festa. Det var typ en tisdag. Vi tog det, det var bra och vi hade alla jättekul under dagen när vi hängde i en park. Jag älskade det verkligen, det kändes bättre än något jag känt förut. Vid ett tillfälle sa min kille något i stil med, "Kan du ta fram min mobil, vi spelar lite musik." Så jag hämtade hans mobil, och jag hade en lite konstig känsla för vi hade bråkat lite just då och han hade krossat min mobil. Så jag kollade igenom hans mobil, verkligen bara en jättesnabb titt, och direkt såg jag meddelanden från tre andra tjejer, och en av dem hade han dejtat precis innan mig. Han hade, medan han satt med mig i bilen på väg hem, skrivit med henne och ba, "Hej är du vaken, vad har du för dig?"

Jag hittade alla meddelanden och blev så förvirrad. Jag visste att det här var stort men jag peakade i min tripp, jag hallucinerade. Jag konfronterade honom och sa typ, "Hallå, vad fan sysslar du med, jag har sett alla sms," och han var också så hög och han sa typ, "Jaha, och?" Jag sa att jag trodde vi var kära eller något annat dumt – vi hade dejtat i två och ett halvt år. Jag gick därifrån och började gråta. Grannarna var langare och de bjöd in mig på fest, så jag gick in till dem och festade, hallucinerade, och sen promenerade jag i två och en halv timme för att komma hem, fortfarande hög. Sen insåg jag vad som hänt och grät hela dagen. Vi snackade efteråt och gjorde slut. Han skyllde på mig och sa att det var mitt fel för att jag varit frånvarande. Nu har han varit med den tjejen sen dess och jag hookade med en av hans bästa kompisar precis efteråt. Eftersom det var en så dålig tripp fick jag flashbacks från vissa saker. Jag var tvungen att gå till psykolog, det var en riktig jävla mardröm i typ ett år efteråt.

– Stina*, 26

Egodöd

Jag var på en musikfestival i USA 2011, och jag hade inte varit där tidigare så jag hade ingen bra kran där. Så vi fick gå genom några gamla vänner till mitt ex för att få svamp, och de kom i tabletter, lite som MDMA fast större höljen, så jag visste inte hur mycket det var i en tablett. Under dagen tog jag en, och mina kompisar tog också varsin. Jag antar att den jag tog var väldigt stark, men jag hade i och för sig också tagit ladd den dagen. Det var inte första gången jag tog svamp, jag hade tagit det massa gånger innan och haft bra upplevelser. Jag tittade på Claude VonStroke och började helt plötsligt trippa sönder så jävla hårt. Jag tittade på mina kompisar och ba: "Trippar ni också galet, vad händer, är det här ens svamp?" Jag tror jag var på en helt annan nivå än dem.

Senare på kvällen tror jag vi stod och lyssnade på Jeff Mills, en riktigt bra house-dj, och det kändes på riktigt som jag var på en helt annan planet. Jag förlorade talförmågan. Min kompisar skakade mig och sa: "Säg någonting, mår du bra?" Jag kunde höra dem, men det var som några slags skuggor som följde efter mig, och jag åkte in och ut i verkligheten. Det var som att jag kastades fram och tillbaka i en annan dimension. Jag var med om en egodöd – jag trodde inte det var någon skillnad mellan att leva och vara död, vilket var så jävla läskigt. Jag kommer ihåg att jag gick runt på festivalen och gick in i någon slags källare och tänkte, Det spelare ingen roll om jag dör nu, jag skulle vara glad om jag dog. Jag var inte deprimerad på den tiden, jag var glad. Vid något tillfälle började jag gråta. Mina kompisar bestämde sig till slut för att ta mig bort från festivalområdet, men innan vi gick därifrån visste min partner att jag ville ha en särskild t-shirt. Men jag var så förstörd och han visste inte vilken det var jag ville ha. Han tog med mig till ståndet och pekade på en och ba: "Är det den här du vill ha?" och jag nickade, men det var inte alls den jag hade tänkt på. Jag hade spenderat 30 dollar på en t-shirt jag inte ville ha och dagen efter hade jag inte ens råd med att köpa den jag ville. Jag har fortfarande på mig den ibland.

– Allison, 26

Fantastiskt konstverk

Jag tog rätt mycket svamp i början av universitetet och hade hemska trippar varje gång. Jag trodde jag var världens största tönt och att världen höll på att gå under. Den enda gången jag kände att det var okej satt jag och min kompis och ritade saker i snön med våra skor. Jag trodde att vi skapade fantastiska konstverk, men sen när jag började komma tillbaka igen insåg jag att det enda vi ritat var ordet "BAJS" och jag skämdes så mycket. Det var enormt stort, det tog oss jättelång tid att bli klara med.

– Emma, 28

Hjärnskakning

Grejen med hallucinogena droger är att man generellt inte kan stänga av dem. Allt som krävs är att en dålig tanke ska få fäste och sen blir det en lavin av hemskheter. Det är jobbigt när man konstant går runt och är medveten om ens rädslor, ens ångest och ens dödlighet. Jag får hemska, fruktansvärda tankar en miljon gånger om dagen och man kan inte bara stänga av dem när man tagit svamp.

På den tiden tog vi det rätt ofta. Vi bestämde oss för att ta det inför en kväll när det skulle vara fyrverkerier. Jag hade en sjukt najs takterass så vi skulle ta svamp och se på solnedgången från den. Jag tog så många som fick plats på min skinkmacka, säkert två fulla nävar och det kändes bra, solen höll på att gå ner och jag var med mina vänner och skrattade massa. Min kompis John* hade en termos med whiskey som han satt och klunkade, och vi kollade på Dave Chappelles stand-up som vi sett tusentals gånger. Sen blev jag så varm, så jag gick in i mitt rum och tog av mig alla kläder och väggarna runt mig bara smälte som stearin. Jag kom fram till att väggarna smälte eftersom jag inte var en bra son till min mamma; jag var för hård mot henne för att hon hade varit otrogen mot min pappa. Så jag började sms:a henne och skrev att jag älskade henne. Jag skickade säkert 30 sms – utan svar. Men det kändes ändå bra att jag hade gjort det.

Sen gick jag tillbaka till vardagsrummet, och vi bestämde oss för att gå till en bar. Vi gick ut och vi var alla rätt bäng förutom John som var helt knas efter att ha blandat svamp med massa whiskey. Medan vi stod och väntade på honom på gatan gick han iväg till några buskar, och det enda vi hörde var "blerghh blerghhh". Sen hörde vi ett ljud som inte gick att missta för något annat än vad det var – ljudet av ett huvud som träffar asfalten. Jag sprang dit, jag har aldrig sprungit så snabbt i hela mitt liv. Vi hittade John liggandes på rygg, helt medvetslös. Jag såg till att han inte hade spya kvar i munnen och började örfila honom. Han kvicknade till och hans ögon tittar åt olika håll, och han ba, "Vi går till baren."

I stället tog vi med honom upp till lägenheten igen och la honom på soffan medan han pratade oavbrutet och oförståeligt. Vi höll honom vaken i sex timmar tills vi fick tag på hans dåvarande flickvän som kunde ta med honom hem. Morgonen därpå spydde han och det visade sig att han hade fått en hjärnskakning av typ grad tre eller fyra. Jag tyckte det var otroligt läskigt. Det var sista gången jag tog så mycket svamp.

– Andreas*, 34,

*Namn har ändrats.

Manisha Krishnan finns på Twitter