Otippat: rika älskar knark vs. skolan älskar normer

Hej och välkommen till vår nya kolumn Otippat! Premisserna är lika enkla som dystopiska: vi går igenom lågoddsare till händelser och nyheter som inte alls är förvånande eftersom samtiden på sistone mest utvecklats till att vara en parodi på sig själv. Det är sen upp till er att bestämma vad som egentligen var minst otippat av dessa två.

Vad har hänt? Enligt en nya rapport från BRÅ knarkar ungdomar från rika områden mest men de misstänks sällan för narkotikabrott. För ungdomar från områden med låg medelinkomst är det tvärtom – de brukar mindre narkotika men misstänks i högre grad för narkotikabrott. Även andra faktorer som boendeform och föräldrars utbildning påverkar risken för att misstänkas.

Hur otippat? Det hela känns – you guessed it – inte helt otippat? Jag kommer sträcka mig till att det känns väldigt väntat. Det faktum att en privilegierad grupp kommer undan med något som andra inte kommer undan med känns… bekant.

Att kids med rika föräldrar har de fickpengar som krävs för att hålla igång sitt relativt frekventa partydrogbruk känns också rätt rimligt. I ekvationen kan vi dessutom addera en uppsjö av landställen (om ens eget är upptaget kan man ju bara åka till nån av grabbarnas) där det är fritt fram att punda i en helg.

Släng även in ett enormt svängrum för att ta ett gäng sabbatsår där det är fritt fram att resa runt och damma av det mesta på sin bucket list (där en del såklart är att testa diverse substanser i givna miljöer). Inte sällan försöker de hitta ett större syfte med sitt drogbruk som att cannabis en dag kommer bota cancer eller att de inte förstod vad äkta kärlek var förrän de testade e på ett rave.

Om du går igenom de personer du stött på genom livet som gärna och ofta skryter om att de röker massa weed, drar ladd på klubben, bodde i Berlin ett halvår där de upptäckte ketamin och ibland åker och tar psykedeliska droger på moonlight parties i Asien finns det en överhängande risk att deras gemensamma nämnare är (förutom att de är jobbiga och i viss mån saknar personlighet) att de är barn till folk som tjänar rätt bra.

Ett rimligt (alternativt) scenario: Polisen i Stockholms län har tankekartor och fulla whiteboards med slarvigt nerklottrade ord om att innerstadskids med pengar brukar mest narkotika. Hela Sveriges poliskår höjer gemensamt misstänkandegraden för den gruppen och adderar även en extra dagsböter som följd av alla gånger rikemanskidsen tjatat sönder någons ömma efterfestsöron om hur LSD med grabbarna fick dem att liksom ta en hiss, rakt in i hjärnan, och direkt hamna i ett lagerutrymme som liksom representerade hela ens liv men istället för ord pratade personalen på lagret i färger och man kunde liksom SE vilka varor som blivit försummade långt bak på lagret (mormor och morfar) och det var en äkta ögonöppnare liksom.

VIDEO:

Vad har hänt? Förra veckan uppdagas det att boken Tjejguiden: 50 råd som hjälper dig att älska dig själv och din nya kropp, en bok som riktar sig till unga tjejer, har ett stycke om en så kallad "mödomshinna" som kan gå sönder. Boken publicerades i år. Enligt Folkhälsomyndigheten är normer och hbtq-perspektiv de ämnen som svenska skolan är absolut sämst på att lära ut.

Hur otippat? När jag tänker tillbaka till och pratar om min grundskoletid känns det som jag läser från en gammal bok som jag, Indiana Jones, har hittat i ett hemligt bergutrymme och behövt blåsa av damm från. Sanningen är att jag gick ut grundskolan 2012, alltså samma år som Blue Ivy Carter föddes och tv-serien GIRLS hade premiär – händelser som känns som de hände för ungefär 45 minuter sen. Trots detta tillbringades hela min grundskoletid med att skriva skrivstil, ha evighetslånga hemkunskapslektioner om hur man gör en toppredning, prov på Sveriges alla landskap och kvinnoseparatistiska lektioner där vi sysslade med DISA-programmet.

DISA står för Din Inre Styrka Aktiveras och är en slags handlingsplan och satsning för att få unga tjejer att må bättre. Några gånger i månaden samlades alla tjejer i ett klassrum med blandsaft och mös i lugnet som bara infann sig när man slapp killarna. Hela konceptet gick ut på att ge oss handfasta tips och strategier för att sluta tycka illa om oss själva och inte känna stress. Ett härligt tips var till exempel att så fort man tänkte en dum tanke om sig själv skulle man ta tag i sin hårsnodd på armen (praktiskt och anpassat efter målgrupp, alla tjejer i högstadiet har hårsnoddar runt armen) och SNÄRTA. Dra ut gummit och släppa. Snärt snärt snap snap och vips så försvinner alla dumma tankar hos alla unga tjejer i Sverige.

Sexualkunskapen såg ut såhär: en nervös och mumlande lärare fumlar med overhead-ark och pekar på anatomiska bilder på en slida och en penis. Det framgick i förbifarten att det går att ha sex med någon av samma kön men inte hur eller varför i hela friden någon skulle vilja det. Vi fick dessutom lära oss att när man väl kände sig redo för sex så skulle man ha det med någon man verkligen älskade, vilket eventuellt är rätt mycket att kräva från 15-åringar vars enda begrepp om kärlek baseras på diffusa scener från High School Musical II.

Varje dag i tio år var där en hinderbana där man konstant behövde ducka för och hoppa över barriärer bestående av uråldriga tankesätt, killar som vägrade passa en på gympan, prov på helt onödigt vetande, grusätande klasskompisar och lärare med mentalitet straight outta medeltiden. Det är alltså inte HELT otippat att den här miljön inte överpresterar i normkritik?

Ett rimligt (alternativt) scenario: Svenska skolan, bokförlag och alla som någonsin pratar med någon under 15 år har förstått för en evighet sen att normer är tråkiga och begränsade för alla inblandade. Mödomshinnan är ett ord som eventuellt klingar bekant för några av de absolut äldsta i personalen men ingen kan komma ihåg exakt vad det här förhistoriska ordet betyder. Istället för att boxa tjejerna som valde träslöjd på axeln och ropa "tuff tjej!" ägnar man värdefull rastvaktstid åt att prata om att alla får göra som de vill, när de vill och hur de vill.

Det hela rör sig alltså om två händelser som känns som de redan hänt flera gånger om fast i en liten annan upplaga. Déjà vu i pushnotisformat. Vi har väl alltid vetat att skolan är ett fan av normer och att de med mest pengar alltid kommer undan med allt från skattefiffel och miljöförstöring. Men vad var egentligen MINST otippat? Upp till er – rösta här!

Ingrid Altino finns på Twitter

Mer från Ingrid på VICE:

Ett Snapchatfilter är borta för alltid och det är antagligen mitt fel

Jag testade Stockholms sämst rankade restauranger

Jag lät mina Instagramföljare diktera mitt liv och hamnade på andra sidan Östersjön