Berättelsen om varför hela rumänska landslaget blonderade sig under VM 1998

Det finns ett ordspråk i Rumänien som lyder: “Alla är bra på fotboll och politik.” Men att döma av det nuvarande klimatet inom rumänsk politik och fotboll skulle det nog vara mer passande att byta ut ”bra på” till “förbannad på”.

De senaste 30 åren har vår enda politiska framgångar varit att vi störtat en diktator och anslutit oss till EU och Nato. Men det fanns ett kort ögonblick i historien då åtminstone fotbollsgudarna var lite mer barmhärtiga mot oss. Under tre världsmästerskap i rad – Italien 1990, USA 1994 och Frankrike 1998 – stod det rumänska landslaget och sjöng vår nationalsång sida vid sida med världens fotbollselit. Våra tidningar började till och med referera till vårt lag som "Den gyllene generationen". Och det spelar inte ens någon roll att det enda som kom av alla tre turneringar var att vi fick resa till Kalifornien och spela mot Sverige, där vi bara var en straffspark från en semifinalplats. Det som spelade roll för oss var att vi blev inbjudna till festen överhuvudtaget.

Den här eran leddes av lagkaptenen Gheorghe Hagi. Som en av endast 15 spelare i historien som spelat för både Barcelona och Real Madrid var Hagi en av världens mest spännande anfallande mittfältare. Trots att han inte riktigt var i samma liga som de något kändare spelarna på den här tiden – Zidane, Baggio, Ronaldo – var han otroligt stor hemma i Rumänien. Hans oförutsägbarhet gjorde att det var en ren och skär glädje att se honom honom och vårt landslag spela. Några dubbade honom till och med till "Karpaternas Maradona". Fråga vem som helst på en bar i Rumänien så kommer hen säga att Hagi spelade bättre än argentinarna.

Utöver Hagi bestod det rumänska landslaget i VM 1990 av en mängd legender som än idag är kändare än alla som för närvarande klär sig i våra ljusgula landslagströjor. Detta eftersom ingen annan laguppställning sedan dess ens varit i närheten att göra oss så glada som de gjorde då. Fotbolls-VM 2018 innebär att det var 20 år sedan vi rumäner sist fick vara med och kämpa om pokalen.

Landslaget som spelade i Frankrike 98 kom med till slutspelet innan turneringens skyttekung Davor Suker och resten av kroaterna slog ut oss. Men det mest minnesvärda ögonblicket från den turneringen inträffade fem dagar innan. Efter att ha fått sin plats i andra omgången efter vinst mot Colombia och England kände sig laget lite kaxiga och bestämde sig för att alla lagmedlemmar skulle blondera sig.

Tanken var såklart att införliva en känsla av laganda, men om man skulle fråga den dåvarande förbundskaptenen Anghel Iordănescu fick det en helt annan effekt. “Vi har förargat Gud”, berättade Iordănescu efter att laget spelade lika mot Tunisien, för att sedan bli utslagna av Kroatien.

“På ett strategimöte två dagar innan vår första match mot Colombia frågade vi Iordănescu om han skulle gå med på att raka av sig håret om vi kom med i slutspelet efter två matcher”, berättar den tidigare internationella spelaren Andrian Ilie för mig. “Och när han gick med på det bestämde vi oss för att om han faktiskt gjorde det skulle vi alla färga håret. Men först var vi tvungna att slå ut Colombia och England.”

Och det är precis vad som hände, efter att Ilie gjorde målet som ledde till en vinst mot Colombia. “Efter att vi slog England såg vi till att [Iordănescu] rakade av sig håret”, fortsätter Ilie. “Sen var det vår tur att göra som vi lovat. Några spelare sa först att de inte tänkte göra det, men till slut kom vi alla överens om att vi skulle göra det tillsammans som ett lag. Så vi bad några på hotellet att hitta två frisörer som blonderade oss kvällen innan vi skulle spela mot Tunisien.”

Kuppen var så pass hemlig att spelarna inte ens berättade att de skulle göra det för sina familjer. “Vi gjorde det efter vår sista träning. Ingen såg oss”, säger Ilie. "Människorna på hotellet trodde vi var ett annat lag när vi kom tillbaka. Våra familjer var helt chockade.”

I en intervju från 2010 berättar anfallaren Gheorghe Craioveanu om hur blekmedlet brann i hårbotten och ledde till att man fick kala fläckar över hela huvudet. "De slaktade oss," sa han. "Det gjorde så ont att jag bara kunde sova på ena sidan av kroppen i ungefär tre dagar. Jag tror att det var något skumt som hände efter att frisören virade folie runt våra huvuden."

"Jag hade tur, för jag hade kort hår på den tiden så det såg inte så hemskt ut”, skrattar Illie. "Men att se sig omkring på killarna med längre hår, som Lăcătuș eller Ilie Dumitrescu – den där konstiga gula färgen såg bara inte bra ut på dem. Jag behöll min frisyr ett tag efter turneringen, tills det växte ut och jag fick tillbaka min vanliga hårfärg rätt snabbt.”

Beslutet var inte bara jobbigt för en del av spelarna, utan även för kommentatorerna som nu stod inför utmaningen att försöka särskilja på spelarna.

"Det gick knappt att avgöra vem som var vem på planen”, säger Emil Grădinescu, som var kommentator under VM 98 på Rumäniens statliga tv-kanal. “Jag hade hört rykten om att spelarna bestämt sig för att färga håret, men jag trodde inte att det var på riktigt. Jag trodde att några av dem på sin höjd kanske hade skaffat slingor. Så du kan föreställa dig hur chockad jag blev när elva blonda hjässor guppade ut ur omklädningsrummet. Utländska kommentatorer sprang fram till mig och frågade vad det var som hände, men jag hade själv ingen aning.”

VIDEO:

Precis som Iordănescu känner Grădinescu att beslutet att alla i laget skulle blondera sig var dåligt för laget, men inte av religiösa skäl.

“Motivationsmässigt var det en dålig idé som var dåligt genomförd”, berättar han för mig. “Spelarna hade kommit in i någon slags avslappnad semesterstämning. Vi hade tur som spelade oavgjort mot Tunisien. Sen skämde vi ut oss mot Kroatien."

Det är definitivt en möjlighet att kaxighet en bakomliggande orsak till att laget kollektivt bestämde sig för att blondera sig; till och med den berömda franska spelaren Michel Platini varnade framtida rumäner från att inte härma landslaget från 1998 om de ville ha en chans att gå långt i kommande turneringar.

Det sorgliga är dock att även om vårt landslag aldrig har blonderat sig igen har det samtidigt aldrig heller gått särskilt bra för oss i VM efter det. Under tiden har våra fans fått fortsätta heja på dåliga lag och stoiskt acceptera vår roll i fotbollshistorien: nationen vars lag blonderade sig och tog kol på våra förhoppningar om VM-pokalen på köpet.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på VICE Rumänien