Danmarks regering vill tvinga Rullas son att gå i förskola, eftersom de bor i ett “ghetto”

Ja, i Danmark kallas utsatta områden för "ghetton". Vad som är ett ghetto definieras av regeringens officiella "ghetto-lista", som släpps och uppdateras varje år utifrån faktorer som arbetslöshet, andel befolkning med utomeuropeisk bakgrund, andel dömda för brott, inkomst och utbildningsnivå. Ett danskt "ghetto" kan vara ett helt bostadsområde, eller enstaka kvarter i en stadsdel.

Rulla El Ali är alltså en av mammorna som inte får samma rättigheter som jag när jag har barn. Vi är båda födda i Danmark. Vi har båda högskoleutbildning. Rulla har ett permanent jobb till hands när hon är färdig med sin mammaledighet – det är mer än vad jag kan säga. Men Rulla bor i ett "ghetto". Och det gör inte jag. Det innebär att hennes barn tvingas gå i förskola 25 timmar i veckan efter att de fyllt ett. Annars förlorar föräldrar som Rulla El-Ali barnbidraget. Så är det för föräldrar som har barn i "ghetton" från och med 1 juli 2019. Den 28 maj undertecknade den danska regeringen tillsammans med danska folkpartiet och socialdemokraterna en delöverenskommelse i regeringens stora "ghetto-plan", som ska göra Danmark "ghettofritt" till 2030.

"Främlingsfientlighet" var det första ordet Rulla El-Ali tänkte på när hon först hörde talas om den nya regeln för så kallade ghetto-barn. "När lagen inte längre är lika för alla skapar det en känsla av att det finns över- och underordnade. Och det skrämmer mig att vi kommer att hamna i ett vi och dem-samhälle, säger hon och fortsätter: "Jag är inte mindre dansk än du är - om det nu är danskhet det handlar om."

När Rulla El-Ali gifte sig i december 2016 flyttade hon till sin man i Mjølnerparken, ett bostadskvarter i Nørrebro. Men hon kände sig otrygg i området, som präglades av en gängkonflikt. När hon och hennes man inte kunde komma överens om de skulle bo kvar eller inte skiljde de sig. Hon var gravid i fjärde månaden när hon flyttade från ett så kallat ghetto till ett annat. Från Nørrebro hem till Slagelse, en liten stad 10 mil utanför Köpenhamn där hon är född och uppvuxen. Här fick hon en lägenhet i Ringparken, som, liksom Mjølnerparken, finns på regeringens så kallade ghetto-lista.

Regeringens överenskommelse säger att ettåriga barn i utsatta bostadsområden måste vara en del av ett obligatoriskt utbildningsprogram på 25 timmar i veckan. Här ska de lära sig danska, introduceras till danska traditioner, högtider, normer och värderingar. Trots att lagen inte kommer att drabba Rulla El Ali och hennes son eftersom den först träder i kraft efter att Mikail har börjat i en förskola, tar den nya regeln mycket av hennes energi. "När jag såg nyheterna igår gick jag runt lägenheten och var så frustrerad. Jag tog upp min son och tänkte nej, han ska inte bli intvingad. Ingen ska behöva tvingas in i en institution så här. Det är något jag bestämmer. Kanske planerar jag att skriva in honom på förskola när han är 10 månader. Jag vill nästan göra det för att jävlas", säger hon och skrattar. "Bara fortsätta vara hemma med honom."

"Det är obehagligt att det finns några andra som bestämmer när mitt barn ska börja i en institution. Och att han måste lära sig om danska värderingar. Jag förstår att människor behöver integrera sig i samhället. Men jag är dansk och född här i Danmark. Mina danska värderingar vidarebefordras till min son. Jag vill inte att han ska tvingas in i en institution och särbehandlas."

Rulla El Ali har en kandidatexamen och är utbildad till personaladministratör. När hon har slutfört sin mammaledighet har hon inte bara ett, men två jobberbjudanden som väntar.

"Min ex-man kommer från Mjølnerparken, så min sons båda föräldrar lever i ghetton. Men båda hans föräldrar har också utbildning och arbetar. Min ex-man jobbar som teknisk installatör, vi talar danska med vår son, som självklart också måste lära sig arabiska och vi uppfostrar honom i Danmark. Det är inte konstigt att du känner dig som en sämre person på grund av platsen du bor på. Det skapar ojämlikhet i samhället. Och det är inte demokratiskt."

Hon säger att det känns som att hennes barn är till utlåning. "Det är plötsligt inte mitt barn, det är statens. Det är inte rättvist när det är jag som har fött honom och tar hand om honom väl. Det borde vara jag som bestämmer, tills han fyllt 18. Jag mår fysiskt dåligt av tanken på att det finns andra som ska bestämma."

Kvinnorna i Ringparken pratar med varandra. Kvinnor som är gravida, eller försöker bli gravida. Kvinnor som alla kommer att påverkas av lagen. "De berättar för mig att de är både rädda och ledsna. När du har planerat något som andra sedan kommer och lägger sig i. Men mest för att det känns så orättvist och udda", säger hon.

Rulla El Ali tror att den nya regeln bottnar i okunskap. Och det är det som gör henne rädd. "Det är löjligt. Och det skapar segregering i vårt samhälle." För henne har det här inneburit att hon nu vill flytta från Ringparken.

"Det här har fått mig att leta efter ett nytt hem, som inte ligger i ett ghetto. På grund av ghetto-utspelet och lagar som den här, som kommer att drabba mig. Det känns som att vi inte är lika mycket värda som resten av samhället".

Hon hoppas fortfarande att politikerna kommer sluta. Att de tänker på sina egna barn:

"Skulle de själva vilja utsättas för det här? Det finnas väl ändå några politiker som bott i ett ghetto, alla bor väl inte på landsbygden. De måste kunna föreställa sig hur svårt det är för föräldrar att tvingas in i detta".

Den här artikeln publicerades ursprungligen på danska av VICE Danmark.