Riktigt nära närbilder av weed

Den här artikeln publicerades ursprungligen på VICE USA

Marcus Gary "Bubbleman" Richardson försörjer sig genom att fotografera blommande cannabisplantor och hasch. Som tonåring fick Bubbleman upp ögonen för weed, ett intresse som utvecklades till att han som vuxen började arbeta inom Kanadas lagliga weedindustri. På 90-talet började han jobba på ett så kallat "dispensary" som försåg patienter som led av kroniska sjukdomar med cannabis. 1999 startade han tillsammans med sin fru ett företag som sålde så kallade Bubble Bags, och då behövde han fotografera produkten för att kunna sälja online. Det här blev början på hans passion (och extraknäck) som varat i 20 år nu, och hans fotografier får vanliga foton på weed att se ut som de där små kvistarna man hittar längst ner i påsen.

Efter att han börjat plåta sina Bubble Bags och några av hans vänners handblåsta glaspipor tog Bubbleman alltihop snäppet längre när han kom i kontakt med några likasinnade. "Det här var de som ville dokumentera det allra bästa gräset, som hade lite mer av en vision." Några av dessa var cannabisaktivister och skribenter för publikationer som High Times, National Geographic och Cannabis Now, vilka sen dess har kommit att använda sig av Bubblemans vackra bilder av weed täckta i små kristaller. Jag satte mig ner med honom för att lära mig mer om hur livet ser ut för en weedfotograf, vad det är med hans verk som gör att de sticker ut i den överdrivna mängden weedporn på internet och hur han gjort för att få så många följare online.

VICE: Hur kom du att börja fotografera cannabis?
Marcus Gary "Bubbleman" Richardson: När jag började med Bubble Bags i slutet av 90-talet köpte jag en professionell kamera. Jag minns att min vän sa till mig att jag skulle kolla in en sajt som hette OverGrow. Jag registrerade mig där under namnet Bubbleman och började sälja mina Bubble Bags, och det var klart att jag behövde en kamera för att kunna visa upp mina produkter. Det slutade med att jag köpte en liten Sony Cybershot, och på grund av den kunde vi plåta vad som helst och lägga upp det på internet. Det här hade inte riktigt gjorts tidigare, om du kan tänka dig det.

Hur gick du från att ta foton för Bubble Bags till att bli publicerad i etablerade publikationer och böcker?
Jag träffade en person som hette Nick Zorro hemma hos cannabisaktivisten och författaren Robert Connell Clark i Amsterdam under [festivalen] Cannabis Cup år 2000. Zorro hade en cannabistidning som hette Red Eye som han jobbade med från sin lägenhet på den tiden.

Han började hjälpa mig, vilket ledde till att jag fick jobba för Cannabis Culture, Skunk, Weed World och en rad andra publikationer. Jag har också fått foton publicerade på framsidan av och i Robert Connell Clarks bok Hashish, och har även fått saker publicerade i böcker av Ed Rosenthal och Mel Frank.

Med tanke på hur många det är som lägger upp foton på weed hela tiden, vad är det som skiljer de bra från de dåliga?
Precis som på the Cannabis Cup finns det två grupper: de riktiga konnässörerna och sen folk som bara gillar weed. Det är samma med fotografi. Jag lägger upp foton på sociala medier eftersom jag vill dela med mig av vad jag älskar, och det är mitt eget perspektiv som jag vill dela med andra. Ribban är mycket lägre för många eftersom de inte är professionella fotografer. Deras åsikt är precis lika giltig, men för en fotograf är det helt annorlunda, lite som att en basist mest hör lägre frekvenser på en konsert, medan alla andra hör samspelet av alla instrument.

Vad är det som får dina foton att sticka ut?
Jag tror det som fick mig att sticka ut är att många av de yngre inte försöker hålla i kameran med händerna så mycket så möjligt. Jag gick in för att lära mig makrofotografi i en okontrollerad miljö, vilket var en trädgård full med blommor och insekter som flög runt. Drömbilden inom makrofotografi är att få en insekt som flyger i luften, vilket man aldrig skulle kunna ta med hjälp av ett stativ. När det kommer till makrofotografi blir varenda rörelse väldigt tydlig, så man måste lära sig hur man ska andas och följa det man fotar som en prickskytt. Så något som hjälper är väl att jag är en jäkel på att träffa rätt med kameran.

Med tanke på hur populärt det blivit på sociala medier och att cannabis legaliserats på vissa ställen i världen, hur har cannabisfotografering förändrats genom åren?
Nu är det en professionell industri för fotografer som plåtar cannabis, oavsett vilken del av plantan man fotar. Eftersom det inte går att känna dofter genom datorn krävs det inom försäljning att fotografierna tilltalar kunderna så de kommer köpa produkten. Det innebär att cannabisfotografering är en väldigt viktig del inom försäljning, även video. Jag tror inte det kommer förändras inom den närmsta framtiden.

Det har blivit mer professionellt i det avseendet att vi kan vara öppna med det vi gör nu, vi får riktiga löner (och inte bara weed som betalning) med lönecheckar i slutet på en arbetsdag. Vi kan plåta på plantager som är lagliga, och det finns ingen risk för att vi kommer gripas eller att vår utrustning kommer konfiskeras för att vi fotar någonstans där det är olagligt, vilket var fallet för mig fram tills för tre, fyra år sen. I och med att cannabisbruk blir alltmer normaliserat kommer även cannabisfotografering att normaliseras.

Scrolla ner för att se fler av Bubblemans bilder.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på engelska i juli 2016.